fbpx
Category

Operationsmetoder

Återkoppling av gastric bypass

By | Återkopplingar, Operationsmetoder, Vår forskning

GB Obesitas utför återkopplingar

Återkoppling av tidigare gastric bypass-operation är något som GB Obesitas Skåne utför dels offentligt via vår upphandling med Region Skåne, dels som privat operation. Detta är något man tar till när en patient har problem  som absolut inte går att åtgärda på annat sätt. Man utnyttjar då att en gastric bypass från början endast är en omkoppling av mag-tarmanatomin -man tog aldrig bort någonting vid den ursprungliga operationen. Därmed finns möjligheten att ”backa bandet”. Det finns två typer av återkoppling och de beskrivs här nedan.

Anatomisk återkoppling av gastic bypass

Anatomisk återkoppling (illustrerad av den blå pilen på bilden) innebär att man återskapar samma anatomi i magtarmkanalen som innan fetmaoperationen: normalstor magsäck och sedan övergång till tolvfingertarmen. Maten kommer nu att gå samma väg som på icke opererade människor, anatomin är densamma. Däremot är inte funktionen omedelbart återställd: de ihopkopplade delarna av magsäcken måste lära sig att arbeta tillsammans igen med att bearbeta maten och skicka den vidare ut i tunntarmen via nedre magmunnen (pylorus). Följdaktligen är också försämrad magsäckstömning (så kallad ventrikelretention) den vanligaste komplikationen efter en anatomisk återkoppling och drabbar cirka 20%. Återkopplingar är betydligt mer avancerade och komplicerade operationer än att utföra primär gastric bypass från början -de ska därför endast utföras på expertcentran. De viktigaste indikationerna för anatomisk återkoppling är kroniska buksmärtor, återkommande problem med tarmvred, olika former av psykiska problem, allvarlig malnutrition eller födoämnesintolerans.

Eftersom anatomin återställs så kommer även set point för kroppsvikt i hjärnan riskera att höjas igen och viktuppgång är att förvänta efter en återkoppling. Å andra sidan kan man på nytt äta som ”alla andra” och har ett mera normalt vitaminupptag i kroppen igen.

Funktionell återkoppling av gastric bypass

Funktionell återkoppling är en ny operationsmetod som är utvecklad och introducerad av oss på GB Obesitas. I motsats till anatomisk dito ovan, så görs endast en förbindelse mellan lillmagen och (tidigare urkopplade) stormagen vid en funktionell återkoppling. Den mesta maten kommer därmed att ta vägen via stormagen, en mindre del går fortsatt direkt ner i tunntarmen via lillmagen (som vid gastric bypass). Se den gulorange markeringen på bilden.

Fördelarna med denna operation är att den är mindre komplicerad att utföra och patienten kan oftast resa hem redan dagen efter. Den kommer heller inte att riskera ge lika stor höjning av set point (och därmed kroppsvikt) som den anatomiska återkopplingen ger. Inte heller är försämrad magsäckstömning här något problem. Funktionell återkoppling är aktuell bland annat vid allvarliga hypoglykemier (lågt  blodsocker), diarreproblem, dumping/matintolerans, malnutrition och alltför extrem viktnedgång.

Våra operationer med återkoppling utförs av chefskirurg Hjörtur Gislason som förste operatör. GB Obesitas utförde under år 2020 55 stycken anatomiska respektive 15 stycken funktionella återkopplingar.

Anna-Lena berättar om sin gastric sleeve!

By | Nyheter, Om fetmasjukdom, Operationsmetoder, Patienter berättar

I förra veckan opererade Anna-Lena sig privat hos oss i Malmö. Vi har intervjuat henne såhär en vecka efteråt för att höra hur det går:

Hur länge har du haft din övervikt?

-Min kropp började förändras runt 44-årsåldern och strax efter det så åkte jag in akut med gallstenar och det blev operation där de tog bort min gallblåsa. Dessutom två operationer till p.g.a. fyra stycken diskbråck. Efter det har jag bara ökat sakta men säkert i vikt tills jag kom upp i 33,5 i BMI. Strax fyller jag 54 år. Jag vet att man kan få operation vid en BMI på 40 men med det kommer ju även fler operationer för att ta bort extra hud m.m. och jag är inte villig att vänta på detta. Därför valde jag att göra denna operation nu.

Vad har övervikten gett dig för problem eller bekymmer?

