fbpx Skip to main content
Category

Nyheter

Anna-Lena berättar om sin gastric sleeve!

By Nyheter, Om fetmasjukdom, Operationsmetoder, Patienter berättar

I förra veckan opererade Anna-Lena sig privat hos oss i Malmö. Vi har intervjuat henne såhär en vecka efteråt för att höra hur det går:

Hur länge har du haft din övervikt?

-Min kropp började förändras runt 44-årsåldern och strax efter det så åkte jag in akut med gallstenar och det blev operation där de tog bort min gallblåsa. Dessutom två operationer till p.g.a. fyra stycken diskbråck. Efter det har jag bara ökat sakta men säkert i vikt tills jag kom upp i 33,5 i BMI. Strax fyller jag 54 år. Jag vet att man kan få operation vid en BMI på 40 men med det kommer ju även fler operationer för att ta bort extra hud m.m. och jag är inte villig att vänta på detta. Därför valde jag att göra denna operation nu.

Vad har övervikten gett dig för problem eller bekymmer?

-Ju mer jag gick upp i vikt, ju mer fick jag problem med höft och rygg. Så för mig blev detta ännu ett hinder mentalt. I ung ålder tävlade jag tyngdlyftning och lyfte 85 kg. Jag brukar älska att träna mycket och sprang 3 mil i veckan, men livet förändrades och jag tappade bort mig själv i allt vad vuxenlivet innehåller. De senaste åren har jag stressat mer än normalt med mycket jobb, vilket har även gett mig en ursäkt att inte ta itu med min övervikt kanske. Mitt självförtroende gick i botten och ju sämre jag mådde, ju mer jobbade jag. På så vis behövde jag heller inte vara social då jag inte hade ork och jag skämdes över mitt eget utseende. Jag har inte haft självförtroende att försöka hitta en ny kärlek utan fortsatt att vara ensamstående sedan många år.

Vad hade du försökt göra tidigare för att gå ned i vikt? Hur gick det?

-2016 kom jag i kontakt med en jättefin dietist på min hälsocentral. Hon skickade mig till Beteendemedicin och jag kom med i deras program. Då fick jag åka till Sorsele i några veckor för att varva ner, lära mig mer om kost (vilket jag kände att jag hade koll på trots allt) och det som framkom var att min stressnivå var skyhög. Vi tränade 3 gånger per dag och jag lärde mig det nyttiga med att äta 6 måltider per dag. Innan jag kom iväg till Sorsele hade jag redan kontaktat kirurg och blivit godkänd för en sleeveoperation. Men under mina veckor på behandlingshemmet i Sorsele lovade jag den läkaren att ge deras program en chans, så jag avbokade operationen. Viktnedgång med detta program höll i sig några månader, men efter det började jag åter igen gå upp i vikt. Jag har aldrig ”bantat” tidigare utan tycker jag ätit bra mat och går till och från jobbet på några km, dock har jag tagit bilen till jobbet det sista året för jag har inte orkat gå.

Hur kom det sig att du bestämde dig för kirurgi?

-Efter många år med dietist, dagboksföring och att ha läst på allt jag kan om kirurgi så har jag även kontaktat några tidigare patienter som gått igenom en sleeveoperation. Efter dessa år så kände jag att det här är enda utvägen. Jag är 54, och har 50 år kvar att leva hoppas jag. Jag behövde hjälp då jag inte kunde klara av detta med viktnedgång på egen hand. En sån här grej är inte något jag har tagit lätt på, utan försökt gå alla andra vägar först. Att genomgå kirurgi kändes som sista utvägen.

Var det något du oroade dig för innan operationen? Och hur kom det sig att du valde en gastric sleeve?

-Nej inte riktigt. Jag kände mig påläst och de som jobbar på GB Obesitas har lång erfarenhet. Jag kände mig trygg i mitt beslut.  Jag hade redan siktat in mig på en sleeve gastrektomi och det var även det som kirurgen rekommenderade mig vid nybesöket.

Hur upplevde du vårdtiden hos oss i Malmö?

-En ren trygghet! Vid ankomsten blev jag tilldelad säng och väl bemött. Jag fick förklarat vad som kommer att ske och inom en timme var jag redo för operation. Jag gavs möjlighet att backa från operationen om jag hade ändrat mig och jag fick ställa frågor om jag hade några. Operationen, som tog 25 minuter, gick bra. Innan jag sövdes kommer jag ihåg leende ögon av personal, skämt drogs och jag kände mig som ”en i gänget”. Varmt välkomnande och omhändertagande måste jag säga. Första dygnet var jag uppe och gick lite och dagen efter blev jag utskriven. Innan utskrivningen fick jag bra information om hur jag kanske kommer att känna mig och vad som skulle vara normalt. Nu stannande jag i Malmö 3 extra dagar på närliggande hotell då jag själv bor i Umeå. Jag fick dagliga samtal via telefon där personal kollade upp hur jag mådde. Det var en trygghet att veta att jag alltid kunde nå någon om jag hade frågor.

Hur mår du nu?

-Idag har det gått 8 dagar sedan operation. Jag har haft bra stöd av Baribuddyappen och den har jag använt flitigt. Det känns som mycket att hålla reda på så här i början och den påminner om mina måltider, sprutor, och motion. Appen hjälper mig att hålla koll på att jag äter och få i mig den mängd jag ska ha. Jag känner att jag har bra energi hela förmiddagen men vid 16-tiden är jag trött. Då har jag hunnit med en hel dag och då vill jag gärna lägga mig en stund. Jag har även blivit uppringd av sjuksköterska med uppföljningsfrågor.

Vad ser du fram emot framöver?

-Säker viktnedgång och att hitta tillbaka till mig själv kroppsligt. Jag vägde 99,8 kg en månad innan, fick order om att gå ner till 96,8 inför operationsdagen vilket jag klarade. I morse vägde jag 92,4. Jag är fortfarande svullen i magsäcken vilket är som det ska, så jag tar det lugnt. Jag ser fram emot att komma över känslan av osäkerhet, att hitta tillbaka till mitt glada självförtroende och börja vara social igen.

Har du något mer du skulle vilja berätta om?

