fbpx
Category

Mat och dryck

ww_bantning

Bantning -varning utfärdas..!

By | Best Weight, Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Nyheter, Om fetmasjukdom

Precis alla våra patienter har försökt gå ned i vikt någon gång innan de så småningom kommer till oss. Det luriga med all kaloriräkning/bantning (”rör dig mer och ät mindre, så..”) är att det verkar fungera i början -man går ned i vikt de första 1-2-3 veckorna. Sedan blir det förr eller senare en platåfas, följt av en successiv viktuppgång, som regel till en högre slutvikt än den man började vid. Den biologiska orsaken stavas kroppens inre vikttermostat (”set point”), vilket vi berättat mer ingående om i tidigare inlägg (se exempelvis denna blogg hos oss, denna artikel från Baribuddy eller denna informationsfilm). Resultatet är att att risken för viktuppgång inom fem år efter en bantningskur är 95-97%. (Detta berättar -av uppenbara skäl! -bantningsindustrin aldrig för er. De omsätter 300 000 000 SEK per år bara i Sverige.).

Jojo-bantning

Slutresultatet, vikt ner och sedan upp igen, är vad man brukar kalla för ”jojo-bantning”. Men är det så enkelt? ”Jojo” visar ju att man lätt går upp sina kilon efter dietkuren, men antyder ju också att man kanske inte har så mycket att förlora -det värsta som kan hända är ju att man är tillbaka på ”ruta ett”. Eller?

…set point upp

Tyvärr är det inte så enkelt. Det som typiskt händer efter en misslyckad bantning är att set point skruvats upp 2-5-8 kg (man gick upp mer än det man gick ned i början). Alltså triggar bantningen hjärnan att vilja väga ännu mer. Många av de patienter vi träffar beskriver hur den första hälften av deras överviktskilon troligen kom av gener + miljö + en trigger (knäskada, rökstopp, sjukdom, etc.) -men att sedan upprepade jojo-bantningar i sig tryckte upp vikten resten av extrakilona. En bantningskur riskerar alltså att ”väcka den björn som sover” och efteråt är set point ännu högre. (Det hade alltså med facit i hand varit bättre att låta bli bantningskuren och acceptera den ursprungliga vikten).

Permanent ändrad biologi à la Biggest Loser

Nästa problem är att flera av de mekanismer som motverkar viktnedgången sedan inte försvinner igen -fastän man går tillbaka upp i vikt. Mest berömda studien av detta gjordes i USA på en omgång Biggest Loser-deltagare. Man mätte deras förbränning samt olika vikthormoner innan tävling (när de hade stor kropp), vid tävlingens slut (när de hade gjort massiv viktminskning) samt sex år senare (då alla utom en hade gått upp kilona igen). Resultat: förbränning, respektive mättnadshormonet leptin var -som väntat -klart sänkt direkt efter tävlingen. Det som däremot överraskade var att deltagarna sex år senare, trots viktuppgång igen, fortfarande hade sänkt förbränning och sänkt leptin(!). Bantningen hade alltså permanent försämrat deltagarnas viktfysiologi.

Jojo-bantning ger ändrad kroppssammansättning

Om du går ner t.ex. 10 kg med valfri traditionell diet, så har du inte förbränt 10 kg fettvävnad; du har sannolikt brutit ned 7-8 kg fettväv men samtidigt 2-3 kg muskelmassa. Mindre fett är bra, men mindre muskulatur är definitivt inte bra. När du sedan går upp kilona igen, låt oss säga 12 kg upp, så är det i värsta fall 12 kg fettvävnad –ingen muskelmassa. Misslyckad bantning remodellerar alltså kroppens sammansättning till det sämre.  Om man tänker sig att man som person med för stor kropp gjort upprepade bantningar kanske 5-10 gånger i livet, så förstår man bättre varför muskelvärk, trötthet och nedsatt ork är så vanligt.

…och sämre självkänsla

Till slut har vi så den psykologiska aspekten: upprepad misslyckad viktnedgång är oerhört psykiskt stressande för personen själv. De flesta klandrar sig själva för misslyckandet (man har ”bristande karaktär” och så vidare) och personer i omgivningen (tyvärr inklusive sjukvården!) bekräftar indirekt detta genom att hålla med, eller inte säga emot.

