fbpx Skip to main content
Category

Prevention av fetmasjukdom

Kom ihåg lista för fetmaopererade

Kylskåpslistan -checklistan för Din vardag

By Best Weight, Mat och dryck, Prevention av fetmasjukdom, Set point

Kylskåpslistan -enkla kom-ihåg för alla

I föregående bloggartiklar har vi pratat om hur övervikt kan utvecklas, såväl innan som efter en obesitasoperation. De tips och regler som vi listade då, har vi nu kortat ner till en sida med det allra viktigaste. Vi kallar den kylskåpslistan, eftersom den är perfekt att skriva ut och sedan sätta med en magnet på ditt kylskåp -alla kan se den och den blir lätt att hålla koll på.

Listan fungerar för alla, såväl dig som fetmaopererats som dina familjemedlemmar som inte gjort det. (Det enda som skiljer är att de flesta icke opererade inte behöver ta extra vitamintillskott -resten fungerar för vem som helst.)

Principen följer begreppet Best Weight: lev så sunt du kan, men se till att det samtidigt är njutbart. Listans innehåll följer här nedan, länken till att ladda ner listan och sedan kunna skriva ut den finner du längst ner!

Tänk på när du äter

-Ät 5-6 gånger per dag: frukost – mellanmål – lunch – mellanmål – middag – mellanmål

Tänk på hur du äter:

-Laga din mat själv. Planera i förväg! Gör matlåda till jobbet.

Dosera dina portioner! Börjar du blir mätt? Sluta då att äta –överät inte.

-Ät sakta! Lägg ned besticken mellan varje tugga.

Tänk på vad du äter:

  • Huvudmåltiderna: halva tallriken ska vara protein -kött, fisk, fågel, ägg, bönor, linser, kvarg, keso, tofu, sojaprodukter.
  • Ät grönsaker, frukt och bär i naturlig form -varje dag. Max 2 stycken frukter/dag -du ska äta vanlig mat också! Undvik torkad frukt.
  • Ät fiberrikt bröd, mjöl, gryn, pasta, ris: minst 7% fiber. Undvik vitt bröd!
    Nyckelhålsmärkningen är bra!
  • Mellanmål: minst 10% protein och max 10% socker i det du äter!
  • Undvik socker som i sylt, marmelad, honung, nötkräm, juice, läsk, Vitamin well, energidrycker -och var försiktig med alkohol. Mejeriprodukter: välj naturellt. Smaksatt yoghurt? – välj de som är utan tillsatt socker.
  • Vatten är bästa drycken!
  • Undvik förpackningar med många ingredienser eller ”flashig” design. Högprocessat?

Vardagsrutiner:

Drick minst 1,5 L vatten per dag. Vattenflaska är bra!

Ta dina vitaminer!

Rör på dig varje dag. Träna så att du blir svettig och andfådd minst 3 gånger i veckan.

Sömn -sov minst 8 timmar per natt. Ingen smartphone vid sängen -skaffa vanlig väckarklocka.

Stress? Planera så mycket du kan! Minska din skärmtid!

Best Weight -bästa vikten: lev så sunt du kan men tillåt dig att njuta av livet -samtidigt. Gör din vardag så bra som möjligt. När du sedan vill unna dig något så njut utan dåligt samvete!

Kylskåpslistan för nedladdning

Fil i .pdf-format för nedladdning finner du här. Skriv ut kylskåpslistan och sätt på kylskåpet eller anslagstavlan hemma! Sköt om dig och lycka till!

Stort tack till vår dietist Ulla för layouten!

 

processad mat viktuppgång

Viktuppgång, före och efter en fetmaoperation. Vad ska man tänka på?

By Best Weight, Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Om fetmasjukdom, Prevention av fetmasjukdom, Set point

Set point för kroppsvikt, del 2

Viktuppgång -vad beror det på?

Viktuppgång under livet beror i huvudsak av två faktorer: vilka gener vi föds med och i vilken vardagsmiljö vi (och därmed generna) lever. För femtio år sedan i Sverige var fetmasjukdom ovanligt, idag förekommer obesitas (definierat som BMI >30) hos var sjunde vuxen svensk, en miljon människor. Sverige har samma genpool i befolkningen då som nu -det som har ändrats är vårt samhälle och vardag, så det är här vi måste leta efter orsakerna till att vi utvecklar alltmer övervikt:

Vad är annorlunda i Sverige på 2020-talet jämfört med 1970? Idag har vi mindre fysiskt krävande jobb som samtidigt ofta är mer mentalt pressande. Man riskerar stressa mer och därmed sova sämre, med störd biologisk kortisolrytm och viktuppgång som följd. Vi försöker ”hinna med” mer varje dag i livspusslet före-under-efter jobbet. Lägg till detta att vi är online ständigt, har ett digitalt liv som ofta ”måste” skötas parallellt. Vi hinner därmed inte planera, köpa in, tillaga eller ens äta maten i lugn och ro som förr. Desto sämre planering, desto mer hel- eller halvfabrikat lagar vi till, desto fler take-aways köper vi hem, desto oftare äter vi ”i farten”.