-Två dagar innan min resa ner till Malmö bröt jag nog ihop lite i rätt mycket tårar då jag tänkte på vilken svag person jag är som inte har klarat av att gå ner i vikt utan den planerade operationen. Jag inser idag att detta med viktuppgång inte är riktigt mitt eget fel helt och hållet och jag är så glad att jag gjorde den hos er i Malmö. Jag hade valt att inte berätta för någon annan än min chef, mina söner och min mamma att jag skulle genomgå denna operation p.g.a. att jag skämdes. Så dumt eller hur? Dagen efter operationen skrev jag till min bror och berättade och har fått ett sånt fint stöd av honom och hans fru. De bekräftade att de sett att jag inte mått bra och att de ger mig allt stöd jag känner att jag behöver. Det här var ett välgrundat beslut och något jag tänkt på i flera år och jag är så glad jag nu gjort det. Det känns som en fantastisk investering i min egen framtid.

Tack så mycket för din berättelse Anna-Lena!

Bröstoperationer -plastikkirurg Örjan Gribbe berättar

By Nyheter, Operationsmetoder, Plastikkirurgi

Brösten är för de flesta kvinnor mycket viktiga. Anledningarna till att kvinnor opererar
brösten varierar. Vissa tycker att de fått för liten byst av naturen medan andra känner att
brösten blivit mindre och hängiga efter viktnedgång, graviditet och amning. Man
upplever då ofta att det saknas fyllighet mot mitten, klyftan och volym upptill i överpolen,
dekolletaget.

Bröstförstoring

Bröstförstoring med bröstimplantat ökar storleken på brösten, skapa klyfta mot mitten
och fyllighet uppåt i övre delen av brösten, dekolletaget. Bröstimplantat fyller även ut lös
hud och lyfter upp bröstvårtorna så att brösten ser piggare ut. Att använda
bröstimplantat vid bröstförstoring är ett säkert ingrepp där man har mycket god kontroll
under operationen och där man med rätt erfarenhet i hög grad kan förutsäga resultatet.
Operationen är tacksam och patienterna blir generellt sett mycket nöjda.

Bröstlyft

Ibland räcker det inte med implantat för att fylla ut den lösa huden och denna kan då tas
bort genom ett bröstlyft. Vid ett bröstlyft har man även ytterligare möjlighet att lyfta upp
bröstvårtorna om de sitter lågt på brösten. Jag kombinerar ofta bröstlyft med implantat
för finast möjliga form och för fyllighet i klyfta och dekolletage.
Bröstlyft i kombination med bröstimplantat är en tacksam operation och patienterna blir
ofta mycket nöjda. Efter operationen känner man att brösten ser piggare och
ungdomligare ut, sitter bättre på plats på kroppen i naket och att det är lättare att få
brösten att sitta bra i bh. Vidare uppskattar patienterna att brösten återfår en fyllighet
upptill.
Om brösten hänger mycket och ligger an mot bröstkorgen upplevs operationen som en
befrielse där besvär med fukt, eksem och kanske till och med svampväxt under brösten
försvinner.

Bröstförminskning

Om den egna bysten är stor och tung kan brösten minskas genom en
bröstförminskning. Operationen är mycket lik operationen bröstlyft med skillnaden att
mer eller mindre egen bröstvävnad tas bort. Bröstförminskningen ger samma positiva
effekter som operationen bröstlyft. Dessutom upplever patienterna att värk från nacke,
axlar och rygg försvinner.
Innan operationen
Inför en bröstoperation träffas vi på mottagningen på en konsultation. Konsultationen är
ett viktigt möte där vi pratar om vilket resultat du önskar och går igenom dina
förutsättningar. Du får prova ut vilka implantat du ska ha och jag hjälper och guidar dig.
Jag går igenom hur du förbereder dig för operationen, hur operationen går till och vad
som sker efter operationen.

Vid konsultationen inför en bröstförstoring är utprovningen av implantaten ett mycket
viktigt moment. Det behövs här lyhördhet, tålamod och erfarenhet hos mig som
plastikkirurg. Det finns många olika implantat av olika märke, form, material,
fyllnadsgrad och fasthet. Det vanligaste är runda, mjuka så kallade geléhallonimplantat
som ger en naturlig form och känsla på brösten. De märken jag framför allt använder är
Mentor och Motiva.
Konsultationen inför bröstoperationen är det som lägger grunden till att du ska bli nöjd
med resultatet. Du väljer här vilka implantat du ska ha, hur mycket de ska puta ut i profil
(projektion) och hur breda de är framifrån. Det finns möjlighet att ses flera gånger inför
en operation och jag finns även tillgänglig för frågor på email och telefon.

Operationen bröstförstoring

Vid en bröstförstoring gör man fickor för implantaten oftast under stora bröstmuskeln
eller mer sällan framför stora bröstmuskeln. Implantaten läggs in och fickorna sys ihop
noggrant. Stygnen försvinner av sig själv genom att de resorberas av kroppen.
Operationstiden är relativt kort, ca 30 minuter och får inte ske under stress. Det är
samtidigt viktigt att den inte tar för lång tid då det ökar risken för komplikationer.
Vid operationen måste fickorna skapas på ett korrekt sätt så att de får rätt placering och
passar de implantat som ska läggas in. Bäst insyn och kontroll under operationen har
man via ett snitt under bröstet i bröstvecket där det sedan blir ett litet ärr.

Operationen bröstlyft

Vid ett bröstlyft tas överskottshud och ibland även bröstvävnad bort för att höja upp
brösten och bröstvårtorna på kroppen och för att få en stramare och tajtare känsla på
brösten. Den vanligaste typen av bröstlyft är den där man framför allt tar bort hud från
bröstens undersidor ovanför bröstvecket. Man har med denna operation möjlighet att ta
bort stora mängder hud. Bröstvårtorna höjs upp så att de hamnar mitt på brösten
samtidigt som avståndet mellan vårtgård och bröstveck ökas för en större och finare
underpol. Oftast lägger jag även in bröstimplantat vid operationen för finast form och
lagom fyllighet upptill. Huden sys ihop noggrant och suturerna löses upp i kroppen.
Ärret efter operationen blir runt vårtgården, från vårtgården ned till bröstvecket och i
bröstvecket, så kallade ”ankarärr”. Ärren läker fint och patienterna blir generellt sett
mycket nöjda med dem.

Operationen bröstförminskning

Operationen liknar mycket bröstlyftet med skillnaden att ofta relativt mycket bröstvävnad
tas bort.

