fbpx
Category

Prevention av fetmasjukdom

Fetma del 5: GB Obesitas åtgärdslista

By | Kroppens viktreglering, Nyheter, Om fetmasjukdom, Prevention av fetmasjukdom, Resurser online

I vår bloggserie ”Fetma -vems fel är det?” har vi i del 1 talat om hur fetma är en sjukdom, i del 2 om hur vi rör oss, i del 3 om högprocessad mat och termen ”bliss point” samt i del 4 om fetmasjukdomens kostnader och ett exempel från Chile om vad man kan göra åt problemen i praktiken. Vi har nu samlat ihop en mängd åtgärder som provats eller föreslagits på olika platser i världen.

Tanken bakom här är följande: Fetmasjukdom är inte den enskilde människans fel -det är fetmakänsliga gener plus samhällsbygget som skapar sjukdomen. Att hantera fetma som ”individens ansvar” är därmed både orättvist och ineffektivt. Vad gäller förebyggande arbete agerar redan samhället i principiellt liknande situationer: trafik, alkohol, tobak. Vi har trafikregler, bilprovning och körkort; alkoholskatt, åldersgränser och varningstexter. Nu behöver vi detsamma i vårt ”obesogena” samhälle.

Förebygga övervikt och behandla fetma är olika saker

Att förebygga att övervikt och fetma uppstår (=primär prevention) är lika viktigt som att behandla fetmasjukdom hos dem som redan drabbats (=fetmasjukvård) -men de två situationerna kräver helt olika åtgärder. Primär prevention kräver förebyggande samhällsinsatser, fetmasjukvård kräver sjukvårdsinsatser. Åtgärder i listan som är förebyggande är märkta ”(PR)” som i primär, åtgärder som är relaterade till sjukvård av redan etablerad fetma är märkta ”(SV)”.

Medicinska beslut och åtgärder (SV)

  • Fetma skall bestraktas som en vanlig, kronisk, allvarlig sjukdom
  • Fetmasjukdom därmed centralt och obligatoriskt ämne på alla vårdutbildningar, detta behöver inkludera kunskap om hur fetmasjukdom uppkommer, dess fysiologi samt kostvetenskaplig utbildning. (Samtliga dessa saker är helt underutvecklade inom svensk vårdutbildning idag).
  • Evidensbaserade nationella riktlinjer
  • Patientregister för icke kirurgisk fetmabehandling, motsvarande kirurgins SOReg. (Vi måste dokumentera vilka vårdåtgärder vi gör, vilka som fungerar och inte, osv. Trots att svensk bantningsindustri redan idag omsätter 300 miljoner kr, så finns ej detta.)
  • Läkemedelssubvention till moderna fetmaläkemedel. Om fetma är en vanlig, kronisk och allvarlig sjukdom måste självklart läkemedel mot sjukdomen hanteras som andra mediciner -med subvention.
  • Alla barn med isoBMI >30 remitteras till obesitaskompetent team (tvingande för vårdgivaren, barn med fetma riskerar leva 14 år kortare än sina normalviktiga vänner), dessa barns föräldrar skall engageras i problematiken och stöttas (inte skuldbeläggas).
  • Aktiviteter lämpliga för FAR -fysisk aktivitet på recept -upphandlas av Sveriges landsting och regioner från friskvårdsaktörer och föreningar och erbjuds sedan subventionerat till den som ordineras FAR av sjukvården

Skola och ungdom (PR)

  • Gående skolbussar” i kommunal regi
  • Förbud mot snabbmatsrestauranger, läskautomater etc inom 500 meter från och inom skolor
  • Mobilförbud på all skoltid inklusive raster (sannolikt positivt för både studiero och aktivitet).
  • Subventioner till utedagis och -förskola
  • Riktlinjer+kontroll av serverad mat på förskola och skola -pedagogiska måltider, näringsinnehåll och portionsstorlekar; samt utbildning i kostvetenskap till all personal.
  • Tillägg 200504: Lekplatser med tak som är lite mer bekväma även när det är sämre väder (tack till Jacob Gudiol för tips).