-Ju mer jag gick upp i vikt, ju mer fick jag problem med höft och rygg. Så för mig blev detta ännu ett hinder mentalt. I ung ålder tävlade jag tyngdlyftning och lyfte 85 kg. Jag brukar älska att träna mycket och sprang 3 mil i veckan, men livet förändrades och jag tappade bort mig själv i allt vad vuxenlivet innehåller. De senaste åren har jag stressat mer än normalt med mycket jobb, vilket har även gett mig en ursäkt att inte ta itu med min övervikt kanske. Mitt självförtroende gick i botten och ju sämre jag mådde, ju mer jobbade jag. På så vis behövde jag heller inte vara social då jag inte hade ork och jag skämdes över mitt eget utseende. Jag har inte haft självförtroende att försöka hitta en ny kärlek utan fortsatt att vara ensamstående sedan många år.

Vad hade du försökt göra tidigare för att gå ned i vikt? Hur gick det?

-2016 kom jag i kontakt med en jättefin dietist på min hälsocentral. Hon skickade mig till Beteendemedicin och jag kom med i deras program. Då fick jag åka till Sorsele i några veckor för att varva ner, lära mig mer om kost (vilket jag kände att jag hade koll på trots allt) och det som framkom var att min stressnivå var skyhög. Vi tränade 3 gånger per dag och jag lärde mig det nyttiga med att äta 6 måltider per dag. Innan jag kom iväg till Sorsele hade jag redan kontaktat kirurg och blivit godkänd för en sleeveoperation. Men under mina veckor på behandlingshemmet i Sorsele lovade jag den läkaren att ge deras program en chans, så jag avbokade operationen. Viktnedgång med detta program höll i sig några månader, men efter det började jag åter igen gå upp i vikt. Jag har aldrig ”bantat” tidigare utan tycker jag ätit bra mat och går till och från jobbet på några km, dock har jag tagit bilen till jobbet det sista året för jag har inte orkat gå.

Hur kom det sig att du bestämde dig för kirurgi?

-Efter många år med dietist, dagboksföring och att ha läst på allt jag kan om kirurgi så har jag även kontaktat några tidigare patienter som gått igenom en sleeveoperation. Efter dessa år så kände jag att det här är enda utvägen. Jag är 54, och har 50 år kvar att leva hoppas jag. Jag behövde hjälp då jag inte kunde klara av detta med viktnedgång på egen hand. En sån här grej är inte något jag har tagit lätt på, utan försökt gå alla andra vägar först. Att genomgå kirurgi kändes som sista utvägen.

Var det något du oroade dig för innan operationen? Och hur kom det sig att du valde en gastric sleeve?

-Nej inte riktigt. Jag kände mig påläst och de som jobbar på GB Obesitas har lång erfarenhet. Jag kände mig trygg i mitt beslut.  Jag hade redan siktat in mig på en sleeve gastrektomi och det var även det som kirurgen rekommenderade mig vid nybesöket.

Hur upplevde du vårdtiden hos oss i Malmö?

-En ren trygghet! Vid ankomsten blev jag tilldelad säng och väl bemött. Jag fick förklarat vad som kommer att ske och inom en timme var jag redo för operation. Jag gavs möjlighet att backa från operationen om jag hade ändrat mig och jag fick ställa frågor om jag hade några. Operationen, som tog 25 minuter, gick bra. Innan jag sövdes kommer jag ihåg leende ögon av personal, skämt drogs och jag kände mig som ”en i gänget”. Varmt välkomnande och omhändertagande måste jag säga. Första dygnet var jag uppe och gick lite och dagen efter blev jag utskriven. Innan utskrivningen fick jag bra information om hur jag kanske kommer att känna mig och vad som skulle vara normalt. Nu stannande jag i Malmö 3 extra dagar på närliggande hotell då jag själv bor i Umeå. Jag fick dagliga samtal via telefon där personal kollade upp hur jag mådde. Det var en trygghet att veta att jag alltid kunde nå någon om jag hade frågor.

Hur mår du nu?

-Idag har det gått 8 dagar sedan operation. Jag har haft bra stöd av Baribuddyappen och den har jag använt flitigt. Det känns som mycket att hålla reda på så här i början och den påminner om mina måltider, sprutor, och motion. Appen hjälper mig att hålla koll på att jag äter och få i mig den mängd jag ska ha. Jag känner att jag har bra energi hela förmiddagen men vid 16-tiden är jag trött. Då har jag hunnit med en hel dag och då vill jag gärna lägga mig en stund. Jag har även blivit uppringd av sjuksköterska med uppföljningsfrågor.