Eftervård och uppföljning

Direkt efter bröstoperationen är det viktigt att man kommer igång. Personalen hjälper
dig efter några timmar att komma på benen, gå på toaletten och ta kortare promenader.
Dessutom är det viktigt att du gör speciella gymnastikövningar för att öka rörligheten i
överkroppen och armarna samt för att minska smärtan. Denna gymnastik kan du
fortsätta med hemma.
Du vaknar med en bh som är kupad och formad efter brösten. Bh:n motverkar svullnad
och ger ett skönt stöd. Bh:n har du på dig dygnet runt första veckan efter operationen
men du tar av den när du duschar.
Om du önskar så sover du en natt på kliniken och blir då omhändertagen av
sjuksköterska. Det går även bra att gå hem ca 4-5 timmar efter operationen.
Första återbesöket sker efter ca 10 dagar varvid tejpen på såren byts ut. Ärret är då
under god läkning och kommer se lite knöligt ut på grund av flera lager stygn under
hudytan som håller ihop såret. Man kan säga att det ska se knöligt ut.

De följande veckorna ska du fortsätta ta promenader och pendla lätt med armarna. Du
ska röra dig lagom mycket. Inga tunga lyft och inga ryckiga rörelser de första två
veckorna efter operationen. Spinning och styrketräning ben, rumpa går bra efter 5-6
veckor.
Andra återbesöket sker efter 3 månader och då träffas vi för att titta på resultatet. Efter
detta kan du träna fritt med till exempel jogging, pass och styrketräning. Du kan även
börja använda bygel-bh.

Prisexempel och bokning

Bröstförstoring 40.000 kr
Bröstlyft från 45.000 kr
Bröstlyft med implantat från 70.000 kr
Vid alla operationer finns det möjlighet att kombinera med fettsugning.

Du kan boka mottagningsbesök för bedömning inför eventuell privatbetald operation via telefon, video eller på plats genom att besöka dr Gribbes hemsida via denna länk: https://drgribbe.se/

Läs även Dr Gribbes information om bukplastik.

Det här är Örjan Gribbe

Dr Gribbe är specialist i plastikkirurgi från Karolinska sjukhuset i Stockholm där han var
verksam inom rekonstruktiv plastikkirurgi. Dr Gribbe har även disputerat inom
plastikkirurgi och fysiologi.
De senaste 16 åren har Dr Gribbe ägnat sig åt privat, estetisk plastikkirurgi på heltid och
har utfört cirka 7 000 operationer inom bröst- och kroppsformande kirurgi.
Dr Gribbes arbetssätt kännetecknas av högsta kvalitet, tillgänglighet före och efter
ingreppen vilket ger välinformerade, trygga och nöjda patienter.
Mottagning och operation för privatbetalande kommer i vår att ske i GB Obesitas fantastiska lokaler på
Skeppsbron 11 i Malmö, där Örjan hyr in sig.

plastikkirurg Örjan GribbeGB Obesitas Skeppsbron

Dr Hjörtur Gislason

Dr Hjörtur Gislason, GB Obesitas – gastric bypass og gastric sleeveoperationer i Malmö

By GBO i Norge, Nyheter

Dr. Hjörtur Gislason opererer nå på GB Obesitas helt nye og topp moderne klinikk sentralt i Malmö!

GB Obesitas er Nord-Europas største ekspertsenter

GB Obesitas er Nord-Europas største ekspertsenter for (overvektsbehandling og) fedmekirurgi – vi har erfaring fra mer enn 20 000 fedmeoperasjoner. Vi tilbyr gastric bypass, gastric sleeve, SASI, distal gastric bypass med mer med pakkepriser fra 79 900 SEK (ca. 76 400 NOK) inkludert minst to års oppfølging etter operasjonen.

Hjörtur Gislason har tidligere jobbet mange år i Oslo. Nå driver Hjörtur GB Obesitas Skåne sammen med Dr. Carl-Magnus Broden og Dr. Magnus Hjaltalin Jonsson. Carl-Magnus er gastroenterolog og driftsleder; han holder også regelmessig gratis online informasjonsmøter. Magnus er ansvarlig for anestesipersonalet vårt. Primærkirurger er Dr. Gislason og Dr. Kamran Shah. Hele teamet vårt har mange års erfaring av fedmekirurgi.

Våre operasjonspakker

Du finner mer informasjon om våre operasjonspakker her. En god måte å bli kjent med oss ​​og komme videre mot din operasjonsbeslutning er å delta på Carl-Magnus sitt neste informasjonsmøte på nett – bestill plass her! Vi gjør så den første konsultasjon med lege via video.

Vår klinikk på Skeppsbron i Malmö

GB Obesitas klinikkGB Obesitas klinikk

Vår klinikk er fullstendig planlagt, tilpasset og innredet spesielt for overvektige pasienter. Operasjonssalene er topp moderne, mens salonger, venterom og omsorgsrom er innredet i tidlig 1900-tallsstil. Skeppsbron er en unik klinikk uten sidestykke! Du vil føle deg velkommen, trygg og profesjonelt ivaretatt hos oss.

Det er enkelt å reise til oss med tog til Malmö sentralstasjon eller fly til Kastrup lufthavn og deretter tog over Öresundsbroen. Du sover en natt på vår klinikk etter operasjonen. Etter det har vi samarbeid med hoteller i nærheten for et par ekstra netter med observasjon før du reiser hjem igjen.

Vil du vite mer?

Les mer på gbobesitas.com, kontakt oss via kontaktskjemaet eller send en e-post til Carl-Magnus direkte på carl@gbobesitas.com. Ser deg!

GB Obesitas legerCarl-Magnus BrodenDr Hjörtur Gislason

Vitala -träning efter din obesitasoperation

By Livet efter operation, Nyheter, Resurser online, Träning

Vitala -träning efter din operation

Träning är alltid viktigt, oavsett om man gör det i samband med en fetmaoperation eller inte. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på vår fysiska och psykiska hälsa. Det bidrar till ett ökat välbefinnande. Du som tränar sover bättre, blir starkare, gladare och ditt minne förbättras. Under svältfasen första året efter din operation är det betydelsefullt med fysisk belastning. Detta eftersom du då inte bara förbränner fett utan också muskulatur.

