fbpx
All Posts By

gbobesitas

Matmärkning Chile

Fetma -vems fel är det? Del 4

By | Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Nyheter, Om fetmasjukdom, Prevention av fetmasjukdom, Resurser online | No Comments

I Sverige har vi lagar och regler!

Vi har en trafiklagstiftning: vi kör på höger sida, vi måste ta körkort, besiktiga bilen, köra nykter, ha säkerhetsbälte och följa hastighetsbegränsningarna. Vi har särskild trafikpolis till och med. Bilarna i sig görs alltmer säkra, de krocktestas dessutom.

Vi har en alkohollagstiftning också; med åldersgräns, Systembolag, alkoholskatt, varningstexter i alkoholannonser. Tobak likadant: åldersgräns, varningstexter på förpackningarna, tobaksskatt -samt nyligen förbud för rökning på uteserveringar. Narkotika är helt kriminaliserat.

 

Varför har vi allt detta?

Kunde inte folk bara ”ta sitt ansvar” och sköta sig?

Vi har det därför att vi vet att utan allt detta skulle människor fara illa:

I Sverige omkom 324 personer och 2195 skadades svårt i trafiken år 2018 (Transportstyrelsen). Cirka 12000 personer dör i rökning varje år, samtidigt som 100000 insjuknar i sjukdom relaterad till rökning (Socialstyrelsen/Folkhälsomyndigheten). Cirka 2000 personer avlider som direkt effekt av alkohol per år, i tillägg orsakade alkohol drygt fyra procent av den samlade sjukdomsbördan 2017 (data från det internationella projektet Global Burden of Disease, GBD).

Samhället/staten väljer alltså här att genom lagstiftning ta ett ansvar åt befolkningen som grupp, att styra den åt rätt håll. Man kan ha politiska åsikter om detaljer i ovanstående, men ingen skulle vilja avskaffa alla lagar och regler. Eller hur?

 

Vad kostar övervikt och fetmasjukdom? Mer än Du anar

Samtidigt orsakar fetmasjukdom minst 3400 dödsfall i landet per år. Totala kostnaden för övervikt är 23,4 miljarder kronor per år, fetma ytterligare 25,2 miljarder (rapport IHE). Varannan vuxen svensk är idag överviktig eller har fetma (Folkhälsomyndigheten).

Som svar på denna övervikts- och fetmaepidemi gör svenska samhället i nuläget -vadå?

Nästan ingenting. (Jo, vi har en 15 års åldersgräns om man vill köpa en burk Red Bull och det finns vissa regler för hur reklam till barn får se ut.) Översätter vi den här hållningen till trafiken så skulle det motsvara att vi nog har högertrafik -men glöm resten (körkort, hastigheter, alkohol, säkerhetsbälte, trafikljus)…

Vi har således bensin-, alkohol- och tobaksskatt. Fetmainitiativet föreslog en svensk sockerskatt, men detta avfärdades av dåvarande ansvarig minister, som istället ville se ett ”helhetsgrepp”. Detta ”grepp” finns det fortfarande inget som helst spår av.

Tvärtom exponeras vi ohämmat av reklam för högprocessade livsmedel, snacks och godis i princip överallt. (Public service lät t.o.m. Melodifestivalen ha ren junk food som huvudsponsor i år). I min stora mataffär hemmavid får man stega 20 steg(!) från kassan räknat för att komma ut ur ”zonen” med enbart godis, choklad, chips och snacks -det finns numera t.o.m. en minihylla i kassan mellan varubandet och kunden med små stycksaker choklad (precis i ögonhöjd för medföljande barn). Inga varningstexter, inga åldergränser. Ingenting.

Samma stat och samhälle som i övrigt inför trafikregler, åldersgränser, punktskatter och varningstexter väljer att passivt titta på medan befolkningen blir alltmer exponerad för högprocessade livsmedel som vi vet leder till fetmasjukdom. Så här ska vi som medborgare plötsligt ”ta vårt ansvar” och sköta oss tydligen?

Detta är orimligt och på alla sätt ologiskt. Problemet kostar oss dessutom redan 3400 dödsfall samt 48,6 miljarder kronor varje år. (Läs den meningen en gång till).

 

Varför gör man då ingenting?

Ingen ”vet” exakt, men vi kan väl spekulera:

Inser man att fetma är en sjukdom, eller tror man att det är ett aktivt val av patienten själv? Svensk sjukvårdspersonal utbildas i princip inte alls om fetmasjukdom, hur mycket vet då våra politiker och beslutsfattare? Tror man att högprocessad mat är ofarlig? Hur stark är livsmedelsindustrins egen lobby (rätt stark, får man misstänka)? Hur stor väljaropinion (=vi alla alltså) finns det för att hjälpa människor undan övervikt eller fetma?