Vad ser du fram emot framöver?

-Säker viktnedgång och att hitta tillbaka till mig själv kroppsligt. Jag vägde 99,8 kg en månad innan, fick order om att gå ner till 96,8 inför operationsdagen vilket jag klarade. I morse vägde jag 92,4. Jag är fortfarande svullen i magsäcken vilket är som det ska, så jag tar det lugnt. Jag ser fram emot att komma över känslan av osäkerhet, att hitta tillbaka till mitt glada självförtroende och börja vara social igen.

Har du något mer du skulle vilja berätta om?

-Två dagar innan min resa ner till Malmö bröt jag nog ihop lite i rätt mycket tårar då jag tänkte på vilken svag person jag är som inte har klarat av att gå ner i vikt utan den planerade operationen. Jag inser idag att detta med viktuppgång inte är riktigt mitt eget fel helt och hållet och jag är så glad att jag gjorde den hos er i Malmö. Jag hade valt att inte berätta för någon annan än min chef, mina söner och min mamma att jag skulle genomgå denna operation p.g.a. att jag skämdes. Så dumt eller hur? Dagen efter operationen skrev jag till min bror och berättade och har fått ett sånt fint stöd av honom och hans fru. De bekräftade att de sett att jag inte mått bra och att de ger mig allt stöd jag känner att jag behöver. Det här var ett välgrundat beslut och något jag tänkt på i flera år och jag är så glad jag nu gjort det. Det känns som en fantastisk investering i min egen framtid.

Tack så mycket för din berättelse Anna-Lena!

Hur går sövningen till vid en fetmaoperation?

By | Narkosen vid operation, Nyheter, Operationsmetoder

Narkosläkare Magnus berättar om sövningen vid gastric bypass och sleeve

Hur går sövningen till vid en fetmaoperation? Syftet med anestesin vid en fetmaoperation -förutom att göra det möjligt att operera dig -är att bidra till att du ska må så bra som möjligt efter operationen med hänsyn till smärta, illamående, mobilisering och temperaturkontroll.

När du kommer in till operationssalen har du har sannolikt redan fått en perifer venkateter i ena armen på avdelningen. Vi gör en ytterligare kontroll av din identitet och bekräftar vilken typ av operation som är planerad. På salen finns en del personer som alla har en specifik roll under operationen: vi är 2-3 operationssjuksköterskor/-undersköterska, 2 kirurger, 1-2 anestesisjuksköterskor och anestesiläkare.

Du lägger dig på operationsbordet och några från operationslaget arbetar runt om dig, kopplar dig till övervakningsutrustning och börjar förbereda operationen. Det blir inga stick eller annat smärtsamt som görs på operationssalen medan du är vaken. Vi kopplar även våra läkemedelspumpar till venkatetern och börjar snart ge dig liten dos medicin som hjälper dig slappna av innan att du somnar.

Sövning med intravenösa läkemedel vid gastric bypass och sleeve gastrektomi

I pumparna finns 2 olika mediciner, propofol (sövningsmedel) och remifentanil som är en stark smärtstillande medicin besläktad med morfin. Hos vissa patienter upplevs viss sveda vid infusionen i venen som går bort med lokalbedövning. Det är inte farligt och tyder inte på att venkatetern sitter fel. Innan du somnar helt andas du ren syrgas genom en mask. Detta är en säkerhetsåtgärd. Upplever du masken mycket obehaglig kan vi i flesta fall lätta något på masken så den inte sluter för tätt.

Under tiden du sover kommer vi att luta hela bordet på det sättet att vi reser huvudändan. För att säkra oss om att du inte glider under operationen finns en fotplatta som du skall ligga tätt mot med din fotsula och vi sätter även säkerhetsbälte runtom dina ben.