Om man är ovan, fortsatt har en stor kropp samt begränsas av värk eller andra sjukdomar kan träning efter operationen vara extra svår. Många är inte bekväma med att direkt börja gå på gym. Vi har länge efterlyst en metod för att kunna träna hemma. Det ska vara effektivt, men samtidigt kunna anpassas till dagsformen och de egna förutsättningarna. Denna möjlighet finns nu i form av den nya, individanpassade träningsappen Vitala.

Ett digitalt träningscenter i din smartphone

Vitala är ett digitalt medicinskt träningscenter för dig som genomgått obesitaskirurgi. Du får som patient hos GB Obesitas/Metabolt Center via Vitala automatiserad tillgång till individanpassad medicinsk träning och rehabilitering via din smartphone. Vitala är en medicinteknisk produkt skapad av läkare och fysioterapeuter i nära samarbete med slutanvändare. Träningen är patientsäker, effektiv och anpassad till dina unika förutsättningar. Du kan träna 5 minuter eller 30 minuter, med eller utan redskap -du bestämmer. I din användarprofil i Vitala anger du vilka sjukdomar eller begränsningar du har i din träning, och appen anpassar din dagliga träning efter det. Människokroppen är gjord för rörelse, därför är det extremt viktigt att förbli fysiskt aktiv i vardagen. Forskning har visat att ett träningspass på bara några minuter gör mycket för den långsiktiga hälsan.

Citat från Jesper Aasa, medicinsk chef på Vitala:

”Vitalas vision är att möjliggöra ett proaktivt arbete inom hälso- och sjukvården och aktivera patienter till mer hälsosamma och hållbara livsstilsförändringar. Vi ser väldigt mycket fram emot att tillsammans med GB Obesitas/Metabolt Center och deras specialistkompetens inom obesitaskirurgi kunna stötta patienter före, under och efter deras behandling för att optimera rehabiliteringen och maximera långsiktig hälsa.” Vitalas digitala medicinska träningscenter möjliggör för vårdgivare att förskriva individanpassad medicinsk träning till sina patienter. Vitalas program är evidensbaserade, och produkten CE-märkt.

Vem kan få Vitala via GB Obesitas eller Metabolt Center och hur går det till?

GB Obesitas och Metabolt Center har som första fetmakirurgikliniker i Sverige tecknat licens för våra patienter att använda Vitalas träningsprogram. Alla ni som opereras hos GB Obesitas eller Metabolt Center kan nu få Vitalas app och program via oss -utan kostnad.

Är du tidigare opererad hos oss? Maila våra mottagningar på de vanliga mailadresserna, ange ”Vitala” i mailrubriken. Skriv ditt namn, personnummer samt när och var du opererats i mailet, så ordnar vi resten. Ni som kommer att opereras hos oss framöver får automatiskt erbjudande om Vitala i samband med uppföljningen veckorna efter operationen. Lycka till!

Vilka sjukdomar botar en gastric bypass?

By Nyheter, Om fetmasjukdom, Operationsmetoder

Vilka sjukdomar botar en gastric bypass?

Vilka sjukdomar botar en gastric bypass? Ja fetmasjukdom naturligtvis -en person som opereras med gastric bypass blir i genomsnitt av med 80% av sin övervikt. MEN det slutar inte där -det finns en mängd andra diagnoser som också kan lindras eller botas av operationen. Det är dessa vi skall prata om här.

Typ 2 diabetes

Insulin är ett hormon som produceras i bukspottkörteln, Insulin hjälper blodglukos att komma in i kroppens celler, där glukos utgör bränsle. Vid typ 2 diabetes har cellerna blivit alltmer okänsliga för insulinets effekt -man har blivit insulinresistent. I början fixar kroppen detta genom att producera allt högre doser insulin vid varje blodglukosnivå, men till slut räcker inte detta utan blodsockret stiger. Symtom på obehandlad typ 2 diabetes är trötthet, ökad törst och ökade urinmängder. Det finns en stark koppling med fetmasjukdom och typ 2 diabetes. Behandlingen är ofta till en början Metformintabletter, senare kanske Victozainjektioner och till sist insulin.

Typ 2 diabetes kan i sin tur leda till kompikationer. Dels så kallade makrovaskulära (hjärtinfarkt och stroke med mera), dels mikrovaskulära (retinopati i ögonbottnarna, njurpåverkan, nervpåverkan). Typ 2 diabetes i kombination med fetmasjukdom ökar dessutom risken för ett flertal cancersjukdomar, till exempel pankreascancer, levercancer, kolorektal cancer, endometriecancer och bröstcancer.

En gastric bypass verkar här dels via viktnedgång, men även via en direkt hormoneffekt som kommer av att tunntarm kopplas direkt till nya lillmagen. En gastric bypass har omedelbar effekt på typ 2 diabetes -du som patient åker hem dagen efter operation och har då satt ut all din diabetesmedicinering. Chansen att detta sedan är en bestående effekt är hela 80%!

Sömnapnesyndrom

Lider du av morgontrötthet och -huvudvärk, snarkningar nattetid och kanske din partner hemma tycker att du har andningsuppehåll när du sover? I så fall låter detta som sömnapnesyndrom (OSAS). Fetmasjukdom är en vanlig riskfaktor bakom OSAS. Diagnosen ställs genom en så kallad sömnregistrering och vanligaste behandlingen är en så kallad CPAP (en andningsapparat) att ha nattetid.

Sömnapne är en farlig sjukdom av flera skäl. Det ökar risken för trafikolyckor (p.g.a. trötthet),  påverkat minne, hjärtkärlsjukdom och stroke, samt typ 2 diabetes (oberoende av fetma). CPAP lindrar effektivt morgontröttheten och huvudvärken, MEN har ingen bevisad effekt på risken för hjärtkärlsjukdom och stroke. Man ”mår” alltså bättre med CPAP nattetid och blir säkert en säkrare bilförare. Men den kraftigt ökade risken för hjärtinfarkt och stroke är inte behandlad.

En gastric bypass med efterföljande viktnedgång är extremt effektivt som behandling av OSAS i grunden, minst 75% av patienterna får lindring eller är fullständigt botade från sjukdomen (och kan därmed också lämna tillbaka sin CPAP-maskin!).

PCOS och ofrivillig barnlöshet

PCOS (polycystiskt ovarialsyndrom) är kopplat till fetmasjukdom och har vissa typiska fynd: oregelbunden mens, cystor på äggstockarna vid ultraljud samt så kallad hirsutism (manlig behåring). Har man PCOS är också risken högre för samtidig typ 2 diabetes, sömnapné och oro/depression. PCOS är den vanligaste orsaken till ofrivillig barnlöshet hos kvinnor.