 

De Fyra Svarta Prickarna

I nästa del av serien ska vi lista våra förslag till samhällsåtgärder, men ni får en liten försmak redan här: i Chile har man en uttalad övervikts- och fetmaproblematik (75% av vuxna befolkningen har övervikt eller fetma). Sedan år 2016 har man en verklig aktionsplan för att tackla detta på samhällsnivå. Delorsak: senator Guido Girardi, som även är utbildad läkare.

Chile har infört en rad spännande reformer på området:

-läskskatt: sötade drycker har en straffskatt på 18 procent.

-de fyra svarta prickarna. Om ett livsmedel är onyttigt avseende socker, salt, kaloriinnehåll respektive mättat fett så ger var och en av dessa kategorier en svart påklistrad stoppformad etikett på förpackningen. Kunden kan alltså direkt se om en vara har noll, en, två, tre eller i värsta fall fyra svarta prickar. Effekten är uppenbar och omedelbar: ingen mer gissningslek vad det finstilta i innehållsförteckningen egentligen betyder, och oerhört svårt för producenten att komma runt problemet via missvisande reklam eller liknande.

Resultat: medföljande barn påpekar ofta själva för mamma eller pappa att de inte vill ha mat med svarta stopptecken på -och industrin självsanerar sig för att undvika de svarta etiketterna. (Läs mer i New York Times reportage.)

-förbud mot reklam för skräpmat i radio och TV mellan kl 06 på morgonen och kl 22 på kvällen.

-förbud mot maskotar och seriefigurer som kopplas till skräpmat (t.ex. tigern Tony hos Kellogg’s).

Så det går att göra förändringar -bara viljan finns.

I nästa bloggavsnitt ska vi sticka ut hakan och lista våra förslag till åtgärder -följ oss!

/Carl-Magnus

Fetma -vems fel är det? Del 3

By | Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Nyheter, Om fetmasjukdom | No Comments

En vanlig dag…

På burgarställets drive-thru: smaken av varm nygrillad burgare, lite sötma från dressingen och brödet, salta fries, bubblande colasmak från läsken -precis vad jag behövde nu! (Det är såhär en bliss point smakar, se nedan!)

Samtidigt, på ett av våra infomöten: ”fetman är såklart mitt eget fel, det är ingen som tvingat mig att äta mig såhär stor…”

Samtidigt, i ett kommentarsfält i sociala medier: ”de som är feta har sig själva att skylla, det är ingen som har tvingat dem att stoppa allt skräp i munnen…”

Samtidigt, i ett styrelserum: ”…vi ser utmärkt tillväxt på alla marknader, i synnerhet den nordiska har utvecklats gynnsamt sedan vi…”

Hänger allt detta ihop? Och om ja, i så fall hur? Det ska vi tala om idag.

 

Bliss Point

Vi börjar med vår måltid längst upp. Nu var det ett Burger Meal av något slag, men kunde lika gärna ha varit en mikrougnslunch, sötad drickyoghurt eller ett ”Fredagsmys”: här behöver vi lära oss om termen ”Bliss Point”. Nedanstående citat är från Svenska Dagbladets artikelserie om övervikt härom veckan:

”Bliss point är en term som beskriver den andel av socker men även fett, salt och andra smaker, som är maximalt lockande för vårt belöningssystem. Om punkten överskrids känner vi avsmak och äcklas eftersom det blir för sött eller för salt. Men hela vägen upp till ”äckelpunkten” blir produkten gradvis alltmer lockande. Termen har använts inom livsmedelsindustrin sedan 1970-talet då den utforskades i detalj.

En viktig upptäckt var när socker, fett och salt kombineras så höjs respektive äckelpunkt och produkten blir superbelönande. För barn ligger äckelpunkten på drygt 25 procent socker, för några ändå upp till 36 procent. Det är drygt dubbelt så högt som för vuxna, och förklarar varför produkter riktade till barn ofta görs mer söta.

Olika produkter kan dessutom förskjuta äckelpunkten uppåt åt varandra, och på så vis driva upp konsumtionen, exempelvis sockrad läsk och salta snacks.”

 

Bliss Point: den perfekta kombinationen sött, salt, fett

Det är alltså ingen slump att ett Burger Meal ser ut som det gör -det är den perfekta, superbelönande, kombinationen sött, salt och fett som frisätter mesta möjliga belönande neurotransmittorer (endorfiner, dopamin) i våra hjärnor. Väl där har de olika företagen successivt ökat portionsstorlekarna och därmed vinsterna -jämför en burgarmåltid 1950 mot idag på ena bilden, eller hur bl.a. vårt ”Fredagsmys” ökat svenska chipsförsäljningen på andra bilden:

               

Och därmed hänger ju även ”ingen som tvingat mig”-resonemanget med, inte sant? Den här maten är vetenskapligt expertdesignad att producera så mycket belöningshormoner det bara går i våra hjärnor varje gång vi äter(!).