Samhälle (PR)

  1. Sockerskatt (18% skatt på drycker med hög sockerhalt i Chile), 
  2. Svarta etiketter på livsmedel med höga halter socker, salt, kalorier eller mättade fetter (alltså upp till fyra stycken svarta ”prickar” per livsmedel). Tillägg 200504: livsmedel med dålig märkning/flera svarta etiketter säljs i separata delar inne i butikerna (tack till Jacob Gudiol för tips).
  3. Förbud mot reklam för högprocessad skräpmat och godis riktad till barn, förbud mot all TV-reklam för denna typ av produkter från kl 06:00 till 22:00 alla dagar.
  4. Förbud mot maskotar eller leksaker till barn förknippade med skräpmat, t.ex. Tigern Tony hos Kellogg´s eller KinderEgg.
  • Förbud mot godis, läsk och onyttiga snacks inom 5 meter från kassorna i affärer
  • Vattenautomater utanför alla livsmedelsaffärer
  • Tillgänglighetskrav på trappor (inte bara rulltrappor och hissar) i alla offentliga miljöer (”points of decision prompts” -skyltar som visar vägen till rätt val).
  • Garanti om minst fem offentliga ytor för fysisk aktivitet inom 500 meters radie från alla bostadsområden i tätorter.

Göra ”allt på en gång”

Ingen av de listade åtgärderna kommer ensamt att kunna ha tillräcklig effekt på samhället för att göra skillnad. Vi behöver genomföra många av punkterna samtidigt och i stor skala. Olika samhällsaktörer behöver arbeta tillsammans, ledda och understödda av politiker och lagstiftning. Vi behöver följa vilka åtgärder som är effektiva (och inte) längs vägen, men inte ”fastna” i vad som skall prioriteras före något annat innan vi ens börjat. Insatserna kommer naturligtvis i flera fall att kosta pengar, samtidigt kan man förvänta sig att samhället tjänar in pengarna på ökad folkhälsa -och betänk att övervikt och fetma redan idag kostar Sverige hisnande 48,6 miljarder kr per år och 3400 dödsfall.

Kommer ni på fler smarta åtgärder för att förebygga övervikt? Hör av er till oss så kan vi uppdatera listan!

Dela gärna!

Matmärkning Chile

Fetma -vems fel är det? Del 4

By | Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Nyheter, Om fetmasjukdom, Prevention av fetmasjukdom, Resurser online | No Comments

I Sverige har vi lagar och regler!

Vi har en trafiklagstiftning: vi kör på höger sida, vi måste ta körkort, besiktiga bilen, köra nykter, ha säkerhetsbälte och följa hastighetsbegränsningarna. Vi har särskild trafikpolis till och med. Bilarna i sig görs alltmer säkra, de krocktestas dessutom.

Vi har en alkohollagstiftning också; med åldersgräns, Systembolag, alkoholskatt, varningstexter i alkoholannonser. Tobak likadant: åldersgräns, varningstexter på förpackningarna, tobaksskatt -samt nyligen förbud för rökning på uteserveringar. Narkotika är helt kriminaliserat.

 

Varför har vi allt detta?

Kunde inte folk bara ”ta sitt ansvar” och sköta sig?

Vi har det därför att vi vet att utan allt detta skulle människor fara illa:

I Sverige omkom 324 personer och 2195 skadades svårt i trafiken år 2018 (Transportstyrelsen). Cirka 12000 personer dör i rökning varje år, samtidigt som 100000 insjuknar i sjukdom relaterad till rökning (Socialstyrelsen/Folkhälsomyndigheten). Cirka 2000 personer avlider som direkt effekt av alkohol per år, i tillägg orsakade alkohol drygt fyra procent av den samlade sjukdomsbördan 2017 (data från det internationella projektet Global Burden of Disease, GBD).