Hur effektivt botar gastric bypass PCOS? Jo i hela 100% av fallen botades infertiliteten vid PCOS när man studerat detta.

Artros i höft- eller knäled

Artros eller ”ledförslitning” har fetmasjukdom (tillsammans med idrottsskador) som viktigaste ”påverkbara” riskfaktorn (övriga faktorer är ålder, kön och gener). I värsta fall måste man operera och sätta in en höft- eller knäprotes. De metoder man prioriterar för att behandla problemet (och försöka undvika protesoperation) är fysisk träning och -viktnedgång. Gastric bypass med viktnedgång ledde i studie till förbättring eller total besvärsfrihet i 3/4 av fallen med artrosproblem.

Depression

Fetmasjukdom och psykisk ohälsa inklusive depression är vanligt förekommande tillsammans: de är som kommunicerande kärl, där den ena ökar risken för den andra åt bägge hållen. Viktnedgången efter gastric bypass eller sleeve botar inte all psykisk ohälsa, men är förvånansvärt effektivt –55% upplevde att depressionen gick tillbaka och hela 95% rapporterade förbättrad livskvalitet.

(Det finns situationer när man efter en fetmaoperation kan uppleva ökad nedstämdhet, det är i samband med den snabba viktnedgången första 6-9 månaderna postoperativt. Detta ”svältfenomen” brukar gå över av sig självt när viktkurvan senare planar ut, men behandlas som en vanlig depression om det behövs.)

Så -vilka sjukdomar botar en gastric bypass eller sleeve? Ja, klart fler än bara fetman i sig.

Fler exempel finner du på bilden!

ww_bantning

Bantning -varning utfärdas..!

By Best Weight, Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Nyheter, Om fetmasjukdom

Precis alla våra patienter har försökt gå ned i vikt någon gång innan de så småningom kommer till oss. Det luriga med all kaloriräkning/bantning (”rör dig mer och ät mindre, så..”) är att det verkar fungera i början -man går ned i vikt de första 1-2-3 veckorna. Sedan blir det förr eller senare en platåfas, följt av en successiv viktuppgång, som regel till en högre slutvikt än den man började vid. Den biologiska orsaken stavas kroppens inre vikttermostat (”set point”), vilket vi berättat mer ingående om i tidigare inlägg (se exempelvis denna blogg hos oss, denna artikel från Baribuddy eller denna informationsfilm). Resultatet är att att risken för viktuppgång inom fem år efter en bantningskur är 95-97%. (Detta berättar -av uppenbara skäl! -bantningsindustrin aldrig för er. De omsätter 300 000 000 SEK per år bara i Sverige.).

Jojo-bantning

Slutresultatet, vikt ner och sedan upp igen, är vad man brukar kalla för ”jojo-bantning”. Men är det så enkelt? ”Jojo” visar ju att man lätt går upp sina kilon efter dietkuren, men antyder ju också att man kanske inte har så mycket att förlora -det värsta som kan hända är ju att man är tillbaka på ”ruta ett”. Eller?

…set point upp

Tyvärr är det inte så enkelt. Det som typiskt händer efter en misslyckad bantning är att set point skruvats upp 2-5-8 kg (man gick upp mer än det man gick ned i början). Alltså triggar bantningen hjärnan att vilja väga ännu mer. Många av de patienter vi träffar beskriver hur den första hälften av deras överviktskilon troligen kom av gener + miljö + en trigger (knäskada, rökstopp, sjukdom, etc.) -men att sedan upprepade jojo-bantningar i sig tryckte upp vikten resten av extrakilona. En bantningskur riskerar alltså att ”väcka den björn som sover” och efteråt är set point ännu högre. (Det hade alltså med facit i hand varit bättre att låta bli bantningskuren och acceptera den ursprungliga vikten).

Permanent ändrad biologi à la Biggest Loser

Nästa problem är att flera av de mekanismer som motverkar viktnedgången sedan inte försvinner igen -fastän man går tillbaka upp i vikt. Mest berömda studien av detta gjordes i USA på en omgång Biggest Loser-deltagare. Man mätte deras förbränning samt olika vikthormoner innan tävling (när de hade stor kropp), vid tävlingens slut (när de hade gjort massiv viktminskning) samt sex år senare (då alla utom en hade gått upp kilona igen). Resultat: förbränning, respektive mättnadshormonet leptin var -som väntat -klart sänkt direkt efter tävlingen. Det som däremot överraskade var att deltagarna sex år senare, trots viktuppgång igen, fortfarande hade sänkt förbränning och sänkt leptin(!). Bantningen hade alltså permanent försämrat deltagarnas viktfysiologi.

Jojo-bantning ger ändrad kroppssammansättning

Om du går ner t.ex. 10 kg med valfri traditionell diet, så har du inte förbränt 10 kg fettvävnad; du har sannolikt brutit ned 7-8 kg fettväv men samtidigt 2-3 kg muskelmassa. Mindre fett är bra, men mindre muskulatur är definitivt inte bra. När du sedan går upp kilona igen, låt oss säga 12 kg upp, så är det i värsta fall 12 kg fettvävnad –ingen muskelmassa. Misslyckad bantning remodellerar alltså kroppens sammansättning till det sämre.  Om man tänker sig att man som person med för stor kropp gjort upprepade bantningar kanske 5-10 gånger i livet, så förstår man bättre varför muskelvärk, trötthet och nedsatt ork är så vanligt.

…och sämre självkänsla

Till slut har vi så den psykologiska aspekten: upprepad misslyckad viktnedgång är oerhört psykiskt stressande för personen själv. De flesta klandrar sig själva för misslyckandet (man har ”bristande karaktär” och så vidare) och personer i omgivningen (tyvärr inklusive sjukvården!) bekräftar indirekt detta genom att hålla med, eller inte säga emot.

Bantning -varning utfärdas!