Samma samhälle som skapar detta ”hjälper” sedan till när vi trots allt måste få i oss något -en bensinmack har idag mer skräpmat än torkarblad och såväl snabbmatskedjor som Pressbyrån/7-Eleven är i en svensk stad idag bara någon minut bort. Vi närmast uppmuntras att inte planera vad vi ska äta -bara att göra ett snabbt depåstopp med snabbmat och en caffe latte så kan du dra vidare igen! Vad har alla dessa matställen gemensamt? Jo, de serverar genomgående högprocessad, ofta livsmedelsindustriellt designad ”bliss point”-optimerad mat. Mycket socker, salt, fett och artificiella ämnen i en maximalt belönande mix.

Högprocessad mat ger viktuppgåmg

Här kan vi återvända till Kevin Halls forskningsartikel från förra bloggavsnittet. Försökspersoner som serveras högprocessad mat äter spontant mer mat, fler kalorier och snabbare än de som serveras oprocessat. Fenomenet ses från dag 1 i studien och man ökade sitt kaloriintag med i snitt 500 kcal per dag (!). Försökspersonerna hade naturligtvis inte fått 500 kcal högre kaloribehov än tidigare bara för att de gick med i en studie -utan den här maten gör ”något mer”, den dopaminbelönar hjärnan. Senast talade vi om hur kroppen styr sin vikt via ett centra i hjärnstammen, med ett slags termostat för kroppsvikt kallad set point. Normalt sett skall set point hålla kroppsvikten konstant över tid både vid tillfällig viktnedgång (som bantning) och viktuppgång. Men något i vår moderna livsstil lurar nu bevisligen med sig set point uppåt när vi går upp i vikt. Allt talar för att just högprocessad dopaminbelönande mat är en huvudorsak till detta. (Och ja, vi åt mycket mindre sådant i Sverige 1970.)

Viktuppgång efter en fetmaoperation

Det moderna obesitasoperationer (gastric bypass, gastric sleeve, SASI med flera) gör är att sänka set point i hjärnan till mer normala BMI-nivåer. Det är därför en nyopererad har minimalt med hungerkänslor och samtidigt en snabb viktnedgång. Man kan säga att kirurgin normaliserar systemet och återställer vikttermostaten till sin ursprungliga nivå. Kroppen följer sedan efter set point och 2-3 år efter operation når man sin lägsta ”nya” vikt. Ofta har då 70-80% av den ursprungliga övervikten försvunnit och man har som patient vunnit en stor mängd hälsovinster.

Majoriteten av alla opererade kommer sedan att ha sin kroppsvikt kring denna nya set point -nivå livet ut. Men inte alla. Långtidsuppföljningar visar att cirka 20-25% av opererade gått upp i vikt igen till en nivå där det blir ett förnyat problem (olika studier har olika definitioner på så kallad ”weight regain”, men siffrorna är kring denna nivå. Att gå upp alla kilona igen är däremot mycket ovanligt).

Varför kan man få viktuppgång igen efter en fetmaoperation?

Ja, vad har operationen gjort -den har normaliserat set point och återställt systemet för oss. Vi kan lita på hunger- och mättnadskänslorna igen och har en bättre kroppsförbränning.

Vad har operationen inte gjort? Den har inte ändrat våra bevisat fetmakänsliga gener. Och vilket samhälle lever de som opererats i efteråt? Jo -samma samhälle som orsakade viktuppgång, övervikt och fetmasjukdom från första början..!