Bantning -varning utfärdas!

Alltså: man kan försvara tanken på ett seriöst försök i livet till viktminskning genom ändrade levnadsvanor eller någon typ av dietprogram. Detta för att se vad just din set point för vikt i hjärnan ”accepterar” avseende viktminskning: 3-5% av oss har en set point som är mer flexibel (och man kan då tänka sig att viktnedgången kan bestå även på sikt). Övriga 95-97% kommer att ha en fixerad set point motsvarande sin högre startvikt -alltså kommer det att bli en jojo-effekt. Om man upplever detta, så är upprepade nya bantningsförsök troligen närmast hälsofarliga: set point kommer att tryckas uppåt mer och mer, förbränningen i muskulatur sänks och nivån mättnadshormoner blir lägre, kroppen remodelleras om till mindre muskelmassa och du mår sämre och sämre psykiskt. Bättre i så fall att om möjligt acceptera den vikt man har och istället försöka undvika ytterligare viktuppgång (här kan konceptet ”Best Weight” användas, läs mer om detta här). Alternativet blir att välja behandlingsmetoder som sänker hjärnans set point, dvs. läkemedel eller fetmakirurgi.

Det vi motsätter oss starkt är den närmast vårdlösa synen på bantningskurer som något där kunden har ”inget att förlora”: bantningsreklam och -produkter saluförs via apotek, kvällstidningar, kommersiella aktörer på nätet, appar i telefonen -men även av sjukvården själv. Detta som regel utan minsta varningstext kring riskerna vi redovisat ovan, och aldrig någonsin med information om vad set point är för något. Denna problematik måste belysas och diskuteras mer allmänt i samhället. Dela gärna!

bantning

Matmärkning Chile

Fetma -vems fel är det? Del 4

By | Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Nyheter, Om fetmasjukdom, Prevention av fetmasjukdom, Resurser online | No Comments

I Sverige har vi lagar och regler!

Vi har en trafiklagstiftning: vi kör på höger sida, vi måste ta körkort, besiktiga bilen, köra nykter, ha säkerhetsbälte och följa hastighetsbegränsningarna. Vi har särskild trafikpolis till och med. Bilarna i sig görs alltmer säkra, de krocktestas dessutom.

Vi har en alkohollagstiftning också; med åldersgräns, Systembolag, alkoholskatt, varningstexter i alkoholannonser. Tobak likadant: åldersgräns, varningstexter på förpackningarna, tobaksskatt -samt nyligen förbud för rökning på uteserveringar. Narkotika är helt kriminaliserat.

 

Varför har vi allt detta?

Kunde inte folk bara ”ta sitt ansvar” och sköta sig?

Vi har det därför att vi vet att utan allt detta skulle människor fara illa:

I Sverige omkom 324 personer och 2195 skadades svårt i trafiken år 2018 (Transportstyrelsen). Cirka 12000 personer dör i rökning varje år, samtidigt som 100000 insjuknar i sjukdom relaterad till rökning (Socialstyrelsen/Folkhälsomyndigheten). Cirka 2000 personer avlider som direkt effekt av alkohol per år, i tillägg orsakade alkohol drygt fyra procent av den samlade sjukdomsbördan 2017 (data från det internationella projektet Global Burden of Disease, GBD).

Samhället/staten väljer alltså här att genom lagstiftning ta ett ansvar åt befolkningen som grupp, att styra den åt rätt håll. Man kan ha politiska åsikter om detaljer i ovanstående, men ingen skulle vilja avskaffa alla lagar och regler. Eller hur?

 

Vad kostar övervikt och fetmasjukdom? Mer än Du anar

Samtidigt orsakar fetmasjukdom minst 3400 dödsfall i landet per år. Totala kostnaden för övervikt är 23,4 miljarder kronor per år, fetma ytterligare 25,2 miljarder (rapport IHE). Varannan vuxen svensk är idag överviktig eller har fetma (Folkhälsomyndigheten).

Som svar på denna övervikts- och fetmaepidemi gör svenska samhället i nuläget -vadå?