Alltså: man kan försvara tanken på ett seriöst försök i livet till viktminskning genom ändrade levnadsvanor eller någon typ av dietprogram. Detta för att se vad just din set point för vikt i hjärnan ”accepterar” avseende viktminskning: 3-5% av oss har en set point som är mer flexibel (och man kan då tänka sig att viktnedgången kan bestå även på sikt). Övriga 95-97% kommer att ha en fixerad set point motsvarande sin högre startvikt -alltså kommer det att bli en jojo-effekt. Om man upplever detta, så är upprepade nya bantningsförsök troligen närmast hälsofarliga: set point kommer att tryckas uppåt mer och mer, förbränningen i muskulatur sänks och nivån mättnadshormoner blir lägre, kroppen remodelleras om till mindre muskelmassa och du mår sämre och sämre psykiskt. Bättre i så fall att om möjligt acceptera den vikt man har och istället försöka undvika ytterligare viktuppgång (här kan konceptet ”Best Weight” användas, läs mer om detta här). Alternativet blir att välja behandlingsmetoder som sänker hjärnans set point, dvs. läkemedel eller fetmakirurgi.

Det vi motsätter oss starkt är den närmast vårdlösa synen på bantningskurer som något där kunden har ”inget att förlora”: bantningsreklam och -produkter saluförs via apotek, kvällstidningar, kommersiella aktörer på nätet, appar i telefonen -men även av sjukvården själv. Detta som regel utan minsta varningstext kring riskerna vi redovisat ovan, och aldrig någonsin med information om vad set point är för något. Denna problematik måste belysas och diskuteras mer allmänt i samhället. Dela gärna!

bantning

Hur går sövningen till vid en fetmaoperation?

By Narkosen vid operation, Nyheter, Operationsmetoder

Narkosläkare Magnus berättar om sövningen vid gastric bypass och sleeve

Hur går sövningen till vid en fetmaoperation? Syftet med anestesin vid en fetmaoperation -förutom att göra det möjligt att operera dig -är att bidra till att du ska må så bra som möjligt efter operationen med hänsyn till smärta, illamående, mobilisering och temperaturkontroll.

När du kommer in till operationssalen har du har sannolikt redan fått en perifer venkateter i ena armen på avdelningen. Vi gör en ytterligare kontroll av din identitet och bekräftar vilken typ av operation som är planerad. På salen finns en del personer som alla har en specifik roll under operationen: vi är 2-3 operationssjuksköterskor/-undersköterska, 2 kirurger, 1-2 anestesisjuksköterskor och anestesiläkare.

Du lägger dig på operationsbordet och några från operationslaget arbetar runt om dig, kopplar dig till övervakningsutrustning och börjar förbereda operationen. Det blir inga stick eller annat smärtsamt som görs på operationssalen medan du är vaken. Vi kopplar även våra läkemedelspumpar till venkatetern och börjar snart ge dig liten dos medicin som hjälper dig slappna av innan att du somnar.

Sövning med intravenösa läkemedel vid gastric bypass och sleeve gastrektomi

I pumparna finns 2 olika mediciner, propofol (sövningsmedel) och remifentanil som är en stark smärtstillande medicin besläktad med morfin. Hos vissa patienter upplevs viss sveda vid infusionen i venen som går bort med lokalbedövning. Det är inte farligt och tyder inte på att venkatetern sitter fel. Innan du somnar helt andas du ren syrgas genom en mask. Detta är en säkerhetsåtgärd. Upplever du masken mycket obehaglig kan vi i flesta fall lätta något på masken så den inte sluter för tätt.

Under tiden du sover kommer vi att luta hela bordet på det sättet att vi reser huvudändan. För att säkra oss om att du inte glider under operationen finns en fotplatta som du skall ligga tätt mot med din fotsula och vi sätter även säkerhetsbälte runtom dina ben.

Vanliga frågor och svar om sövningen vid en fetmaoperation samt den postoperativa vården:

Kommer jag att ha ont efter operationen?
De flesta av våra patienter mår rätt bra när dom vaknar efter operationen och vissa frågar till och med om vi inte skall börja operera snart! Vi förflyttar dig i en säng till uppvakningsavdelningen och där övervakas du i 1-2 timmar innan du kan komma till ditt rum. Cirka 15-20 minuter efter operationens slut har största delen av anestesin tappat sin effekt och du kan förvänta dig obehag som liknar duktig träningsvärk i bukväggen, som om du hade gjort alltför många situps dagen innan. Många upplever även smärta i skuldrorna. Detta förklaras av irritation i diafragman och bukhålan efter titthålsoperationen och att dessa organ delar sensorik med skuldrorna – vi har alltså inte gjort något med skuldrorna. Vissa patienter har en upplevelse av sug högt uppe i bukhålans mitt. Ofta är det effektiv smärtlindring att ändra position och resa sig upp för att minska dessa obehag.

Du behöver inte vara orolig för att lida av kraftiga smärtor. Du skall vara så pass bra smärtlindrad att du kan dra djupa andetag, hosta, kunna röra dig i sängen och slappna av. Se även gärna vår informationsvideo om narkosen.
Du kommer att få extra smärtlindring vid behov – men målet med smärtlindringen är att göra dina obehag hanterbara, inte att göra dig smärtfri! Om vi skulle vara för frikostiga med smärtlindrande läkemedel (morfinliknande medel), så skulle det bidraga starkt till ökat illamående, sänka din andningsförmåga och göra dig väldigt slö. Målet är att hjälpa dig att så snart som möjligt kunna röra på dig och stå i benen. Detta för att minska risken för blodproppar och lungkomplikationer samt att tunntarmarna ska komma i gång och arbeta igen.

Vilka smärtlindrande läkemedel kommer jag att få?
Smärtlindringen består av olika delar. Som standard ges paracetamol och anti-inflammatorisk medicin (eterocoxib) i tablettform på vårdavdelningen. Under operationen ger vi dig även oxykodon, clonidin och lokalbedövning i bukväggen där titthålen kommer att vara.

Kommer jag att må illa efter operationen?
Det är individuellt hur benägen man är för att må illa efter operationer. Patienter som lider av rörelsesjuka (åksjuka) och har mått illa vid tidigare sövningar har förhöjd risk för illamående. Gastric sleeve-patienter mår i viss grad mer illa första timmarna efter operationen än andra operationstyper. I alla fall kommer detta att gå över, oftast första timmarna eller framåt kvällen. För att minska risken för illamående ger vi som standard läkemedel i förebyggande syfte förutom att vi undviker alla anestesigaser och söver med hjälp av propofol.

Är jag helt sövd under operationen?
Ja, det är enda sättet att utföra titthålsoperationer på ett säkert sätt.