Om man som fetmaopererad inte ser över hur man lever jämfört med innan operation, så riskerar man därmed att problemen börjar om. Om du som läser detta funderar på eller redan är opererad, och har en vardag fylld av stressigt livspussel med lite tid över till din sömn, matplanering eller bara lugn och ro vid matbordet -försök stanna upp en stund! Du behöver ändra de negativa delar i vardagen som du kan, ofta behöver du börja med att faktiskt prioritera dig själv lite mer. Allt kan spela in: mat, stress, sömn, träning, sjukdomar, medicinering, alkohol, skärmtid.

stress ger viktuppgång

Vad som är negativt för just dig vet du själv bäst, det som gör skillnad för de flesta är alla aspekter av mat -så vi börjar med att fördjupa oss i vad vi äter:

Checklistan -enkla vardagsknep för fetmaopererade

1 -Huvudreglerna

  • Undvik processad mat så mycket du kan! Handla inte din mat på de ”snabba” ställena.
  • Handla aldrig mat hungrig!
  • Försök planera -köpa – laga din egen mat så ofta du kan. Då har du koll på vad du får i dig. Naturella produkter som du själv smaksätter slår de färdigprocessade alla dagar i veckan. Prova gärna en matkasse (se nedan), laga gärna till fler dagar och frys in eller ta med till jobbet.
  • Dosera dina portioner! (Här finns hjälpmedel, t.ex. Mealsizer.)
  • Om du börjar känna dig mätt -sluta äta. (Även om det är mer mat kvar på tallriken. Din kropp signalerar ju att den är nöjd! Och ja, detta gäller även på bjudningen hos moster…). Överät inte.
  • Du behöver äta 5-6 gånger per dag som opererad -även 10 år senare. Det är bra för ditt blodsocker och håller igång din förbränning. Det finns även här bra hjälpmedel för att få struktur på detta (Baribuddy -appen till exempel).
  • Vatten är smartare än all annan dryck.
  • Du är mer alkoholkänslig och alkohol är rejält kaloririkt. Varannan vatten gäller. Alltid!
  • Du har sämre vitaminupptag livet ut. Vitamin är medicin för en opererad.

2 -Att navigera i livsmedelsdjungeln

  • Det finns luriga produkter där det står t.ex. vegansk, glutenfri, laktosfri, ”endast frukt”, ekologisk eller liknande. Det är lockande, men i de flesta fall är produkten inte nyttigare som laktosfri eller vegansk – t.ex. om en produkt är baserad på havre men med tillsatt socker, palmolja och dadlar. Då är den naturligt laktosfri, glutenfri och vegansk – men innehåller ändå en hel del socker och energi.
  • Se upp för flashiga förpackningar -företagen försöker lura/locka dig, det är ofta högprocessat.
  • Smaksatta mejeriprodukter –t.ex. jordgubbsmak, brukar innehålla tillsatt socker. Undvik dem! Titta på innehållslistan efter ”inget tillsatt socker”. (Dessa produkter brukar då ha tillsatt sötningsmedel istället, vilket är okej.) Bäst är naturella produkter som man själv smaksätter med t.ex. bär. Men ibland när man är på språng, då kan färdigblandade produkter vara ”det som bjuds”.
  • Ät något med fibrer vid varje matintag: t.ex. frukt, grönsaker, fullkorn, bönor/linser/nötter. Bröd/musli/flingor: Titta på fiberinnehållet! Sikta på minst 7 g fiber/100 g. Ett bra riktmärke att kolla efter är gröna nyckelhålsmärkningen. Det betyder att det inte innehåller så mycket socker, mättat fett och är fiberrikt.
  • Ät något proteinrikt vid varje måltid: t.ex. kött, kyckling, fisk, skaldjur, ägg, kvarg, keso, bönor, nötter eller proteinpulver.
  • Vid val av mellanmål/måltid –minst 10% protein om det är ett mellanmål. Tillsatt socker -max 10% i det du äter.
  • Undvik panerat och friterat!
  • Förpackningar med väldigt många ingredienser, varav många du inte känner igen? Se upp, det är nog processad mat.
  • Undvik livsmedel som har socker i de tre första ingredienserna. (Ingredienser på förpackningar brukar stå i fallande ordning. Det som finns mest står oftast först.)
  • Torkad frukt – svårsmält och innehåller stor mängd fruktsocker! Försök välja frukt i naturlig form i första hand så får du också i dig fibrer för mättnad.
  • Fett -välj mat med mindre mättat fett (det dåliga fettet). Livsmedel med bra fetter är t.ex. nötter, avokado, olivolja, fet fisk. Dessa ska man inte heller överkonsumera då fett är energirikt. Äter du nötter t.ex. så räcker det med en handfull.
  • Matkasse – det finns många att välja mellan. Oftast så kan du själv välja ”meny” och hur många dagar. Recepten som du utgår efter är beräknade på antal portioner, men för dig som opererad räcker det till fler portioner än det som står, och det är ett plus. Ta mer av det proteinrika livsmedlet när du sedan lagar maten.