Samhället/staten väljer alltså här att genom lagstiftning ta ett ansvar åt befolkningen som grupp, att styra den åt rätt håll. Man kan ha politiska åsikter om detaljer i ovanstående, men ingen skulle vilja avskaffa alla lagar och regler. Eller hur?

 

Vad kostar övervikt och fetmasjukdom? Mer än Du anar

Samtidigt orsakar fetmasjukdom minst 3400 dödsfall i landet per år. Totala kostnaden för övervikt är 23,4 miljarder kronor per år, fetma ytterligare 25,2 miljarder (rapport IHE). Varannan vuxen svensk är idag överviktig eller har fetma (Folkhälsomyndigheten).

Som svar på denna övervikts- och fetmaepidemi gör svenska samhället i nuläget -vadå?

Nästan ingenting. (Jo, vi har en 15 års åldersgräns om man vill köpa en burk Red Bull och det finns vissa regler för hur reklam till barn får se ut.) Översätter vi den här hållningen till trafiken så skulle det motsvara att vi nog har högertrafik -men glöm resten (körkort, hastigheter, alkohol, säkerhetsbälte, trafikljus)…

Vi har således bensin-, alkohol- och tobaksskatt. Fetmainitiativet föreslog en svensk sockerskatt, men detta avfärdades av dåvarande ansvarig minister, som istället ville se ett ”helhetsgrepp”. Detta ”grepp” finns det fortfarande inget som helst spår av.

Tvärtom exponeras vi ohämmat av reklam för högprocessade livsmedel, snacks och godis i princip överallt. (Public service lät t.o.m. Melodifestivalen ha ren junk food som huvudsponsor i år). I min stora mataffär hemmavid får man stega 20 steg(!) från kassan räknat för att komma ut ur ”zonen” med enbart godis, choklad, chips och snacks -det finns numera t.o.m. en minihylla i kassan mellan varubandet och kunden med små stycksaker choklad (precis i ögonhöjd för medföljande barn). Inga varningstexter, inga åldergränser. Ingenting.

Samma stat och samhälle som i övrigt inför trafikregler, åldersgränser, punktskatter och varningstexter väljer att passivt titta på medan befolkningen blir alltmer exponerad för högprocessade livsmedel som vi vet leder till fetmasjukdom. Så här ska vi som medborgare plötsligt ”ta vårt ansvar” och sköta oss tydligen?

Detta är orimligt och på alla sätt ologiskt. Problemet kostar oss dessutom redan 3400 dödsfall samt 48,6 miljarder kronor varje år. (Läs den meningen en gång till).

 

Varför gör man då ingenting?

Ingen ”vet” exakt, men vi kan väl spekulera:

Inser man att fetma är en sjukdom, eller tror man att det är ett aktivt val av patienten själv? Svensk sjukvårdspersonal utbildas i princip inte alls om fetmasjukdom, hur mycket vet då våra politiker och beslutsfattare? Tror man att högprocessad mat är ofarlig? Hur stark är livsmedelsindustrins egen lobby (rätt stark, får man misstänka)? Hur stor väljaropinion (=vi alla alltså) finns det för att hjälpa människor undan övervikt eller fetma?

 

De Fyra Svarta Prickarna

I nästa del av serien ska vi lista våra förslag till samhällsåtgärder, men ni får en liten försmak redan här: i Chile har man en uttalad övervikts- och fetmaproblematik (75% av vuxna befolkningen har övervikt eller fetma). Sedan år 2016 har man en verklig aktionsplan för att tackla detta på samhällsnivå. Delorsak: senator Guido Girardi, som även är utbildad läkare.

Chile har infört en rad spännande reformer på området:

-läskskatt: sötade drycker har en straffskatt på 18 procent.