Kan jag vakna under operationen?
Nej. Vi bevakar dig konstant under operationen och skulle märka om något inte stämde lång tid innan du skulle bli vid medvetande. Medicinerna vi använder har använts i lång tid och vi har utfört tusentals av dessa operationer utan att det har hänt. Vi övervakar bland annat puls, blodtryck, syresättning, kroppsrörelser, storlek på andetag, tryck i luftvägar och dina ögonrörelser.

När vaknar jag från sövningen?
Du vaknar till den graden från sövningen att du kan själv andas och vi kan kommunicera med dig i enkla meningar direkt efter avslutad operation när du fortfarande ligger på operationsbordet. I de flesta fallen minns patienterna inte dessa första minuter efteråt. Du kommer däremot att vara trött de första timmarna efter operationen när du ligger på uppvakningen och de flesta somnar om i kortare perioder där.

Får jag en slang i halsen?
Ja men endast under tiden du sover. Du kommer inte att vara vaken med slang i halsen.
En slang använder vi för att hjälpa dig med andningen och den kallas endotrakeal tub. Den går ner i luftstrupen. En andra slang går ner i matstrupen. I vissa fall kan patienterna efteråt uppleva obehag i halsen, som börjande halsfluss. Det brukar gå över på 1-2 dagar.

När kan jag träffa mina anhöriga?
När du har lämnat uppvakningsavdelningen. Eftersom det finns andra patienter som håller på att vakna i salen har vi inte möjlighet att ta emot anhöriga där. Oftast kan du själv ringa dina anhöriga från uppvakningsavdelningen.

Coronavirus vid samtidig fetmasjukdom -hur farligt är det?

By Nyheter

Coronaviruset, eller Sars-cov-2 (severe acute respiratory syndrome coronavirus-2) som den riktiga termen är, är ett RNA-virus som ger sjukdomen Covid-19 (Corona virus disease 2019). Den pågående epidemin är den tredje med ett coronavirus under 2000-talet och den klart mest allvarliga.

Samhälle, media, politik, sjukvård och forskning har nu fullt fokus på just Covid-19 och viruset Sars-cov-2. Ur statistiken som dagligen uppdateras från Svenska Intensivvårdsregistret ser vi att i Sverige är 75% av de som läggs in på IVA med Coivid-19 män, medianåldern är 61 år och 73,9% har någon riskfaktor. Dominerande riskfaktorer i registret är högt blodtryck (34,9%), diabetes (25,3%) samt hjärt- och lungsjukdom (23,6%). Fetmasjukdom ses här bara utgöra kring 3% -men detta är lurigt, för registret redovisar här bara ”extrem fetma”, d.v.s. BMI >40, och vi vet att BMI klart under 40 ofta medför just högt blodtryck, typ 2 diabetes och hjärt- lungsjukdom (fetma definieras som BMI >30).

Färska forskningsstudier

Om man letar vidare mer specifikt efter fetmasjukdom som riskfaktor vid Covid-19 (här får man reservera sig för att detta forskningsfält är helt nytt och nya studier publiceras hela tiden), så finner man en studie från Frankrike (Simmonet et al). Man har på ett sjukhus studerat 124 patienter som lagts in på IVA p.g.a. Covid-19. 68,6% av dessa patienter krävde respiratorvård. Patienter med BMI >35 hade här mer än 7 gånger ökad risk att behöva respiratorvård jämfört med normalviktiga (detta oberoende av ålder, diabetes eller högt blodtryck).

En helt färsk studie från New York (Petrilli et al) har följt drygt 4000 patienter med Covid-19. Man analyserade bland annat riskfaktorer för att a/ behöva sjukhusvård respektive b/ att bli ”kritiskt sjuk” (critical illness, definierat som behov av IVA-vård, utskrivning till hospice eller död). De faktorer som var starkast associerade till behov av sjukhusvård var i fallande ordning ålder >75 år, ålder 65-74 år, BMI >40, hjärtsvikt, BMI 30-40, ålder 55-64 år, kronisk njursjukdom, diabetes samt manligt kön.

Riskfaktorer för ”kritisk sjukdom” av Covid-19 var i fallande ordning ålder >75 år, ålder 65-74 år, BMI >40 samt BMI 30-40. (För er inom sjukvården: labmässigt var CRP >200, hög D-dimer samt syremättnad <88% vid ankomst till vården starkaste faktorerna avseende risken att utveckla ”critical illness”).

Fetma som riskfaktor vid Covid-19

Det verkar alltså som att fetmasjukdom/obesitas är en klar riskfaktor i samband med Covid-19, kanske är BMI >40 den främsta efter stigande ålder(?). Detta är i så fall något man behöver forska mer kring, men också upplysa bättre om –det sistnämnda rimligen redan nu, epidemin är ju i full gång.

TILLÄGG: I fredags 17 april gick Socialstyrelsen ut med besked om att fetmasjukdom med BMI >40 är en oberoende riskfaktor för Covid-19 sjukdom, läs rapporten här.

Lite överkurs om corona, ARDS och obesitas

Nedanstående är saker som vi inte vet allt om ännu, det är alltså hypoteser snarare än bevisade fakta. Forskningen kring detta har ännu inte ”hunnit ifatt” det läge vi är i med epidemin i samhället. Men med reservation för detta, och om du vill fördjupa dig så är detta för dig: Det som skiljer coronaviruset Sars-cov-2 från vanliga influensa- eller förkylningsvirus är att den inte bara infekterar de övre luftvägarna (och ger ont i halsen osv) utan i vissa fall även infekterar djupt ner i lungorna och längst ut i alveolerna. Här orsakar denna infektion dels att alveolceller förstörs, men ger även en reaktion från kroppen själv: vårt immunförsvar reagerar, ibland till och med för mycket. Detta ger risk för ARDS (acute respiratory distress syndrome). ARDS orsakas av ett hyperaktivt immunförsvar, ibland kallat cytokinstorm. Kroppens försök att reparera skadorna ger fibrosbildning och ännu sämre syresättning. Det som skiljer detta från en vanlig lunginflammation är alltså att kroppen själv förvärrar problemet p.g.a. att immunförsvaret överreagerar.