3 -Checklista för din övriga vardag!

  • Stress -gå igenom din typiska dag eller vecka. Vad stressar dig? Kan Du ändra på något? Extra viktigt är lugn kring matsituationer -äta sakta eller lagom mycket är svårt i stressig miljö.
  • Sömn -sover du minst 8 timmar per dag? De flesta underskattar hur viktigt detta är -även avseende kroppsvikt.
  • Träning? All fysisk aktivitet är bra, den bästa träningen är den som ”blir av”. Att bygga in aktivitet i vardagen (gå eller cykla till jobbet, ta alltid trapporna osv.) är smart. Mer regelrätt träning bör ha inslag av styrketräning i mixen -du behöver dina muskler och det ökar din basförbränning. Hos de flesta minskar det värkproblem dessutom.
  • Sjukdomar och medicinering -kolla med din läkare om du får en ny medicin. Har den viktuppgång som möjlig biverkan? Finns i så fall annat alternativ?
  • Alkohol -Sverige har en alltmer tillåtande kultur kring alkohol. Ett glas vin kan ju vara både festligt och njutbart! Tänk dock på att alkohol är 100% tomma kalorier (och mer kalorier än du anar). Viktuppgång kan bero på mer än bara mat!
  • Skärmtid -all tid du lägger framför skärmen på smartphone, surfplatta, TV eller dator är tid som du kunde gjort något annat med. Hur många skärmtimmar per dag har du? Konkurrerar det ut något annat, som du vet att du borde göra?
  • Best Weight -bästa vikten: Den vikt du får när du lever så sunt du kan men samtidigt ser till att du njuter av din vardag. Denna princip gäller alla och alltid, opererad eller inte opererad spelar ingen roll.

I del 3 i bloggserien kring viktuppgång och set point skall vi specifikt fördjupa oss i vad man kan göra vid viktuppgång efter tidigare fetmaoperation, så kallad weight regain. Kan man göra ytterligare kirurgi, eller behandla på annat sätt? Håll utkik!

Oavsett så gäller checklistorna ovan. A och O är att bli vän med sin nuvarande operation och få till rutiner som passar den. Om detta inte fungerar kommer ännu en operation aldrig att bli aktuell (och inte heller meningsfull). Använd gärna vår kylskåpslista!

 

Läs mer om mat efter operation -här hittar du externa länkar:

  • Hitta ditt sätt -åskådliggör vad som är hälsosam mat. Från Livsmedelsverket.
  • Tips -kolla på allmänna kostråd som finns i sista sidan i vårt patienthäfte. Bra info där.
  • Appen Baribuddy har en extensiv lista anpassade recept. Se även Baricol Communitys blogg.
  • Kan du läsa engelska? Då är Canada’s Food Guide en jättebra sajt!

 

Fetma del 5: GB Obesitas åtgärdslista

By Kroppens viktreglering, Nyheter, Om fetmasjukdom, Prevention av fetmasjukdom, Resurser online

I vår bloggserie ”Fetma -vems fel är det?” har vi i del 1 talat om hur fetma är en sjukdom, i del 2 om hur vi rör oss, i del 3 om högprocessad mat och termen ”bliss point” samt i del 4 om fetmasjukdomens kostnader och ett exempel från Chile om vad man kan göra åt problemen i praktiken. Vi har nu samlat ihop en mängd åtgärder som provats eller föreslagits på olika platser i världen.

Tanken bakom här är följande: Fetmasjukdom är inte den enskilde människans fel -det är fetmakänsliga gener plus samhällsbygget som skapar sjukdomen. Att hantera fetma som ”individens ansvar” är därmed både orättvist och ineffektivt. Vad gäller förebyggande arbete agerar redan samhället i principiellt liknande situationer: trafik, alkohol, tobak. Vi har trafikregler, bilprovning och körkort; alkoholskatt, åldersgränser och varningstexter. Nu behöver vi detsamma i vårt ”obesogena” samhälle.

Förebygga övervikt och behandla fetma är olika saker

Att förebygga att övervikt och fetma uppstår (=primär prevention) är lika viktigt som att behandla fetmasjukdom hos dem som redan drabbats (=fetmasjukvård) -men de två situationerna kräver helt olika åtgärder. Primär prevention kräver förebyggande samhällsinsatser, fetmasjukvård kräver sjukvårdsinsatser. Åtgärder i listan som är förebyggande är märkta ”(PR)” som i primär, åtgärder som är relaterade till sjukvård av redan etablerad fetma är märkta ”(SV)”.