Vanliga frågor och svar om sövningen vid en fetmaoperation samt den postoperativa vården:

Kommer jag att ha ont efter operationen?
De flesta av våra patienter mår rätt bra när dom vaknar efter operationen och vissa frågar till och med om vi inte skall börja operera snart! Vi förflyttar dig i en säng till uppvakningsavdelningen och där övervakas du i 1-2 timmar innan du kan komma till ditt rum. Cirka 15-20 minuter efter operationens slut har största delen av anestesin tappat sin effekt och du kan förvänta dig obehag som liknar duktig träningsvärk i bukväggen, som om du hade gjort alltför många situps dagen innan. Många upplever även smärta i skuldrorna. Detta förklaras av irritation i diafragman och bukhålan efter titthålsoperationen och att dessa organ delar sensorik med skuldrorna – vi har alltså inte gjort något med skuldrorna. Vissa patienter har en upplevelse av sug högt uppe i bukhålans mitt. Ofta är det effektiv smärtlindring att ändra position och resa sig upp för att minska dessa obehag.

Du behöver inte vara orolig för att lida av kraftiga smärtor. Du skall vara så pass bra smärtlindrad att du kan dra djupa andetag, hosta, kunna röra dig i sängen och slappna av. Se även gärna vår informationsvideo om narkosen.
Du kommer att få extra smärtlindring vid behov – men målet med smärtlindringen är att göra dina obehag hanterbara, inte att göra dig smärtfri! Om vi skulle vara för frikostiga med smärtlindrande läkemedel (morfinliknande medel), så skulle det bidraga starkt till ökat illamående, sänka din andningsförmåga och göra dig väldigt slö. Målet är att hjälpa dig att så snart som möjligt kunna röra på dig och stå i benen. Detta för att minska risken för blodproppar och lungkomplikationer samt att tunntarmarna ska komma i gång och arbeta igen.

Vilka smärtlindrande läkemedel kommer jag att få?
Smärtlindringen består av olika delar. Som standard ges paracetamol och anti-inflammatorisk medicin (eterocoxib) i tablettform på vårdavdelningen. Under operationen ger vi dig även oxykodon, clonidin och lokalbedövning i bukväggen där titthålen kommer att vara.

Kommer jag att må illa efter operationen?
Det är individuellt hur benägen man är för att må illa efter operationer. Patienter som lider av rörelsesjuka (åksjuka) och har mått illa vid tidigare sövningar har förhöjd risk för illamående. Gastric sleeve-patienter mår i viss grad mer illa första timmarna efter operationen än andra operationstyper. I alla fall kommer detta att gå över, oftast första timmarna eller framåt kvällen. För att minska risken för illamående ger vi som standard läkemedel i förebyggande syfte förutom att vi undviker alla anestesigaser och söver med hjälp av propofol.

Är jag helt sövd under operationen?
Ja, det är enda sättet att utföra titthålsoperationer på ett säkert sätt.

Kan jag vakna under operationen?
Nej. Vi bevakar dig konstant under operationen och skulle märka om något inte stämde lång tid innan du skulle bli vid medvetande. Medicinerna vi använder har använts i lång tid och vi har utfört tusentals av dessa operationer utan att det har hänt. Vi övervakar bland annat puls, blodtryck, syresättning, kroppsrörelser, storlek på andetag, tryck i luftvägar och dina ögonrörelser.

När vaknar jag från sövningen?
Du vaknar till den graden från sövningen att du kan själv andas och vi kan kommunicera med dig i enkla meningar direkt efter avslutad operation när du fortfarande ligger på operationsbordet. I de flesta fallen minns patienterna inte dessa första minuter efteråt. Du kommer däremot att vara trött de första timmarna efter operationen när du ligger på uppvakningen och de flesta somnar om i kortare perioder där.

Får jag en slang i halsen?
Ja men endast under tiden du sover. Du kommer inte att vara vaken med slang i halsen.
En slang använder vi för att hjälpa dig med andningen och den kallas endotrakeal tub. Den går ner i luftstrupen. En andra slang går ner i matstrupen. I vissa fall kan patienterna efteråt uppleva obehag i halsen, som börjande halsfluss. Det brukar gå över på 1-2 dagar.

När kan jag träffa mina anhöriga?
När du har lämnat uppvakningsavdelningen. Eftersom det finns andra patienter som håller på att vakna i salen har vi inte möjlighet att ta emot anhöriga där. Oftast kan du själv ringa dina anhöriga från uppvakningsavdelningen.