 

Studie: Högprocessad mat -vikt upp

I våras publicerades en mycket välgjord studie om just detta, av Kevin D. Hall i Cell Metabolism (”Ultra-Processed Diets Cause Excess Calorie Intake and Weight Gain…”). Man lät 20 vuxna deltagare, viktstabila med BMI kring 27, bo på kliniken i två veckor. De lottades till att antingen leva på högprocessad mat eller oprocessad mat. De fick äta hur mycket eller lite de ville. Resultatet? De som levde på högprocessad mat åt i snitt 508 kcal mer per dag än de andra, via ökat fett och kolhydrater, men inte protein. Efter studieperioden hade de som ätit högprocessad mat gått upp i snitt 0,9 kg, de med oprocessad istället gått ner i snitt 0,9 kg! Se även diagrammet i titelbilden till bloggen här ovan.

Studien har, med all rätt, redan fått mycket stor uppmärksamhet. Och observera att detta var viktstabila studiepersoner som inte hade fetma, ändå blir det så tydligt på bara två veckor.

Så ni ser -allt hänger ihop! Och inte är övervikt/fetma individens ”fel”, vårt matsamhälle är idag som ett snillrikt riggat minfält med ”bliss points” överallt. (Och hittills gör staten ingenting åt detta i princip, men mer om deras ansvar i nästa bloggavsnitt).

 

Big business

Så till styrelserummet från inledningen: vilka är dessa bolag?

Jo, det är Nestle (bl.a. Mövenpick och Dreyer’s glass, PowerBar, NesQuick, KitKat, Smarties), Pepsico (bl.a. Tropicana, Mtn Dew, Gatorade, 7Up, Pepsi, Pizza Hut, KFC, Taco Bell), Unilever (bl.a. GB Glacekoncernen, Ben&Jerry, Knorr, Becel), Coca Cola (Fanta, Sprite, Monster, VitaminWater m.m.) -lägg så till koncernerna Mars, Kellogg’s, Kraft, McDonald’s, Restaurant Brands Int (med bl.a. Burger King och Tim Horton’s), Orkla Foods (OLW m.m.) och ett par till så har du majoriteten av alla processade livsmedel i din egen butik hemmavid.

Detta är big businessinget lämnas åt slumpen. Inklusive våra smaklökar och belöningssystem.

En rejäl cynism återfinns i dessa stora bolags sortiment: samma bolag som haft full koll på ”bliss points” sedan 70-talet, och bevisligen aktivt bidrar till vår pågående fetmaepidemi, är engagerade i -just det! -bantningsindustrin: googlar snabbt fram en marknadsrapport om ”global Weight Loss and Obesity Management market” och finner listade där -Coca Cola Co., Nestle, Pepsico, Unilever, Kellogg’s…

Så samma bolag som skapar våra högprocessade, bliss point-optimerade livsmedel ser alltså till att sedan även erbjuda bantningsmetoder och tjäna pengar på oss en gång till så att säga.

Vi kan bara ana hur perfekt upplagt dessa bolag upplever att det är, när vi konsumenter som drabbas hälsomässigt sedan skyller enbart på oss själva -eller varandra..!

Nästa avsnitt ska handla om samhället, staten och politiken. Vad borde de kunna göra för att hjälpa oss ur detta? Vad har andra länder redan gjort och lyckats med? Följ oss!

Hur påverkar vårt sätt att ta oss fram vår hälsa?

Fetma -vems fel är det? Del 2

By | Kroppens viktreglering, Om fetmasjukdom, Prevention av fetmasjukdom | No Comments

I del 1 av vår serie pratade vi om varför den enskilde individen med övervikt eller fetma hela tiden hålls personligen skyldig för sin situation -trots att fetma är en genetiskt och hormonellt styrd sjukdom och inte ett utslag av bristande karaktär, moral eller intelligens. Om du missade första delen så finner du den här. I korthet: gener känsliga för fetmasjukdom är förutsättningen för att kunna utveckla fetma, vårt samhällsbygge avgör hur många av dem med känsliga gener som sedan blir sjuka.

Om nu våra ökande problem med fetmasjukdom i samhället inte är individens fel, utan resultat av hur vi skapat vårt samhälle -vem eller vad är det då som bidrar? Det ska vi börja nysta upp nu, med start i hur vi tar oss fram i vardagen:

Transportera sig från A till B

När jag gick i skolan på 70- och 80-talet så promenerade eller cyklade 90% av alla till vår skola. Inget konstigt med det. Dessa dagliga förflyttningar förbrände kanske 300-600 kcal per dag. Fördelat på 38 skolveckor à 5 dagar blev det faktiskt 57000 – 114 000 kcal på ett år -bara den lilla vardagsrutinen. Så här gör man inte riktigt idag, eller hur?