Medicinska beslut och åtgärder (SV)

  • Fetma skall bestraktas som en vanlig, kronisk, allvarlig sjukdom
  • Fetmasjukdom därmed centralt och obligatoriskt ämne på alla vårdutbildningar, detta behöver inkludera kunskap om hur fetmasjukdom uppkommer, dess fysiologi samt kostvetenskaplig utbildning. (Samtliga dessa saker är helt underutvecklade inom svensk vårdutbildning idag).
  • Evidensbaserade nationella riktlinjer
  • Patientregister för icke kirurgisk fetmabehandling, motsvarande kirurgins SOReg. (Vi måste dokumentera vilka vårdåtgärder vi gör, vilka som fungerar och inte, osv. Trots att svensk bantningsindustri redan idag omsätter 300 miljoner kr, så finns ej detta.)
  • Läkemedelssubvention till moderna fetmaläkemedel. Om fetma är en vanlig, kronisk och allvarlig sjukdom måste självklart läkemedel mot sjukdomen hanteras som andra mediciner -med subvention.
  • Alla barn med isoBMI >30 remitteras till obesitaskompetent team (tvingande för vårdgivaren, barn med fetma riskerar leva 14 år kortare än sina normalviktiga vänner), dessa barns föräldrar skall engageras i problematiken och stöttas (inte skuldbeläggas).
  • Aktiviteter lämpliga för FAR -fysisk aktivitet på recept -upphandlas av Sveriges landsting och regioner från friskvårdsaktörer och föreningar och erbjuds sedan subventionerat till den som ordineras FAR av sjukvården

Skola och ungdom (PR)

  • Gående skolbussar” i kommunal regi
  • Förbud mot snabbmatsrestauranger, läskautomater etc inom 500 meter från och inom skolor
  • Mobilförbud på all skoltid inklusive raster (sannolikt positivt för både studiero och aktivitet).
  • Subventioner till utedagis och -förskola
  • Riktlinjer+kontroll av serverad mat på förskola och skola -pedagogiska måltider, näringsinnehåll och portionsstorlekar; samt utbildning i kostvetenskap till all personal.
  • Tillägg 200504: Lekplatser med tak som är lite mer bekväma även när det är sämre väder (tack till Jacob Gudiol för tips).

Samhälle (PR)

  1. Sockerskatt (18% skatt på drycker med hög sockerhalt i Chile), 
  2. Svarta etiketter på livsmedel med höga halter socker, salt, kalorier eller mättade fetter (alltså upp till fyra stycken svarta ”prickar” per livsmedel). Tillägg 200504: livsmedel med dålig märkning/flera svarta etiketter säljs i separata delar inne i butikerna (tack till Jacob Gudiol för tips).
  3. Förbud mot reklam för högprocessad skräpmat och godis riktad till barn, förbud mot all TV-reklam för denna typ av produkter från kl 06:00 till 22:00 alla dagar.
  4. Förbud mot maskotar eller leksaker till barn förknippade med skräpmat, t.ex. Tigern Tony hos Kellogg´s eller KinderEgg.
  • Förbud mot godis, läsk och onyttiga snacks inom 5 meter från kassorna i affärer
  • Vattenautomater utanför alla livsmedelsaffärer
  • Tillgänglighetskrav på trappor (inte bara rulltrappor och hissar) i alla offentliga miljöer (”points of decision prompts” -skyltar som visar vägen till rätt val).
  • Garanti om minst fem offentliga ytor för fysisk aktivitet inom 500 meters radie från alla bostadsområden i tätorter.

Göra ”allt på en gång”

Ingen av de listade åtgärderna kommer ensamt att kunna ha tillräcklig effekt på samhället för att göra skillnad. Vi behöver genomföra många av punkterna samtidigt och i stor skala. Olika samhällsaktörer behöver arbeta tillsammans, ledda och understödda av politiker och lagstiftning. Vi behöver följa vilka åtgärder som är effektiva (och inte) längs vägen, men inte ”fastna” i vad som skall prioriteras före något annat innan vi ens börjat. Insatserna kommer naturligtvis i flera fall att kosta pengar, samtidigt kan man förvänta sig att samhället tjänar in pengarna på ökad folkhälsa -och betänk att övervikt och fetma redan idag kostar Sverige hisnande 48,6 miljarder kr per år och 3400 dödsfall.