Nästan ingenting. (Jo, vi har en 15 års åldersgräns om man vill köpa en burk Red Bull och det finns vissa regler för hur reklam till barn får se ut.) Översätter vi den här hållningen till trafiken så skulle det motsvara att vi nog har högertrafik -men glöm resten (körkort, hastigheter, alkohol, säkerhetsbälte, trafikljus)…

Vi har således bensin-, alkohol- och tobaksskatt. Fetmainitiativet föreslog en svensk sockerskatt, men detta avfärdades av dåvarande ansvarig minister, som istället ville se ett ”helhetsgrepp”. Detta ”grepp” finns det fortfarande inget som helst spår av.

Tvärtom exponeras vi ohämmat av reklam för högprocessade livsmedel, snacks och godis i princip överallt. (Public service lät t.o.m. Melodifestivalen ha ren junk food som huvudsponsor i år). I min stora mataffär hemmavid får man stega 20 steg(!) från kassan räknat för att komma ut ur ”zonen” med enbart godis, choklad, chips och snacks -det finns numera t.o.m. en minihylla i kassan mellan varubandet och kunden med små stycksaker choklad (precis i ögonhöjd för medföljande barn). Inga varningstexter, inga åldergränser. Ingenting.

Samma stat och samhälle som i övrigt inför trafikregler, åldersgränser, punktskatter och varningstexter väljer att passivt titta på medan befolkningen blir alltmer exponerad för högprocessade livsmedel som vi vet leder till fetmasjukdom. Så här ska vi som medborgare plötsligt ”ta vårt ansvar” och sköta oss tydligen?

Detta är orimligt och på alla sätt ologiskt. Problemet kostar oss dessutom redan 3400 dödsfall samt 48,6 miljarder kronor varje år. (Läs den meningen en gång till).

 

Varför gör man då ingenting?

Ingen ”vet” exakt, men vi kan väl spekulera:

Inser man att fetma är en sjukdom, eller tror man att det är ett aktivt val av patienten själv? Svensk sjukvårdspersonal utbildas i princip inte alls om fetmasjukdom, hur mycket vet då våra politiker och beslutsfattare? Tror man att högprocessad mat är ofarlig? Hur stark är livsmedelsindustrins egen lobby (rätt stark, får man misstänka)? Hur stor väljaropinion (=vi alla alltså) finns det för att hjälpa människor undan övervikt eller fetma?

 

De Fyra Svarta Prickarna

I nästa del av serien ska vi lista våra förslag till samhällsåtgärder, men ni får en liten försmak redan här: i Chile har man en uttalad övervikts- och fetmaproblematik (75% av vuxna befolkningen har övervikt eller fetma). Sedan år 2016 har man en verklig aktionsplan för att tackla detta på samhällsnivå. Delorsak: senator Guido Girardi, som även är utbildad läkare.

Chile har infört en rad spännande reformer på området:

-läskskatt: sötade drycker har en straffskatt på 18 procent.

-de fyra svarta prickarna. Om ett livsmedel är onyttigt avseende socker, salt, kaloriinnehåll respektive mättat fett så ger var och en av dessa kategorier en svart påklistrad stoppformad etikett på förpackningen. Kunden kan alltså direkt se om en vara har noll, en, två, tre eller i värsta fall fyra svarta prickar. Effekten är uppenbar och omedelbar: ingen mer gissningslek vad det finstilta i innehållsförteckningen egentligen betyder, och oerhört svårt för producenten att komma runt problemet via missvisande reklam eller liknande.

Resultat: medföljande barn påpekar ofta själva för mamma eller pappa att de inte vill ha mat med svarta stopptecken på -och industrin självsanerar sig för att undvika de svarta etiketterna. (Läs mer i New York Times reportage.)

-förbud mot reklam för skräpmat i radio och TV mellan kl 06 på morgonen och kl 22 på kvällen.

-förbud mot maskotar och seriefigurer som kopplas till skräpmat (t.ex. tigern Tony hos Kellogg’s).

Så det går att göra förändringar -bara viljan finns.

I nästa bloggavsnitt ska vi sticka ut hakan och lista våra förslag till åtgärder -följ oss!