Vi betraktar inte vägen till skolan som riktigt säker längre -så skolbarn idag får allt oftare skjuts i bil av mamma och pappa. Säkrare -ja kanske det -men stryk därmed de 300-600 kcal listade ovan. Om vi lägger till att man på rasterna eller fritiden inte automatiskt spelar fotboll, klättrar på lekplatsen eller jagar varandra i största allmänhet -vi har ju uppfunnit smartphones och surfplattor med spel och sociala medier i -så börjar vi få en väldigt passiv vardag för våra barn. 

Folkhälsomyndigheten och Generation Pep presenterade data i ämnet vid Almedalsveckan förra året: övervikt förekommer idag hos 20% av alla barn i Sverige, andelen barn som cyklar till skolan har halverats sedan 1990 -medan genomsnittligt kaloriintag har ökat med 200 kcal per dag (!).

Mikrotransporter

Så till ungdoms- och vuxenlivet. Samma fenomen återfinner vi här, fast i delvis andra skepnader: det som naturligt och historiskt var att gå -springa om man hade bråttom! -eller cykla sträckor i vardagen på 500 meter till någon kilometer eller två har idag fått trendbegreppet ”mikrotransporter”. Tekniken bakom är effektiva laddningsbara batterier som driver Hoverboards, Segways, elskateboards, elmopeder, elscooters och elcyklar -de sistnämnda hade som bekant till och med statsbidrag fram till helt nyligen(!). Vad alla har gemensamt är såklart att de är nya, coola, smidiga att ta sig runt med, har ofta rätt imponerande både maxfart och räckvidd -men du förbränner noll eller minimalt med kalorier.

”Riding is easy and fun. It’s easier than learning how to ride a bike, and more fun than walking on tiny feet… Get the App”

Citatet har vi lånat från ett av de vanligaste elscooterföretagen, många av er ser dessa varenda dag i våra städer. Deras slogan är ’catchy’ inte sant? ’Tiny feet’ antyder att man nog kan prova rätt tidigt i åldrarna..?

Någon av er som fortsatt (likt mig) är barnslig nog att gilla animerad film? Kommer ni ihåg mänskligheten i Pixar’s (fantastiska men dystopiska) Wall-E? Om inte så kolla klippet här, ni förstår snart vart jag vill komma.

Vad ska vi göra för att motverka övervikt och fetma då?

Samhället i sig måste göra mer. Det finns mycket goda exempel på organiserade projekt, exempelvis ”gående skolbuss” i Frankrike där barnen får vuxnas sällskap till och från skolan, eller här hemmavid de fantastiska arbeten som redan sker i Friskvårdsgruppen Halland -läs mer här!

Men i övrigt kan vi nog inte förvänta oss att vare sig smartphones, surfplattor eller eldrivna småfordon kommer att försvinna -för det kommer de såklart inte att göra. De är ju jättebra -ibland!

MEN de har just fysisk inaktivitet -och därmed övervikt -som uppenbar biverkan. Vi måste förstå det. Vi måste få våra barn att förstå det. Just att något finns, och kan användas, betyder ju inte att vi hela tiden måste göra det, eller hur? Nästa gång -ta en promenad från A till B istället, all förändring börjar ju där, med det första steget man tar.

/Carl-Magnus

I nästa del börjar vi knacka på dörren hos den sannolikt största boven i vår fetmaepidemi -matindustrin. Följ oss!

 

Fetma -vems fel är det? Del 1

By | Kroppens viktreglering, Om fetmasjukdom | No Comments

Jag har mött patienter med fetmasjukdom i ganska många år och pratat med flera tusen patienter med sjukdomen fetma eller övervikt. Det som slår en genomgående, både hos den drabbade individen och i reaktioner de berättar om från omgivning eller sjukvård -är diskussionen om skuld.

Vems fel är det… och varför är det så viktigt?

Vems fel är det att man lider av övervikt/fetma? Vems fel är det att man inte fixar problemet själv med att ”röra sig mer och äta mindre”? Varför fastnar såväl patient, dess omgivning och sjukvården (!) om och om igen i frågan om ”skulden till problemet” vid just övervikt/fetma? Vi gör det aldrig annars?

Någon som ramlar, får en fraktur och måste gipsas på sjukhuset -inte får den ett korsförhör om ”riskbeteende” av sina närstående eller sin behandlande ortoped -innan frakturen ens är gipsad? Någon som stressar i jobbet, dricker regelbundet alkohol, inte hinner träna -och nu utvecklar kärlkramp; inte pekar omgivningen finger åt honom/henne för de ”slarviga levnadsvanorna”, fördröjer eller till och med vägrar(!) behandling för att personen först ska ”skärpa sig”..? Nej, den hjärtsjuke får omedelbart rätt utredning och sedan de modernaste medicinerna. Ett samtal om det där med alkohol och stress under vårdtiden också såklart, men inte med en ”skyll dig själv” -attityd kopplad, inte med ett moraliskt pekfinger. Och varför det? Jo därför att såväl fraktur som kranskärlssjukdom är sjukdomar. Och vi har rätt till behandling av våra sjukdomar, eller hur?