Kommer ni på fler smarta åtgärder för att förebygga övervikt? Hör av er till oss så kan vi uppdatera listan!

Dela gärna!

Matmärkning Chile

Fetma -vems fel är det? Del 4

By Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Nyheter, Om fetmasjukdom, Prevention av fetmasjukdom, Resurser online No Comments

I Sverige har vi lagar och regler!

Vi har en trafiklagstiftning: vi kör på höger sida, vi måste ta körkort, besiktiga bilen, köra nykter, ha säkerhetsbälte och följa hastighetsbegränsningarna. Vi har särskild trafikpolis till och med. Bilarna i sig görs alltmer säkra, de krocktestas dessutom.

Vi har en alkohollagstiftning också; med åldersgräns, Systembolag, alkoholskatt, varningstexter i alkoholannonser. Tobak likadant: åldersgräns, varningstexter på förpackningarna, tobaksskatt -samt nyligen förbud för rökning på uteserveringar. Narkotika är helt kriminaliserat.

 

Varför har vi allt detta?

Kunde inte folk bara ”ta sitt ansvar” och sköta sig?

Vi har det därför att vi vet att utan allt detta skulle människor fara illa:

I Sverige omkom 324 personer och 2195 skadades svårt i trafiken år 2018 (Transportstyrelsen). Cirka 12000 personer dör i rökning varje år, samtidigt som 100000 insjuknar i sjukdom relaterad till rökning (Socialstyrelsen/Folkhälsomyndigheten). Cirka 2000 personer avlider som direkt effekt av alkohol per år, i tillägg orsakade alkohol drygt fyra procent av den samlade sjukdomsbördan 2017 (data från det internationella projektet Global Burden of Disease, GBD).

Samhället/staten väljer alltså här att genom lagstiftning ta ett ansvar åt befolkningen som grupp, att styra den åt rätt håll. Man kan ha politiska åsikter om detaljer i ovanstående, men ingen skulle vilja avskaffa alla lagar och regler. Eller hur?

 

Vad kostar övervikt och fetmasjukdom? Mer än Du anar

Samtidigt orsakar fetmasjukdom minst 3400 dödsfall i landet per år. Totala kostnaden för övervikt är 23,4 miljarder kronor per år, fetma ytterligare 25,2 miljarder (rapport IHE). Varannan vuxen svensk är idag överviktig eller har fetma (Folkhälsomyndigheten).

Som svar på denna övervikts- och fetmaepidemi gör svenska samhället i nuläget -vadå?

Nästan ingenting. (Jo, vi har en 15 års åldersgräns om man vill köpa en burk Red Bull och det finns vissa regler för hur reklam till barn får se ut.) Översätter vi den här hållningen till trafiken så skulle det motsvara att vi nog har högertrafik -men glöm resten (körkort, hastigheter, alkohol, säkerhetsbälte, trafikljus)…

Vi har således bensin-, alkohol- och tobaksskatt. Fetmainitiativet föreslog en svensk sockerskatt, men detta avfärdades av dåvarande ansvarig minister, som istället ville se ett ”helhetsgrepp”. Detta ”grepp” finns det fortfarande inget som helst spår av.

Tvärtom exponeras vi ohämmat av reklam för högprocessade livsmedel, snacks och godis i princip överallt. (Public service lät t.o.m. Melodifestivalen ha ren junk food som huvudsponsor i år). I min stora mataffär hemmavid får man stega 20 steg(!) från kassan räknat för att komma ut ur ”zonen” med enbart godis, choklad, chips och snacks -det finns numera t.o.m. en minihylla i kassan mellan varubandet och kunden med små stycksaker choklad (precis i ögonhöjd för medföljande barn). Inga varningstexter, inga åldergränser. Ingenting.

Samma stat och samhälle som i övrigt inför trafikregler, åldersgränser, punktskatter och varningstexter väljer att passivt titta på medan befolkningen blir alltmer exponerad för högprocessade livsmedel som vi vet leder till fetmasjukdom. Så här ska vi som medborgare plötsligt ”ta vårt ansvar” och sköta oss tydligen?

Detta är orimligt och på alla sätt ologiskt. Problemet kostar oss dessutom redan 3400 dödsfall samt 48,6 miljarder kronor varje år. (Läs den meningen en gång till).

 

Varför gör man då ingenting?