/Carl-Magnus

Fetma -vems fel är det? Del 3

By | Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Nyheter, Om fetmasjukdom | No Comments

En vanlig dag…

På burgarställets drive-thru: smaken av varm nygrillad burgare, lite sötma från dressingen och brödet, salta fries, bubblande colasmak från läsken -precis vad jag behövde nu!

Samtidigt, på ett av våra infomöten: ”fetman är såklart mitt eget fel, det är ingen som tvingat mig att äta mig såhär stor…”

Samtidigt, i ett kommentarsfält i sociala medier: ”de som är feta har sig själva att skylla, det är ingen som har tvingat dem att stoppa allt skräp i munnen…”

Samtidigt, i ett styrelserum: ”…vi ser utmärkt tillväxt på alla marknader, i synnerhet den nordiska har utvecklats gynnsamt sedan vi…”

Hänger allt detta ihop? Och om ja, i så fall hur? Det ska vi tala om idag.

 

Bliss Point

Vi börjar med vår måltid längst upp. Nu var det ett Burger Meal av något slag, men kunde lika gärna ha varit en mikrougnslunch, sötad drickyoghurt eller ett ”Fredagsmys”: här behöver vi lära oss om termen ”Bliss Point”. Nedanstående citat är från Svenska Dagbladets artikelserie om övervikt härom veckan:

”Bliss point är en term som beskriver den andel av socker men även fett, salt och andra smaker, som är maximalt lockande för vårt belöningssystem. Om punkten överskrids känner vi avsmak och äcklas eftersom det blir för sött eller för salt. Men hela vägen upp till ”äckelpunkten” blir produkten gradvis alltmer lockande. Termen har använts inom livsmedelsindustrin sedan 1970-talet då den utforskades i detalj.

En viktig upptäckt var när socker, fett och salt kombineras så höjs respektive äckelpunkt och produkten blir superbelönande. För barn ligger äckelpunkten på drygt 25 procent socker, för några ändå upp till 36 procent. Det är drygt dubbelt så högt som för vuxna, och förklarar varför produkter riktade till barn ofta görs mer söta.

Olika produkter kan dessutom förskjuta äckelpunkten uppåt åt varandra, och på så vis driva upp konsumtionen, exempelvis sockrad läsk och salta snacks.”

 

Det perfekta kombinationen sött, salt, fett

Det är alltså ingen slump att ett Burger Meal ser ut som det gör -det är den perfekta, superbelönande, kombinationen sött, salt och fett som frisätter mesta möjliga belönande neurotransmittorer (endorfiner, dopamin) i våra hjärnor. Väl där har de olika företagen successivt ökat portionsstorlekarna och därmed vinsterna -jämför en burgarmåltid 1950 mot idag på ena bilden, eller hur bl.a. vårt ”Fredagsmys” ökat svenska chipsförsäljningen på andra bilden:

               

Och därmed hänger ju även ”ingen som tvingat mig”-resonemanget med, inte sant? Den här maten är vetenskapligt expertdesignad att producera så mycket belöningshormoner det bara går i våra hjärnor varje gång vi äter(!).

 

Studie: Högprocessad mat -vikt upp

I våras publicerades en mycket välgjord studie om just detta, av Kevin D. Hall i Cell Metabolism (”Ultra-Processed Diets Cause Excess Calorie Intake and Weight Gain…”). Man lät 20 vuxna deltagare, viktstabila med BMI kring 27, bo på kliniken i två veckor. De lottades till att antingen leva på högprocessad mat eller oprocessad mat. De fick äta hur mycket eller lite de ville. Resultatet? De som levde på högprocessad mat åt i snitt 508 kcal mer per dag än de andra, via ökat fett och kolhydrater, men inte protein. Efter studieperioden hade de som ätit högprocessad mat gått upp i snitt 0,9 kg, de med oprocessad istället gått ner i snitt 0,9 kg! Se även diagrammet i titelbilden till bloggen här ovan.

Studien har, med all rätt, redan fått mycket stor uppmärksamhet. Och observera att detta var viktstabila studiepersoner som inte hade fetma, ändå blir det så tydligt på bara två veckor.

Så ni ser -allt hänger ihop! Och inte är övervikt/fetma individens ”fel”, vårt matsamhälle är idag som ett snillrikt riggat minfält med ”bliss points” överallt. (Och hittills gör staten ingenting åt detta i princip, men mer om deras ansvar i nästa bloggavsnitt).