Sleeve gastrektomi -operation, fördelar och nackdelar

By | Kroppens viktreglering, Operationsmetoder

Gastric sleeve är det andra namnet på denna operation. Den började utföras år 1988, då som öppen kirurgi och som led i en större tarmomkoppling vid svår obesitas (man gjorde s.k. biliopankreatisk diversion med duodenal switch). I slutet på 1990-talet börjades sleeve gastrektomi (SG) göras laparoskopiskt (med titthålsteknik) och efter millennieskiftet insåg man alltmer att en sleeve ”ensamt” utan efterföljande tarmomkoppling stod sig väl för effektiv viktnedgång. Efter detta fick gastric sleeve snabbt en stigande popularitet och är idag den i världen vanligaste fetmaoperationen, i Sverige utgjorde den år 2018 45% av alla obesitasoperationer.

Varför blev sleeve gastrektomi snabbt så populär? Ja den är dels lättare för en kirurg att lära sig (man slipper tarmomkopplingarna vid en gastric bypassoperation), den uppfattas som ”snällare” än bypass med mindre risk för dumping och inga postoperativa tarmvred.

Gastric sleeves verkningsmekanismer

Hur fungerar då en sleeve? Den är en magsäcksoperation, där man opererar bort 85% av magen (man tar bort ”ytterkurvan” på magsäcken). Däremot opererar man inte alls på tarmen. Bortopererad del av magsäcken tas ut ur kroppen. Verkningsmekanismerna är flera: i början märker man tydligt av det restriktiva, alltså att magsäcken är väldigt liten och begränsande. På sikt är däremot effekten på våra hungerhormoner det centrala; precis som vid gastric bypass sänker en gastric sleeve vår ”set point” för vikt i hjärnstammen till mera normala nivåer. De dagliga rutinerna som krävs efter en SG är desamma som efter en bypass -man måste anpassa sig till den nya anatomin i magen, samt vad man nu tål eller inte tål att äta och dricka: 5-6 små måltider per dag, minst 1,5 L vatten per dag, vara fysiskt aktiv samt ta dagliga vitamintillskott.

Sleeve gastrektomins för- och nackdelar

Detta är en utmärkt operation, liksom bypass har den för- och nackdelar. Det har funnits en del missuppfattningar kring sleeve gastrektomi; ibland har den beskrivits som att ”kunna äta upp kakan och ändå ha den kvar” (d.v.s. få effektiv viktnedgång utan att behöva anstränga sig så mycket, slippa dumpingrisk och inte behöva ta vitaminer) vilket definitivt är felaktigt: en sleeveopererad behöver sköta sina dagliga rutiner på exakt samma sätt som en bypassopererad. Exakt när en sleeve är det bästa att välja vet vi inte (det är därför GB Obesitas är med i BEST -studien). Men följande har varit vår uppfattning utifrån kliniska erfarenheter hittills:

Gastric sleeve ger ingen tarmvredsrisk, till skillnad från gastric bypass. Man blir generellt inte lika dumpningskänslig (vilket ju är lite på gott och ont, en del patienter tycker om att de kan dumpa ibland). Vitaminupptaget är försämrat, men sannolikt mindre uttalat så än efter en bypass.

Nackdelarna är risk för försämrade refluxbesvär (halsbränna, sura uppstötningar) samt oklar långtidseffekt på vikten. Operationen går inte heller att återställa till normal anatomi. Däremot kan en sleeve vid behov (oftast p.g.a. viktuppgång) förstärkas med ytterligare en operation: den kan göras om till en gastric bypass eller en SASI.

Kommer sleeve gastrektomi fortsatt att vara världens vanligaste obesitasoperation om 10 år? Det får framtiden -och BEST -studien -utvisa. Följ oss!

   

Gastric bypass -operation, fördelar och nackdelar

By | Kroppens viktreglering, Operationsmetoder

Operationen gastric bypass (GBP) har faktiskt funnits i mer än 50 år, den amerikanske kirurgen Edward Mason publicerade ”Gastric bypass in obesity” år 1967. De första årtiondena var detta öppen kirurgi, numera är den alltid laparoskopisk, med titthålsteknik. Mest kunskap kring operationens långtidseffekter har vi fått från den svenska SOS-studien (Swedish Obese Subjects study). I SOS var en mindre del av patienterna opererade med gastric bypass, övriga hade fått opererat en gastric banding eller en VBG. Gastric bandning och VBG (vertikal bandförstärkt gastroplastik) hade bägge samma princip gemensam, så kallad ”restriktion”. I klartext: gör magsäcken mindre, så kan personen med fetmasjukdom äta mindre och går ned i vikt.