Nu är det bara det att fetma också är en sjukdom, klassad som sådan av bl.a. WHO och amerikanska AMA. Det är inget omoraliskt aktivt levnadsval av en mindre intelligent eller karaktärslös person -utan en sjukdom. 

Vem riskerar utveckla fetma, och hur många insjuknar?

Fetmasjukdom i samhället utvecklas i två steg: första steget är om du har risk att få sjukdomen fetma över huvud taget eller inte -detta avgörs av dina gener. Om du har gener som är känsliga för en så kallad obesogen (fetmaframkallande) miljö, så är du i riskzonen. Steg två är hur många av dem med känsliga gener som sedan utvecklar sjukdomen. Det avgörs av vår levnadsmiljö -alltså vårt samhällsbygge. Mer om detta i del 2 av bloggserien.

Dags att vakna -jorden är rund, inte platt -fetma är sjukdom, inte lathet

Varför stigmatiserar, diskriminerar och mobbar vi fortsatt människor med fetma? En stark delförklaring är okunskap. Fetma är en komplex, hormonellt styrd sjukdom -men mycket få vet om detta.

Inom Sveriges vårdutbildningar -inklusive läkarprogrammet! -utbildas i princip noll om fetmasjukdom. Noll. Ingenting. Låt det sjunka in.

Och om man inte vet något om ett tillstånd och sedan möter just detta tillstånd varenda dag, vad ska man göra då? Ja, man får ju ”hitta på något”. Därav den absolut vanligaste ordinationen ”du måste röra på dig lite mer och äta lite mindre, så…”. Tanken bakom den här frasen är att kroppen är som en ointelligent maskin utan inbyggda försvarsmekanismer -matar man kroppen med mindre energi men använder den mer så krymper den -så enkelt var det.

Problemet är bara att vetenskapen sedan åtminstone 1990-talet vetat att det inte är så enkelt -kroppen har en egen uppfattning om vilken vikt den vill ha, en s.k. ”set point” i hjärnan. Svälter du kroppen, så minns den ändå vad set pointen var innan du gick ned i vikt -och nu försvarar sig kroppen! (vill du veta mer -läs här, titta här eller här). Det är 100% biologi. 0% moral, vilja eller karaktär.

Jorden är alltså rund, inte platt. Men det har inte samhälle eller sjukvård förstått -eller velat förstå? -ännu. 

Dags för förändring!

Du som lider av fetma -sträck på dig! Det är inte ditt fel. Du är en helt normal person! Du lever i en stor kropp, p.g.a. att du har gener känsliga för fetma. Behöver Du stöd? Kontakta Riksförbundet HOBS -de hjälper dig gärna.

Du som mobbar andra för deras fetma –sluta omedelbart! Rannsaka dig själv istället: vad får dig att mobba andra? Vilken rätt har du att döma någon för en sjukdom? Dömer du även andra människor för andra sjukdomar?

Du som jobbar i sjukvården -vet du vad en ghrelin- eller leptinmolekyl är, eller vad de gör? Inte? Då måste du läsa på -det är inte acceptabelt att vara okunnig om något så vanligt och allvarligt som fetma och övervikt. Har du ordinerat ”rör på dig mer och ät mindre”, alternativt ”du måste gå ner i vikt” nån gång? Det är inte evidensbaserad vård. Du måste läsa på -kontakta gärna oss om du behöver hjälp att komma vidare.

Nästa del i bloggserien

…handlar om vilka som faktiskt kan hållas skyldiga för att vi har en fetmaepidemi på halsen. Och det är inte enskilda människor med fetmasjukdom -det är helt andra aktörer. Följ oss!

Vi finns även på arabiska -webb, Facebook, infomöten!

By | Resurser online | No Comments

نحن عيادة خاصة تقع في مالمو ، فاسترا هامنين.

 

GB Obesitas Skåne يقدم فريقنا في

عملية جراحية للسمنة (تحويل المسار/ تكميم المعدة، والسعر 75000 كرونا سويدية بما في ذلك متابعة سنتين) للأشخاص الذين يعانون من مؤشر كتلة الجسم اكثر من> 30 والذين يعيشون في السويد والدنمارك ودوليا.

. فريق الجراحين لدينا, لديهم خبرة من أكثر من 18000 عملية

بفضل هذا ، يمكننا تقصير أوقات العملية وتقليل خطر حدوث المضاعفات.

 

نعمل العمليات الآن يوم الثلاثاء والأربعاء.

 

 

زيارة إعلامية جماعية

 

 

الزيارة الإعلامية الجماعية موجودة لإعطائك المزيد من المعلومات عن السمنة والسبب أنه من الصعب جدا الحفاظ على الوزن بعد اتباع نظام غذائي.