 

Big business

Så till styrelserummet från inledningen: vilka är dessa bolag?

Jo, det är Nestle (bl.a. Mövenpick och Dreyer’s glass, PowerBar, NesQuick, KitKat, Smarties), Pepsico (bl.a. Tropicana, Mtn Dew, Gatorade, 7Up, Pepsi, Pizza Hut, KFC, Taco Bell), Unilever (bl.a. GB Glacekoncernen, Ben&Jerry, Knorr, Becel), Coca Cola (Fanta, Sprite, Monster, VitaminWater m.m.) -lägg så till koncernerna Mars, Kellogg’s, Kraft, McDonald’s, Restaurant Brands Int (med bl.a. Burger King och Tim Horton’s), Orkla Foods (OLW m.m.) och ett par till så har du majoriteten av alla processade livsmedel i din egen butik hemmavid.

Detta är big businessinget lämnas åt slumpen. Inklusive våra smaklökar och belöningssystem.

En rejäl cynism återfinns i dessa stora bolags sortiment: samma bolag som haft full koll på ”bliss points” sedan 70-talet, och bevisligen aktivt bidrar till vår pågående fetmaepidemi, är engagerade i -just det! -bantningsindustrin: googlar snabbt fram en marknadsrapport om ”global Weight Loss and Obesity Management market” och finner listade där -Coca Cola Co., Nestle, Pepsico, Unilever, Kellogg’s…

Så samma bolag som skapar våra högprocessade, bliss point-optimerade livsmedel ser alltså till att sedan även erbjuda bantningsmetoder och tjäna pengar på oss en gång till så att säga.

Vi kan bara ana hur perfekt upplagt dessa bolag upplever att det är, när vi konsumenter som drabbas hälsomässigt sedan skyller enbart på oss själva -eller varandra..!

Nästa avsnitt ska handla om samhället, staten och politiken. Vad borde de kunna göra för att hjälpa oss ur detta? Vad har andra länder redan gjort och lyckats med? Följ oss!

Canada’s Food Guide -fantastisk gratis resurs

By | Mat och dryck, Prevention av fetmasjukdom, Resurser online | No Comments

Canadian Obesity Summit 2019

GB Obesitas Skåne deltog i mötet 6th Canadian Obesity Summit i Ottawa föregående vecka. Obesity Canada är ett nätverk av sjukvårdspersonal, forskare, beslutsfattare och andra människor med intresse för sjukdomen övervikt/fetma.

I samband med mötet presenterades nya versionen av Canada’s Food Guide -en gratis databas online som innehåller lättillgängliga råd, stöd och tips till den som vill äta och må så bra som möjligt i sin vardag.

Canada’s Food Guide

Man går igenom:

vilken mat man bör välja -mer naturlig mat och mindre högprocessad, drick vatten istället för sötade drycker, läs på etiketterna vad maten innehåller innan du köper, se upp för vad matreklamen innehåller, med mera.

-att tänka på hur man äter: laga oftare mat själv, ta tid på dig när du äter, känn efter när du börjar bli mätt, planera dina måltider i förväg, njut av maten, ät tillsammans med andra.

-recept. Guiden har en mängd gratis recept av alla slag: frukost, lunch, middag, mellanmål. Alla med variationer och tips.

råd och tips för olika situationer -att äta rätt med begränsad budget, att handla rätt i livsmedelsbutiken, mat vid högtider och fester, träning, måltidsplanering, mat i skolan och på jobbet, mat för unga, vuxna och äldre -med mera.

fördjupning -allt innehåll är dubbelkollat och anpassat till aktuell hälsoforskning. Det finns material att ladda ned för hälsopersonal, länkar till forskning och ”Food guide snapshot -en kortversion av guiden för alla att kunna använda när som helst och i princip var som helst.

Din egen matguide!

Canada’s Food Guide kan precis lika gärna vara Din matguide -bara surfa in på deras webbadress https://food-guide.canada.ca/en och spara sedan sidan på hemskärmen på din smarta telefon, så har du alltid guiden i fickan med dig. Lycka till!