-de fyra svarta prickarna. Om ett livsmedel är onyttigt avseende socker, salt, kaloriinnehåll respektive mättat fett så ger var och en av dessa kategorier en svart påklistrad stoppformad etikett på förpackningen. Kunden kan alltså direkt se om en vara har noll, en, två, tre eller i värsta fall fyra svarta prickar. Effekten är uppenbar och omedelbar: ingen mer gissningslek vad det finstilta i innehållsförteckningen egentligen betyder, och oerhört svårt för producenten att komma runt problemet via missvisande reklam eller liknande.

Resultat: medföljande barn påpekar ofta själva för mamma eller pappa att de inte vill ha mat med svarta stopptecken på -och industrin självsanerar sig för att undvika de svarta etiketterna. (Läs mer i New York Times reportage.)

-förbud mot reklam för skräpmat i radio och TV mellan kl 06 på morgonen och kl 22 på kvällen.

-förbud mot maskotar och seriefigurer som kopplas till skräpmat (t.ex. tigern Tony hos Kellogg’s).

Så det går att göra förändringar -bara viljan finns.

I nästa bloggavsnitt ska vi sticka ut hakan och lista våra förslag till åtgärder -följ oss!

/Carl-Magnus

Hur påverkar vårt sätt att ta oss fram vår hälsa?

Fetma -vems fel är det? Del 2

By | Kroppens viktreglering, Om fetmasjukdom, Prevention av fetmasjukdom | No Comments

I del 1 av vår serie pratade vi om varför den enskilde individen med övervikt eller fetma hela tiden hålls personligen skyldig för sin situation -trots att fetma är en genetiskt och hormonellt styrd sjukdom och inte ett utslag av bristande karaktär, moral eller intelligens. Om du missade första delen så finner du den här. I korthet: gener känsliga för fetmasjukdom är förutsättningen för att kunna utveckla fetma, vårt samhällsbygge avgör hur många av dem med känsliga gener som sedan blir sjuka.

Om nu våra ökande problem med fetmasjukdom i samhället inte är individens fel, utan resultat av hur vi skapat vårt samhälle -vem eller vad är det då som bidrar? Det ska vi börja nysta upp nu, med start i hur vi tar oss fram i vardagen:

Transportera sig från A till B

När jag gick i skolan på 70- och 80-talet så promenerade eller cyklade 90% av alla till vår skola. Inget konstigt med det. Dessa dagliga förflyttningar förbrände kanske 300-600 kcal per dag. Fördelat på 38 skolveckor à 5 dagar blev det faktiskt 57000 – 114 000 kcal på ett år -bara den lilla vardagsrutinen. Så här gör man inte riktigt idag, eller hur?

Vi betraktar inte vägen till skolan som riktigt säker längre -så skolbarn idag får allt oftare skjuts i bil av mamma och pappa. Säkrare -ja kanske det -men stryk därmed de 300-600 kcal listade ovan. Om vi lägger till att man på rasterna eller fritiden inte automatiskt spelar fotboll, klättrar på lekplatsen eller jagar varandra i största allmänhet -vi har ju uppfunnit smartphones och surfplattor med spel och sociala medier i -så börjar vi få en väldigt passiv vardag för våra barn. 

Folkhälsomyndigheten och Generation Pep presenterade data i ämnet vid Almedalsveckan förra året: övervikt förekommer idag hos 20% av alla barn i Sverige, andelen barn som cyklar till skolan har halverats sedan 1990 -medan genomsnittligt kaloriintag har ökat med 200 kcal per dag (!).

Mikrotransporter

Så till ungdoms- och vuxenlivet. Samma fenomen återfinner vi här, fast i delvis andra skepnader: det som naturligt och historiskt var att gå -springa om man hade bråttom! -eller cykla sträckor i vardagen på 500 meter till någon kilometer eller två har idag fått trendbegreppet ”mikrotransporter”. Tekniken bakom är effektiva laddningsbara batterier som driver Hoverboards, Segways, elskateboards, elmopeder, elscooters och elcyklar -de sistnämnda hade som bekant till och med statsbidrag fram till helt nyligen(!). Vad alla har gemensamt är såklart att de är nya, coola, smidiga att ta sig runt med, har ofta rätt imponerande både maxfart och räckvidd -men du förbränner noll eller minimalt med kalorier.