 

يمكنك مقابلة الطبيب/الجراح كامران شاه وأخصائية التغذية علا ، الذين سيتحدثان أكثر عن الوزن، زيادة الوزن والعمليات, باللغة العربية.

 

إذا كنت ترغب في فحصك وحجزك لإجراء عملية جراحية بعد الاجتماع، فهناك إمكانية لذلك.

 

الاجتماع مجاني ، لكننا نريد منك التسجيل. إرسل رسالة في البريد إلكتروني إلى

ulla@gbobesitas.com

أو أملء النموذج على الموقع

https://www.gbobesitas.com/?lang=ar

 

 

تطبيق Baribuddy

متوفر أيضًا باللغة العربية

https://baribuddy.se/app-nytt/baribuddy-pa-nytt-sprak/

GB Obesitas Guide: övervikt och operationer -resurser online

By | Best Weight, Kroppens viktreglering, Om fetmasjukdom, Operationsmetoder, Resurser online | No Comments

GB Obesitas Guide -resurser online: utvalda av oss -delvis med oss

Det finns som bekant mycket att läsa på internet. En sökning på ”övervikt” ger 1 820 000 träffar på Google, ”fetma” ger 1 470 000, ”gå ner i vikt” ger 12 700 000, ”gastric bypass” ger 22 400 000 (!) träffar. Men hur ska man då kunna veta vilken information som är bra och vilken som är dålig, vad som stämmer och vad som är en enskild persons (eller kommersiell aktörs) obevisade påståenden? Det är detta vi tänkte försöka hjälpa er med här.

”Bara ät lite mindre och rör på dig lite mer, så går du ner i vikt…”

Ni har säkert hört detta? Men stämmer det? Just hur kroppen reglerar sin vikt är rätt ände att börja med, då detta ju avgör hur vår ”världsbild” ser ut -avseende vikt och övervikt, hur och om bantning fungerar, vems fel det är att man är och förblir överviktig -och i förlängningen varför fetmakirurgin behövs.

Baribuddy, appen för överviktsopererade, har en artikelblogg med flera inlägg om detta. Läs serien ”Så här fungerar vikt och övervikt”, del 1, del 2 och del 3. Här får du en bra, begriplig och vetenskapligt underbyggd grund att stå på. Titta sedan på YouTubevideon Act On Obesity, samt vår egen infovideo på temat viktfysiologi.

…nu gissar jag att de flesta av er har lärt sig något nytt? Alltså: att inte kunna bli av med sin övervikt själv är biologi -inte karaktär, disciplin, intelligens eller okunskap. Biologi.

Attityder i samhälle och sjukvård

Mer än varannan svensk är överviktig idag. Sjukdomen övervikt/fetma ger i sin tur upphov till följdproblemen typ 2 diabetes, förhöjt blodtryck och kolesterol, hjärtsjukdom, sömnapnesyndrom, artros, PCO och ofrivillig barnlöshet -samt ett drygt tiotal cancerformer. Ändå saknas nationella riktlinjer för fetmasjukvård i Sverige -och sjukdomen prioriteras inte alls inom vårdutbildningarna.

Bland annat detta diskuterades på seminarium i Almedalen i Visby juli 2018, bland annat vår gastroenterologläkare Carl-Magnus Broden var med, en liveupptagning från eventet finner du här. I radion hade SR P1’s Kropp och själ liknande tema, i ett inslag med dr Broden och dr Torsten Olbers med titeln ”Kampen mot fetman

Gastric bypass och sleeve -hur fungerar de olika fetmaoperationerna?

Fetmakirurgi är den idag överlägset effektivaste behandlingen av fetma. ”Mindre magsäck” tänker ni då. Ja, det stämmer, men det är faktiskt inte den viktigaste mekanismen bakom kirurgin(!). Kirurgin påverkar nämligen även våra hungerhormoner, liksom vilken mat vi blir sugna på att äta. Mer information finner du i våra informationsvideos om gastric bypass, gastric sleeve samt den nya metoden SASI. Läs även fortsättningen i Baribuddys artikelserie, här del 4.

Att leva som överviktsopererad -hur är det?

Första fasen efter kirurgi är speciell, en mix av rent postoperativ läkning (och åtgärd av eventuella komplikationer) och av att lära sig nya rutiner: äta lite men ofta, tugga ordentligt, dricka tillräckligt med vätska, ta vitaminer varje dag samt vara fysiskt aktiv. Det är mycket på en gång att komma ihåg! Men man får hjälp av sin klinik (se vår infovideo på ämnet till exempel), och det finns nu även smarta hjälpmedel, till exempel appen Baribuddy som vi nämnde i början, artikeln om livet efter operation i deras serie finner du här. Andra fasen kommer när man väl fått till de dagliga rutinerna -och på sikt går nu allt betydligt enklare (du gör i princip likadant varje dag) -som på ”autopilot”.