Ingen ”vet” exakt, men vi kan väl spekulera:

Inser man att fetma är en sjukdom, eller tror man att det är ett aktivt val av patienten själv? Svensk sjukvårdspersonal utbildas i princip inte alls om fetmasjukdom, hur mycket vet då våra politiker och beslutsfattare? Tror man att högprocessad mat är ofarlig? Hur stark är livsmedelsindustrins egen lobby (rätt stark, får man misstänka)? Hur stor väljaropinion (=vi alla alltså) finns det för att hjälpa människor undan övervikt eller fetma?

 

De Fyra Svarta Prickarna

I nästa del av serien ska vi lista våra förslag till samhällsåtgärder, men ni får en liten försmak redan här: i Chile har man en uttalad övervikts- och fetmaproblematik (75% av vuxna befolkningen har övervikt eller fetma). Sedan år 2016 har man en verklig aktionsplan för att tackla detta på samhällsnivå. Delorsak: senator Guido Girardi, som även är utbildad läkare.

Chile har infört en rad spännande reformer på området:

-läskskatt: sötade drycker har en straffskatt på 18 procent.

-de fyra svarta prickarna. Om ett livsmedel är onyttigt avseende socker, salt, kaloriinnehåll respektive mättat fett så ger var och en av dessa kategorier en svart påklistrad stoppformad etikett på förpackningen. Kunden kan alltså direkt se om en vara har noll, en, två, tre eller i värsta fall fyra svarta prickar. Effekten är uppenbar och omedelbar: ingen mer gissningslek vad det finstilta i innehållsförteckningen egentligen betyder, och oerhört svårt för producenten att komma runt problemet via missvisande reklam eller liknande.

Resultat: medföljande barn påpekar ofta själva för mamma eller pappa att de inte vill ha mat med svarta stopptecken på -och industrin självsanerar sig för att undvika de svarta etiketterna. (Läs mer i New York Times reportage.)

-förbud mot reklam för skräpmat i radio och TV mellan kl 06 på morgonen och kl 22 på kvällen.

-förbud mot maskotar och seriefigurer som kopplas till skräpmat (t.ex. tigern Tony hos Kellogg’s).

Så det går att göra förändringar -bara viljan finns.

I nästa bloggavsnitt ska vi sticka ut hakan och lista våra förslag till åtgärder -följ oss!

/Carl-Magnus

Hur påverkar vårt sätt att ta oss fram vår hälsa?

Fetma -vems fel är det? Del 2

By Kroppens viktreglering, Om fetmasjukdom, Prevention av fetmasjukdom No Comments

I del 1 av vår serie pratade vi om varför den enskilde individen med övervikt eller fetma hela tiden hålls personligen skyldig för sin situation -trots att fetma är en genetiskt och hormonellt styrd sjukdom och inte ett utslag av bristande karaktär, moral eller intelligens. Om du missade första delen så finner du den här. I korthet: gener känsliga för fetmasjukdom är förutsättningen för att kunna utveckla fetma, vårt samhällsbygge avgör hur många av dem med känsliga gener som sedan blir sjuka.

Om nu våra ökande problem med fetmasjukdom i samhället inte är individens fel, utan resultat av hur vi skapat vårt samhälle -vem eller vad är det då som bidrar? Det ska vi börja nysta upp nu, med start i hur vi tar oss fram i vardagen:

Transportera sig från A till B

När jag gick i skolan på 70- och 80-talet så promenerade eller cyklade 90% av alla till vår skola. Inget konstigt med det. Dessa dagliga förflyttningar förbrände kanske 300-600 kcal per dag. Fördelat på 38 skolveckor à 5 dagar blev det faktiskt 57000 – 114 000 kcal på ett år -bara den lilla vardagsrutinen. Så här gör man inte riktigt idag, eller hur?

Vi betraktar inte vägen till skolan som riktigt säker längre -så skolbarn idag får allt oftare skjuts i bil av mamma och pappa. Säkrare -ja kanske det -men stryk därmed de 300-600 kcal listade ovan. Om vi lägger till att man på rasterna eller fritiden inte automatiskt spelar fotboll, klättrar på lekplatsen eller jagar varandra i största allmänhet -vi har ju uppfunnit smartphones och surfplattor med spel och sociala medier i -så börjar vi få en väldigt passiv vardag för våra barn. 

Folkhälsomyndigheten och Generation Pep presenterade data i ämnet vid Almedalsveckan förra året: övervikt förekommer idag hos 20% av alla barn i Sverige, andelen barn som cyklar till skolan har halverats sedan 1990 -medan genomsnittligt kaloriintag har ökat med 200 kcal per dag (!).