”Riding is easy and fun. It’s easier than learning how to ride a bike, and more fun than walking on tiny feet… Get the App”

Citatet har vi lånat från ett av de vanligaste elscooterföretagen, många av er ser dessa varenda dag i våra städer. Deras slogan är ’catchy’ inte sant? ’Tiny feet’ antyder att man nog kan prova rätt tidigt i åldrarna..?

Någon av er som fortsatt (likt mig) är barnslig nog att gilla animerad film? Kommer ni ihåg mänskligheten i Pixar’s (fantastiska men dystopiska) Wall-E? Om inte så kolla klippet här, ni förstår snart vart jag vill komma.

Vad ska vi göra för att motverka övervikt och fetma då?

Samhället i sig måste göra mer. Det finns mycket goda exempel på organiserade projekt, exempelvis ”gående skolbuss” i Frankrike där barnen får vuxnas sällskap till och från skolan, eller här hemmavid de fantastiska arbeten som redan sker i Friskvårdsgruppen Halland -läs mer här!

Men i övrigt kan vi nog inte förvänta oss att vare sig smartphones, surfplattor eller eldrivna småfordon kommer att försvinna -för det kommer de såklart inte att göra. De är ju jättebra -ibland!

MEN de har just fysisk inaktivitet -och därmed övervikt -som uppenbar biverkan. Vi måste förstå det. Vi måste få våra barn att förstå det. Just att något finns, och kan användas, betyder ju inte att vi hela tiden måste göra det, eller hur? Nästa gång -ta en promenad från A till B istället, all förändring börjar ju där, med det första steget man tar.

/Carl-Magnus

I nästa del börjar vi knacka på dörren hos den sannolikt största boven i vår fetmaepidemi -matindustrin. Följ oss!

 

Canada’s Food Guide -fantastisk gratis resurs

By | Mat och dryck, Prevention av fetmasjukdom, Resurser online | No Comments

Canadian Obesity Summit 2019

GB Obesitas Skåne deltog i mötet 6th Canadian Obesity Summit i Ottawa föregående vecka. Obesity Canada är ett nätverk av sjukvårdspersonal, forskare, beslutsfattare och andra människor med intresse för sjukdomen övervikt/fetma.

I samband med mötet presenterades nya versionen av Canada’s Food Guide -en gratis databas online som innehåller lättillgängliga råd, stöd och tips till den som vill äta och må så bra som möjligt i sin vardag.

Canada’s Food Guide

Man går igenom:

vilken mat man bör välja -mer naturlig mat och mindre högprocessad, drick vatten istället för sötade drycker, läs på etiketterna vad maten innehåller innan du köper, se upp för vad matreklamen innehåller, med mera.

-att tänka på hur man äter: laga oftare mat själv, ta tid på dig när du äter, känn efter när du börjar bli mätt, planera dina måltider i förväg, njut av maten, ät tillsammans med andra.

-recept. Guiden har en mängd gratis recept av alla slag: frukost, lunch, middag, mellanmål. Alla med variationer och tips.

råd och tips för olika situationer -att äta rätt med begränsad budget, att handla rätt i livsmedelsbutiken, mat vid högtider och fester, träning, måltidsplanering, mat i skolan och på jobbet, mat för unga, vuxna och äldre -med mera.

fördjupning -allt innehåll är dubbelkollat och anpassat till aktuell hälsoforskning. Det finns material att ladda ned för hälsopersonal, länkar till forskning och ”Food guide snapshot -en kortversion av guiden för alla att kunna använda när som helst och i princip var som helst.

Din egen matguide!

Canada’s Food Guide kan precis lika gärna vara Din matguide -bara surfa in på deras webbadress https://food-guide.canada.ca/en och spara sedan sidan på hemskärmen på din smarta telefon, så har du alltid guiden i fickan med dig. Lycka till!