Nu visade sig dock gastric bypass vara på alla sätt överlägsen banding och VBG i SOS och kommande studier; den gav bättre viktnedgång och fler andra goda effekter på hälsan: bland annat mycket effektiv behandling av typ 2 diabetes (till och med vid BMI mindre än 35).

Gastric bypass effektivt

Varför var gastric bypass effektivare än de äldre metoderna banding och VBG? Alla tre ger den opererade mindre magsäck, men gastric bypass är annorlunda då den samtidigt i grunden motverkar kroppens eget försvar mot viktnedgång: en GBP leder till att kroppens så kallade set point för vikt (vår ”vikttermostat”) i hjärnan sänks mot normalare nivåer. Detta åstadkoms via en mängd positiva hormonella effekter i kroppen, som i sig kommer ur tarmomkopplingen som görs vid en bypass (men inte vid banding eller VBG). Man kan säga att operationen har sin huvudsakliga effekt på hjärnan -fastän man bara opererar i buken!

Gastric bypass fördelar

Vilka fördelar har en gastric bypass-operation? Ja, den är extremt väl beprövad och genom åren förfinad, vi vet väldigt väl hur en GBP skall utföras tekniskt av kirurgen. Operationen ger mycket effektiv viktnedgång och den håller sig livet ut. Man får hälsoeffekter på alla plan (livet förlängs i snitt 6,7 år, det är effektiv behandling av typ 2 diabetes, sömnapnesyndrom, artros på bärande led, PCOS, högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom, fettlever, gikt med mera. Hos kvinnor halveras risk att dö i en cancersjukdom.).

…och nackdelar

Vilka är nackdelarna? Ja det finns cirka 3% risk för allvarliga komplikationer (främst blödning och läckage) i första skedet. Dessa går att åtgärda men kräver ofta ny operation. Den kirurgiska långtidsrisken är tarmvred (i detta fall även kallat slitsherniering) som kommer av att man ändrar anatomin på tunntarmen vid bypassoperationen. Dessa tarmvred ger akut stopp i tarmen och man måste söka akut sjukvård. De går att bota, men kräver en ny operation. Förr var detta relativt vanligt, risken var 5-10%, medan det idag förebyggs redan vid första operationen (man ”stänger slitsarna”). Idag är risken istället 1-3% ungefär. Andra mer medicinska nackdelar är risken för dumping (socker- och blodtrycksfall efter att man ätit eller druckit fel), ökad känslighet för alkohol samt försämrat vitaminupptag. Det sistnämnda är lätt att förebygga med vitamintillskott -men visar sig i studier vara svårt att upprätthålla livet ut för patienterna (som i övrigt mår utmärkt som regel och kanske blivit av med sina tidigare läkemedel…). Mer kring såväl för- och nackdelar finner du i årsrapport från svenska fetmakirurgiregistret SOREG.

         

Gastric bypass eller gastric sleeve?

På senare år har gastric bypass fått en ”kusin” -nämligen gastric sleeve (SG). Den skall vi prata mer om i kommande blogg. Vilken av de två är bäst då? Ja, båda är utmärkta, båda har nackdelar. Exakt när vilken av dem är ”bäst” …vet vi faktiskt inte säkert. Det håller man i Sverige på att ta reda på via BEST -studien (där GB Obesitas är med).

Vill du veta mer? Häng på nästa informationsmöte hos oss!

GB Obesitas Guide: övervikt och operationer -resurser online

By | Best Weight, Kroppens viktreglering, Om fetmasjukdom, Operationsmetoder, Resurser online | No Comments

GB Obesitas Guide -resurser online: utvalda av oss -delvis med oss

Det finns som bekant mycket att läsa på internet. En sökning på ”övervikt” ger 1 820 000 träffar på Google, ”fetma” ger 1 470 000, ”gå ner i vikt” ger 12 700 000, ”gastric bypass” ger 22 400 000 (!) träffar. Men hur ska man då kunna veta vilken information som är bra och vilken som är dålig, vad som stämmer och vad som är en enskild persons (eller kommersiell aktörs) obevisade påståenden? Det är detta vi tänkte försöka hjälpa er med här.

”Bara ät lite mindre och rör på dig lite mer, så går du ner i vikt…”

Ni har säkert hört detta? Men stämmer det? Just hur kroppen reglerar sin vikt är rätt ände att börja med, då detta ju avgör hur vår ”världsbild” ser ut -avseende vikt och övervikt, hur och om bantning fungerar, vems fel det är att man är och förblir överviktig -och i förlängningen varför fetmakirurgin behövs.