Mikrotransporter

Så till ungdoms- och vuxenlivet. Samma fenomen återfinner vi här, fast i delvis andra skepnader: det som naturligt och historiskt var att gå -springa om man hade bråttom! -eller cykla sträckor i vardagen på 500 meter till någon kilometer eller två har idag fått trendbegreppet ”mikrotransporter”. Tekniken bakom är effektiva laddningsbara batterier som driver Hoverboards, Segways, elskateboards, elmopeder, elscooters och elcyklar -de sistnämnda hade som bekant till och med statsbidrag fram till helt nyligen(!). Vad alla har gemensamt är såklart att de är nya, coola, smidiga att ta sig runt med, har ofta rätt imponerande både maxfart och räckvidd -men du förbränner noll eller minimalt med kalorier.

”Riding is easy and fun. It’s easier than learning how to ride a bike, and more fun than walking on tiny feet… Get the App”

Citatet har vi lånat från ett av de vanligaste elscooterföretagen, många av er ser dessa varenda dag i våra städer. Deras slogan är ’catchy’ inte sant? ’Tiny feet’ antyder att man nog kan prova rätt tidigt i åldrarna..?

Någon av er som fortsatt (likt mig) är barnslig nog att gilla animerad film? Kommer ni ihåg mänskligheten i Pixar’s (fantastiska men dystopiska) Wall-E? Om inte så kolla klippet här, ni förstår snart vart jag vill komma.

Vad ska vi göra för att motverka övervikt och fetma då?

Samhället i sig måste göra mer. Det finns mycket goda exempel på organiserade projekt, exempelvis ”gående skolbuss” i Frankrike där barnen får vuxnas sällskap till och från skolan, eller här hemmavid de fantastiska arbeten som redan sker i Friskvårdsgruppen Halland -läs mer här!

Men i övrigt kan vi nog inte förvänta oss att vare sig smartphones, surfplattor eller eldrivna småfordon kommer att försvinna -för det kommer de såklart inte att göra. De är ju jättebra -ibland!

MEN de har just fysisk inaktivitet -och därmed övervikt -som uppenbar biverkan. Vi måste förstå det. Vi måste få våra barn att förstå det. Just att något finns, och kan användas, betyder ju inte att vi hela tiden måste göra det, eller hur? Nästa gång -ta en promenad från A till B istället, all förändring börjar ju där, med det första steget man tar.

/Carl-Magnus

I nästa del börjar vi knacka på dörren hos den sannolikt största boven i vår fetmaepidemi -matindustrin. Följ oss!

 

Canada’s Food Guide -fantastisk gratis resurs

By Mat och dryck, Prevention av fetmasjukdom, Resurser online No Comments

Canadian Obesity Summit 2019

GB Obesitas Skåne deltog i mötet 6th Canadian Obesity Summit i Ottawa föregående vecka. Obesity Canada är ett nätverk av sjukvårdspersonal, forskare, beslutsfattare och andra människor med intresse för sjukdomen övervikt/fetma.

I samband med mötet presenterades nya versionen av Canada’s Food Guide -en gratis databas online som innehåller lättillgängliga råd, stöd och tips till den som vill äta och må så bra som möjligt i sin vardag.

Canada’s Food Guide

Man går igenom:

vilken mat man bör välja -mer naturlig mat och mindre högprocessad, drick vatten istället för sötade drycker, läs på etiketterna vad maten innehåller innan du köper, se upp för vad matreklamen innehåller, med mera.

-att tänka på hur man äter: laga oftare mat själv, ta tid på dig när du äter, känn efter när du börjar bli mätt, planera dina måltider i förväg, njut av maten, ät tillsammans med andra.

-recept. Guiden har en mängd gratis recept av alla slag: frukost, lunch, middag, mellanmål. Alla med variationer och tips.

råd och tips för olika situationer -att äta rätt med begränsad budget, att handla rätt i livsmedelsbutiken, mat vid högtider och fester, träning, måltidsplanering, mat i skolan och på jobbet, mat för unga, vuxna och äldre -med mera.

fördjupning -allt innehåll är dubbelkollat och anpassat till aktuell hälsoforskning. Det finns material att ladda ned för hälsopersonal, länkar till forskning och ”Food guide snapshot -en kortversion av guiden för alla att kunna använda när som helst och i princip var som helst.

Din egen matguide!

Canada’s Food Guide kan precis lika gärna vara Din matguide -bara surfa in på deras webbadress https://food-guide.canada.ca/en och spara sedan sidan på hemskärmen på din smarta telefon, så har du alltid guiden i fickan med dig. Lycka till!