fbpx
Monthly Archives

januari 2022

Bantningens historia

By | Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Set point

Bantningens historia går flera hundra år tillbaka i tiden, men med den skillnaden att övervikt förr var något som främst drabbade de rika och välbärgade i samhället -idag har det snarare blivit det motsatta. Har Du bantat någon gång? De flesta svarar nog ja på detta. Bantning i alla dess former är ett av de vanligaste projekt en människa återkommande företar sig under livet. En amerikansk studie från 2018 visade att 49,1% av vuxna amerikaner hade försökt banta de senaste 12 månaderna. Vår spaning är att siffrorna skulle vara likvärdiga här hemma.

Att gå på en diet för att gå ner i vikt har ”säsonger” och en av dem pågår just nu, efter jul- och nyårshelgerna. Kvällstidningarnas löpsedlar visar bantningstips nästan varje dag. Detta är en enorm business, som förra året globalt värderades till hisnande 254,9 miljarder US dollar (2320 miljarder svenska kronor, lika mycket som två hela svenska statsbudgetar). Den kanske mest kända aktören WW (Viktväktarna) gjorde år 2019 en bruttovinst på 786,7 miljoner US dollar (7,2 miljarder svenska kronor).

Bantningens historia -William Banting

Men vet du varför det heter ”att banta”? Det ska vi prata mer om nu: den förste läkaren att ordinera en ”bantningskur” som är dokumenterad var dr William Harvey i England år 1862 -dieten gick ut på att undvika kolhydrater som öl, bröd och potatis och istället äta mer kött och fisk, ett slags ”LCHP”. Patienten i fråga hette William Banting (därav termen bantning) och var en engelsk kändis. Från augusti 1862 till augusti 1863 gick han ner 21 kg och publicerade detta i Letter on Corpulence Addressed to the Public -hans metod blev mycket populär och brevet trycktes till slut i 58000 exemplar fram till år 1902.

En typisk dag för William Banting lär ha sett ut så här:
Frukost -150 gram stekt fisk, bacon, njure eller kallt kött; en stor kopp te utan socker; ett litet kex eller en skiva rostat bröd utan smör.
Lunch -150 gram fisk eller kött; valfri grönsak; rostat bröd utan smör samt osötad fruktpudding. 2-3 glas rödvin, sherry eller Madeira till maten -ingen öl eller Champagne, inget portvin!
Eftermiddagste -50 gram kokt frukt; 1-2 skorpor, en kopp te utan socker.
Middag -kött eller fisk som till lunch, 1-2 glas rödvin eller sherry samt vatten.
Sängfösare, ”vid behov” -en grogg på gin, whisky eller konjak utan socker alternativt 1-2 glas rödvin eller sherry. (Om det rostade brödet eller skorporna var för torra i smaken rekommenderade Banting dessutom att droppa en matsked sprit på dem.)
Därefter 6-8 timmars god sömn! (Med tanke på det alkoholintaget så är vi inte så förvånade).

Populära bantningskurer genom åren

Nåväl, förutom Bantings alkoholvanor så har principen för bantningsdieter sedan varit densamma -färre kalorier in än ut, ofta kopplat till andra tankar kring kropp, hälsa och mående. Termer som ”stärker immunförsvaret”, ”detox” och liknande återkommer. Listan med någon gång populära dieter skulle kunna göras oändlig, men här kommer några smakprov:

Man kan banta genom att äta grapefrukt, kålsoppa, bara kött (karnivordieten), speciella kakor (Smart For Life), ägg och vin (the egg and wine diet), enbart frukt (fruitarianism), lamm och ananas(!), bananer, rabarber, popcorn, vattenkrassesoppa, äppelcidervinäger, barnmat eller proteinshakes. Vissa dieter har (ofta konstiga, i princip aldrig vetenskapliga) tankar kring hur kroppen fungerar –Fit For Life blev mycket populärt i mitten på 80-talet och kombinerade viktnedgång med tankar om att bara äta frukt på morgonen och aldrig kombinera kolhydrater och protein i samma måltid. Blodgruppsdieten menar att man ska äta olika mat beroende på sin ABO-blodgrupp. Syra-bas-dieten försöker påverka pH-balansen i kroppen via födan.
Bantningens historia inkluderar även att inte äta alls. Olika varianter på fasta kombineras ofta med ideer om ”detox” och diverse hälsoeffekter, förutom löften om viktnedgång: ”måndieten” förskriver ”juicerensning” i viss månfas och blev berömd via artisten Madonna. 5:2 -ät som vanligt fem dagar i veckan, fasta två dagar -var väldigt populär för 6-7 år sedan. En mer extrem variant är 20:4 -ät bara under ett fyratimmarsfönster varje dygn.

Dieter som har följare även idag

Dr Robert Atkins introducerade ”Atkinsdieten” redan på 70-talet, det är en kolhydratfattig diet som liknar LCHF. Atkins blev sedan populär igen i början på 00-talet. LCHF (low carb high fat) fick ett uppsving i Sverige i mitten på 00-talet, liksom GI -att äta mat utifrån dess glykemiska index (hur maten påverkar blodsockret). Ett annat exempel är medelhavskost, som innehåller mycket olivolja, grönsaker, frukt, bönor och fisk. Viktväktarna, numera WW, har funnits sedan 1963 och är idag en kommersiell blandning av dieter med företagets egna poängsystem, app i telefonen, coacher och workshops. De flesta av er har säkert provat WW?

Vad trendar just nu?

Vi gjorde en sökning på nätet samt en koll i tidningsutbudet. Vi hittade då ketogen kost (liknar LCHF), Wellobe (tidigare känd som Viktklubb), WW, olika LCD-pulver, Mosleymetoden (samma skapare som 5:2) och Pauluns LCHQ. Dessutom, som alltid i januari, annonseras det för viktnedgång via träning i alla dess former. Man utlovar genomgående snabba resultat -vad som sker på lång sikt är det däremot sämre med.

Bantningens historia -är någon diet bättre än någon annan?

Vetenskapligt sett -svar nej, det har bland annat SBU granskat. Man jämförde lågkolhydratkost, lågfettkost, högproteinkost, medelhavskost, kost med låg glykemisk belastning samt kost med hög andel enkelomättade fetter. De hade alla på sikt likvärdig viktnedgång. Så svaret blir nog mer personligt -den diet man själv gillar kommer man ju att orka följa en längre tid.
Alla bantningskurer med kaloriunderskott ”fungerar” i början, dvs. man går ned i vikt 5-10-20 kg. Vad gäller förmågan att behålla sin viktnedgång har alla dieterna sedan samma problem -de har inte sänkt nivån på kroppens set point för vikt. Kroppen försvarar sig och inom 5 år har 19 av 20 gått upp alla kilona igen. Mer om detta och vad det medför kan du läsa här.

Men vad fungerar då?

Behandling som sänker set point för kroppsvikt har ett bestående resultat: mest beprövat och effektivt är fetmakirurgi (t.ex. gastric bypass och gastric sleeve), följt av de nya läkemedel som lanserats på senare år (men ännu inte fått subvention, vilket kraftigt begränsar användningen). Läs mer om de olika operationstyperna, samt läkemedel här.

En översikt kring olika dieter från Livsmedelsverket finner du här.