Baribuddy, appen för överviktsopererade, har en artikelblogg med flera inlägg om detta. Läs serien ”Så här fungerar vikt och övervikt”, del 1, del 2 och del 3. Här får du en bra, begriplig och vetenskapligt underbyggd grund att stå på. Titta sedan på YouTubevideon Act On Obesity, samt vår egen infovideo på temat viktfysiologi.

…nu gissar jag att de flesta av er har lärt sig något nytt? Alltså: att inte kunna bli av med sin övervikt själv är biologi -inte karaktär, disciplin, intelligens eller okunskap. Biologi.

Attityder i samhälle och sjukvård

Mer än varannan svensk är överviktig idag. Sjukdomen övervikt/fetma ger i sin tur upphov till följdproblemen typ 2 diabetes, förhöjt blodtryck och kolesterol, hjärtsjukdom, sömnapnesyndrom, artros, PCO och ofrivillig barnlöshet -samt ett drygt tiotal cancerformer. Ändå saknas nationella riktlinjer för fetmasjukvård i Sverige -och sjukdomen prioriteras inte alls inom vårdutbildningarna.

Bland annat detta diskuterades på seminarium i Almedalen i Visby juli 2018, bland annat vår gastroenterologläkare Carl-Magnus Broden var med, en liveupptagning från eventet finner du här. I radion hade SR P1’s Kropp och själ liknande tema, i ett inslag med dr Broden och dr Torsten Olbers med titeln ”Kampen mot fetman

Gastric bypass och sleeve -hur fungerar de olika fetmaoperationerna?

Fetmakirurgi är den idag överlägset effektivaste behandlingen av fetma. ”Mindre magsäck” tänker ni då. Ja, det stämmer, men det är faktiskt inte den viktigaste mekanismen bakom kirurgin(!). Kirurgin påverkar nämligen även våra hungerhormoner, liksom vilken mat vi blir sugna på att äta. Mer information finner du i våra informationsvideos om gastric bypass, gastric sleeve samt den nya metoden SASI. Läs även fortsättningen i Baribuddys artikelserie, här del 4.

Att leva som överviktsopererad -hur är det?

Första fasen efter kirurgi är speciell, en mix av rent postoperativ läkning (och åtgärd av eventuella komplikationer) och av att lära sig nya rutiner: äta lite men ofta, tugga ordentligt, dricka tillräckligt med vätska, ta vitaminer varje dag samt vara fysiskt aktiv. Det är mycket på en gång att komma ihåg! Men man får hjälp av sin klinik (se vår infovideo på ämnet till exempel), och det finns nu även smarta hjälpmedel, till exempel appen Baribuddy som vi nämnde i början, artikeln om livet efter operation i deras serie finner du här. Andra fasen kommer när man väl fått till de dagliga rutinerna -och på sikt går nu allt betydligt enklare (du gör i princip likadant varje dag) -som på ”autopilot”.

Fördjupning

Vill de veta ännu mer -och kanske till och med lite mer avancerad information? Varsågod, här kommer mera: mycket pricksäker debattartikel i Lancet, våra doktorers debattartikel i Läkartidningen, exempel på ett fantastiskt föredöme inom fetmasjukvård från Canada, gratis onlineresurser från Obesity Canada, samt inte minst den svenska patientföreningen HOBS -Hälsa oberoende av storlek. Läs även vår bloggserie ”Fetma -vems fel är det?”.

Hoppas dessa onlineresurser kan hjälpa dig! Frågor? Hör av dig till oss på GB Obesitas Skåne -vi vill hjälpa dig.

Distal gastric bypass och SASI -alternativ till standardoperationerna

By | Operationsmetoder, Vår forskning | No Comments

Basutbudet hos oss, liksom i övriga Sverige, är operationerna gastric bypass och sleeve. Dessa kompletterar varandra på ett bra sätt, både vad gäller för- och nackdelar samt effektivitet. För de allra flesta räcker det att välja mellan dessa två.

Men ibland ser vi ju specialfall; ett exempel är de med extra högt BMI (BMI över 50). Här kan en ”vanlig” gastric bypass ofta vara fullt tillräcklig även i längden -men inte alltid. Vad ska man göra då?