Fördjupning

Vill de veta ännu mer -och kanske till och med lite mer avancerad information? Varsågod, här kommer mera: mycket pricksäker debattartikel i Lancet, våra doktorers debattartikel i Läkartidningen, exempel på ett fantastiskt föredöme inom fetmasjukvård från Canada, gratis onlineresurser från Obesity Canada, samt inte minst den svenska patientföreningen HOBS -Hälsa oberoende av storlek. Läs även vår bloggserie ”Fetma -vems fel är det?”.

Hoppas dessa onlineresurser kan hjälpa dig! Frågor? Hör av dig till oss på GB Obesitas Skåne -vi vill hjälpa dig.

Canada’s Food Guide -fantastisk gratis resurs

By | Mat och dryck, Prevention av fetmasjukdom, Resurser online | No Comments

Canadian Obesity Summit 2019

GB Obesitas Skåne deltog i mötet 6th Canadian Obesity Summit i Ottawa föregående vecka. Obesity Canada är ett nätverk av sjukvårdspersonal, forskare, beslutsfattare och andra människor med intresse för sjukdomen övervikt/fetma.

I samband med mötet presenterades nya versionen av Canada’s Food Guide -en gratis databas online som innehåller lättillgängliga råd, stöd och tips till den som vill äta och må så bra som möjligt i sin vardag.

Canada’s Food Guide

Man går igenom:

vilken mat man bör välja -mer naturlig mat och mindre högprocessad, drick vatten istället för sötade drycker, läs på etiketterna vad maten innehåller innan du köper, se upp för vad matreklamen innehåller, med mera.

-att tänka på hur man äter: laga oftare mat själv, ta tid på dig när du äter, känn efter när du börjar bli mätt, planera dina måltider i förväg, njut av maten, ät tillsammans med andra.

-recept. Guiden har en mängd gratis recept av alla slag: frukost, lunch, middag, mellanmål. Alla med variationer och tips.

råd och tips för olika situationer -att äta rätt med begränsad budget, att handla rätt i livsmedelsbutiken, mat vid högtider och fester, träning, måltidsplanering, mat i skolan och på jobbet, mat för unga, vuxna och äldre -med mera.

fördjupning -allt innehåll är dubbelkollat och anpassat till aktuell hälsoforskning. Det finns material att ladda ned för hälsopersonal, länkar till forskning och ”Food guide snapshot -en kortversion av guiden för alla att kunna använda när som helst och i princip var som helst.

Din egen matguide!

Canada’s Food Guide kan precis lika gärna vara Din matguide -bara surfa in på deras webbadress https://food-guide.canada.ca/en och spara sedan sidan på hemskärmen på din smarta telefon, så har du alltid guiden i fickan med dig. Lycka till!

Distal gastric bypass och SASI -alternativ till standardoperationerna

By | Operationsmetoder, Vår forskning | No Comments

Basutbudet hos oss, liksom i övriga Sverige, är operationerna gastric bypass och sleeve. Dessa kompletterar varandra på ett bra sätt, både vad gäller för- och nackdelar samt effektivitet. För de allra flesta räcker det att välja mellan dessa två.

Men ibland ser vi ju specialfall; ett exempel är de med extra högt BMI (BMI över 50). Här kan en ”vanlig” gastric bypass ofta vara fullt tillräcklig även i längden -men inte alltid. Vad ska man göra då?

 

Alternativ till standard gastric bypass

Vårt kirurgteam har forskat på alternativ till standard gastric bypass -du finner en lista på publikationer här nedan. För att inte göra det hela alltför tekniskt och komplicerat kan man säga att effektiviteten i operationen i viss grad kan justeras utifrån hur lång del av tarmen som kopplas ur (om extra långt avsnitt tarm kopplas ur, kallas det en distal gastric bypass) respektive hur lång del som är kvar från lillmagen till tjocktarmen -alltså hur många centimeter tunntarm som exponeras för födan efter ingreppet. Desto kortare detta avstånd är, desto effektivare viktnedgång -men också högre risk för biverkningar.

Ett nytt alternativ, vid höga BMI eller då en gastric sleeve inte visar sig fungera fullt ut, är operationen SASI (single anastomosis sleeve ileal bypass). Titta på vår informationsfilm här på sajten för mer info om SASI!

Vi kommer att gå igenom situationen för just dig i samband med våra nybesök med checklistning. Om du skulle kunna vara aktuell för någon av våra mer ”speciella” ingrepp, så diskuterar vi det med dig. Då tar vi även upp vilka särskilda saker du kommer att behöva tänka på efteråt (exempelvis mer ambitiös uppföljning av blodprover m.m.).

 

Vetenskapliga arbeten om operationsmetoder

Leifsson BG, Gislason H. Laparoscopic Roux-en-Y gastric bypass with 2-metre long biliopancreatic limb for morbid obesity: Technique and experience with the 150 first patients. Obesity Surgery 2005;15:35-42.

 

Nergaard BJ, Leifsson BG, Hedenbro J, Gislason. HG. Gastric bypass with long alimentary limb or long pancreato-biliary limb-Long-term results on weight loss, resolution of co-morbidities and metabolic parameters. Obes Surg 2014;24:1595-1602.

 

Shah K, Nergard BJ, Fagerland M. Gislason H. Limb length in gastric bypass in super-obese patients – importance of total alimentary small bowel tract. Accepted for publication in Obesity Surgery.

 

Shah K, Nergard BJ, Fagerland M. Gislason H. Distal gastric bypass – 2 m bilipancreatic limb construction with varying lengths of common channel. Accepted for publication in SOARD.

 

Optimerad sövning, optimerad för- och eftervård

By | Narkosen vid operation, Vår forskning | No Comments

En av de saker våra patienter brukar vara mest oroliga inför när vi diskuterar kring fetmakirurgi vid infoträffar och nybesök är sövningen. Att bli sövd (gastric bypass och gastric sleeve utförs i full narkos) är alltid en känsla av kontrollförlust, man vet inte säkert vad som händer. All vår personal vet hur du känner och vi kommer att ta väl hand om dig. Vi försöker hela tiden bli bättre på allt vi gör, och det gäller även narkosen. Redan för mer än tio år sedan publicerade vårt team (länk nr 1) en studie på hur man kan göra narkosen smidigare. Redan under denna studies gång förkortade vi tiden från narkosens start till operationens start från 23 minuter till <8 minuter; och tiden från kirurgins slut till väckning från 6 minuter till <2 minuter (!).

ERAS -enhanced recovery after urgery

Vi arbetar sedan tidigare även med att göra vården efter operation så bra som möjligt. Detta sker enligt evidensbaserade riktlinjer, s.k. ERAS (läs mer här länk nr 2) . Målet är att Du som patient skall ha så lite biverkningar av narkosen (illamående m.m.) respektive själva kirurgin (smärta) som möjligt. 

Allt detta är exempel på vår filosofi inom teamet och kliniken: att allt som kan förbättras hela tiden ska jobbas aktivt med -och detta hoppas och tror vi att även Du som patient kommer att ha nytta av.

Fler studier från oss ser du här nedan!

Bergland O, Bergland A, Gislason H, Rader J. The implementation of the ERAS protocol in high-volume bariatric surgery: complications and anaesthetic considerations in 5068 consecutive morbidly obese patients. Accepted for publication in Acta Anesth. 

Karlsson A, Wendel K, Polits S, Gislason H, Hedenbro J. Preoperative nutrition and postoperative discomfort in ERAS settings: A randomized study in gastric bypass surgery. Obes Surg 2016;26:743-748

Länk nr 1: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19025533

Länk nr 2: www.erassociety.org

Fast track -kirurgi hos GB Obesitas

By | Operationsmetoder, Vår forskning | No Comments

Om man kan utföra ett fetmakirurgiskt ingrepp i narkos snabbare utan att kvaliteten går ner, så har man vunnit ett flertal saker: patienten är immobiliserad kortare tid vilket minskar risken för blodpropp; narkosen i sig blir kortare och ger mindre biverkningar. 

Vårt kirurgteam lett av dr Gislason har arbetat med att skapa så smidiga flöden kring operation som möjligt i mer än tio år. Vi har två kirurger som arbetar i såret vid varje operation, vilket minskar operationstiden för gastric bypass /sleeve till i genomsnitt 35 minuter. Bytestiden mellan två patienter på operationssalen blir, tack vare gott lagarbete, 10-15 minuter (i vanlig sjukhusmiljö är bytestiden mellan operationer ofta 30-60 minuter). Detta gör att vi kan operera fler patienter per dag, utan att varje enskild patient på något sätt får sämre vård eller omhändertagande. Det gör det också möjligt för oss att hålla nere priserna på våra privata operationspaket.

Detta fast track -koncept lockar andra team från Europa och övriga världen till oss för att göra studiebesök och lära sig hur man får flödena att fungera bättre på sin hemmaklinik. Dessa studiebesök anordnas i samarbete med Medtronic -kanske just Du får träffa någon utländsk kollega när du är inlagd hos oss!

Konceptet har även beskrivits i forskningsartiklar av vårt team (länk nr 1), och vi har författar kapitel i ämnet i läroböcker för bariatriska kirurger -se nedan!

Gislason H, Jacobsen HJ, Bergland A, Aghajani E, Nergard BJ, Leifsson BG and Hedenbro J. Fast Track in Bariatric Surgery: Safety, quality, teaching aspects, logistics and cost-efficacy in 8000 consecutive cases. Book chapter in: Minimal Invasive Bariatric and Metabolic Surgery. Principles and Technical Aspects. Eds. Lucchese M & Scopinario N. Springer 2015.

Länk 1: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22116595