 

Alternativ till standard gastric bypass

Vårt kirurgteam har forskat på alternativ till standard gastric bypass -du finner en lista på publikationer här nedan. För att inte göra det hela alltför tekniskt och komplicerat kan man säga att effektiviteten i operationen i viss grad kan justeras utifrån hur lång del av tarmen som kopplas ur (om extra långt avsnitt tarm kopplas ur, kallas det en distal gastric bypass) respektive hur lång del som är kvar från lillmagen till tjocktarmen -alltså hur många centimeter tunntarm som exponeras för födan efter ingreppet. Desto kortare detta avstånd är, desto effektivare viktnedgång -men också högre risk för biverkningar.

Ett nytt alternativ, vid höga BMI eller då en gastric sleeve inte visar sig fungera fullt ut, är operationen SASI (single anastomosis sleeve ileal bypass). Titta på vår informationsfilm här på sajten för mer info om SASI!

Vi kommer att gå igenom situationen för just dig i samband med våra nybesök med checklistning. Om du skulle kunna vara aktuell för någon av våra mer ”speciella” ingrepp, så diskuterar vi det med dig. Då tar vi även upp vilka särskilda saker du kommer att behöva tänka på efteråt (exempelvis mer ambitiös uppföljning av blodprover m.m.).

 

Vetenskapliga arbeten om operationsmetoder

Leifsson BG, Gislason H. Laparoscopic Roux-en-Y gastric bypass with 2-metre long biliopancreatic limb for morbid obesity: Technique and experience with the 150 first patients. Obesity Surgery 2005;15:35-42.

 

Nergaard BJ, Leifsson BG, Hedenbro J, Gislason. HG. Gastric bypass with long alimentary limb or long pancreato-biliary limb-Long-term results on weight loss, resolution of co-morbidities and metabolic parameters. Obes Surg 2014;24:1595-1602.

 

Shah K, Nergard BJ, Fagerland M. Gislason H. Limb length in gastric bypass in super-obese patients – importance of total alimentary small bowel tract. Accepted for publication in Obesity Surgery.

 

Shah K, Nergard BJ, Fagerland M. Gislason H. Distal gastric bypass – 2 m bilipancreatic limb construction with varying lengths of common channel. Accepted for publication in SOARD.

 

Fast track -kirurgi hos GB Obesitas

By | Operationsmetoder, Vår forskning | No Comments

Om man kan utföra ett fetmakirurgiskt ingrepp i narkos snabbare utan att kvaliteten går ner, så har man vunnit ett flertal saker: patienten är immobiliserad kortare tid vilket minskar risken för blodpropp; narkosen i sig blir kortare och ger mindre biverkningar. 

Vårt kirurgteam lett av dr Gislason har arbetat med att skapa så smidiga flöden kring operation som möjligt i mer än tio år. Vi har två kirurger som arbetar i såret vid varje operation, vilket minskar operationstiden för gastric bypass /sleeve till i genomsnitt 35 minuter. Bytestiden mellan två patienter på operationssalen blir, tack vare gott lagarbete, 10-15 minuter (i vanlig sjukhusmiljö är bytestiden mellan operationer ofta 30-60 minuter). Detta gör att vi kan operera fler patienter per dag, utan att varje enskild patient på något sätt får sämre vård eller omhändertagande. Det gör det också möjligt för oss att hålla nere priserna på våra privata operationspaket.

Detta fast track -koncept lockar andra team från Europa och övriga världen till oss för att göra studiebesök och lära sig hur man får flödena att fungera bättre på sin hemmaklinik. Dessa studiebesök anordnas i samarbete med Medtronic -kanske just Du får träffa någon utländsk kollega när du är inlagd hos oss!

Konceptet har även beskrivits i forskningsartiklar av vårt team (länk nr 1), och vi har författar kapitel i ämnet i läroböcker för bariatriska kirurger -se nedan!

Gislason H, Jacobsen HJ, Bergland A, Aghajani E, Nergard BJ, Leifsson BG and Hedenbro J. Fast Track in Bariatric Surgery: Safety, quality, teaching aspects, logistics and cost-efficacy in 8000 consecutive cases. Book chapter in: Minimal Invasive Bariatric and Metabolic Surgery. Principles and Technical Aspects. Eds. Lucchese M & Scopinario N. Springer 2015.

Länk 1: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22116595