Var skulle obesitas kunna komma in? Jo, forskning har visat att fettväv är mycket mer än bara en energidepå, det är också ett hormonellt aktivt organ. Fettväv producerar bland annat cytokiner, hormoner, tillväxtfaktorer och prostaglandiner, vilka har effekter på organ som lever, bukspottkörtel, muskler, njurar, hjärnan -och immunsystemet. Fetmasjukdom har visat sig kunna innebära ökad aktivering av proinflammatoriska ämnen frisatta från fettväven (bl.a. interleukiner, interferon och TNF-alfa). Många människor med obesitas har alltså ett felaktigt överaktiverat immunsystem redan i vanliga fall. Om det kan spela in här vad gäller risken att få ARDS av coronaviruset får framtida forskning ge bättre besked kring.  Andra faktorer som kan spela in här är att vi vet att fetma kan bidra till s.k. ökad koagulabilitet (ökad risk för blodproppar), andra samtidiga fetmarelaterade sjukdomar, samt risken att man ventilerar sina lungor sämre vid högt BMI än vid normalvikt.

Hur stor risk har just du?

Hur skall vi hantera all denna nya information? Hur ”stor risk” har du som läser detta och lever med en stor kropp? Jag förstår om man oroar sig, detta är en epidemi som vi inte är vana vid.

Det man nog kan sluta sig till från studien från New York ovan, är att kombinationen ålder >55 år samtidigt med BMI >30 ökar risken för behov av sjukhusvård vid Covid-19, samt att ålder >65 år samtidigt med BMI >40 kraftigt ökar risken. Sedan är all ”risk” relativ, varje individ har egna unika förutsättningar.

Vad kan du själv göra för att minska din risk?

Följ myndigheternas rekommendationer inklusive social distansering, handtvätt osv. En generell uppmaning om man är orolig för Covid-19 och i en trolig riskgrupp –testa er. Förhoppningsvis blir tester mer tillgängliga i Sverige nu och människor med fetmasjukdom är med stor sannolikhet en riskgrupp som bör prioriteras. (I synnerhet gäller det dem av er som har BMI >40.) Försök gärna träna även om ni är hemma -fysisk aktivitet är positivt för immunförsvaret.

Jag som är fetmaopererad -har jag ökad risk?

Det finns inget som tyder på att vara fetmaopererad i sig skulle ge ökad risk. Vitamin- eller mineralbrist är däremot negativt för immunförsvaret -ni som är opererade, ta era vitaminer!

Om du behöver mer stöd eller har frågor, kontakta gärna Riksförbundet HOBS , de finns till för er skull!

GB Obesitas vårdkoncept

By Nyheter

1 Vi vill hjälpa dig!

Du skall känna dig trygg genom att vi hjälper dig hela vägen. Du kommer att träffa GB Obesitas professionella team och få möjlighet att ställa frågor kring allt du undrar. Vi är måna om att du får den kunskap du behöver under hela din kontakt med oss och vi kommer att vara tillgängliga för Dig. Vi arbetar alltid utifrån de senaste forskningsresultaten. Vi finns här för dig!

 

2 Lita på oss -vi är proffs.

GB Obesitas team tillhör topp tio i världen inom området fetmakirurgi, med erfarenhet av 18000+ operationer som gastric bypass, gastric sleeve med mera. Som patient hos oss får du ta del av vår breda kompetens och erfarenhet. Vi forskar inom området och är metoddrivande inom överviktskirurgi.

 

3 Vi står på din sida.

Vi vet att fetma är en sjukdom. Man ska aldrig behöva skämmas för att man är sjuk. Vi är aktiva i samhällsdebatten för att jobba mot den samhällssynen. Hos oss behöver du aldrig känna att du misslyckats för att du är överviktig. Vi tar gärna emot dina anhöriga eller vänner när du kommer på informationsmöte för att du inte ska bli misstrodd bland närstående. Vi står på din sida.

 

4 Att vänta är tråkigt!

Att operera sig är ett stort beslut. Man kan komma till GB Obesitas som offentlig patient (via Region Skåne) eller som privatbetalande.

Vi har en unik fast track -metod på både vår mottagning och operation. Detta förkortar tiden från första kontakt till operation, och leder dessutom till att fler patienter per dag kan opereras med bibehållen säkerhet.

(Väntetiden till vår offentliga kirurgi styrs av andra yttre faktorer, men kötiden till en privat operation är alltid mycket kort hos oss.)

 

5 GB Obesitas kan komma till Dig!

Vi har regelbundet kostnadsfria informationsmöten i Malmö. Men för er som bor längre bort så kan vi vända på steken och komma till er! Samla ihop minst fem personer som är aktivt intresserade av att veta mer -så kommer vi till er, var ni än bor i Sverige.

 

Fetma del 5: GB Obesitas åtgärdslista

By Kroppens viktreglering, Nyheter, Om fetmasjukdom, Prevention av fetmasjukdom, Resurser online

I vår bloggserie ”Fetma -vems fel är det?” har vi i del 1 talat om hur fetma är en sjukdom, i del 2 om hur vi rör oss, i del 3 om högprocessad mat och termen ”bliss point” samt i del 4 om fetmasjukdomens kostnader och ett exempel från Chile om vad man kan göra åt problemen i praktiken. Vi har nu samlat ihop en mängd åtgärder som provats eller föreslagits på olika platser i världen.

Tanken bakom här är följande: Fetmasjukdom är inte den enskilde människans fel -det är fetmakänsliga gener plus samhällsbygget som skapar sjukdomen. Att hantera fetma som ”individens ansvar” är därmed både orättvist och ineffektivt. Vad gäller förebyggande arbete agerar redan samhället i principiellt liknande situationer: trafik, alkohol, tobak. Vi har trafikregler, bilprovning och körkort; alkoholskatt, åldersgränser och varningstexter. Nu behöver vi detsamma i vårt ”obesogena” samhälle.

Förebygga övervikt och behandla fetma är olika saker

Att förebygga att övervikt och fetma uppstår (=primär prevention) är lika viktigt som att behandla fetmasjukdom hos dem som redan drabbats (=fetmasjukvård) -men de två situationerna kräver helt olika åtgärder. Primär prevention kräver förebyggande samhällsinsatser, fetmasjukvård kräver sjukvårdsinsatser. Åtgärder i listan som är förebyggande är märkta ”(PR)” som i primär, åtgärder som är relaterade till sjukvård av redan etablerad fetma är märkta ”(SV)”.

Medicinska beslut och åtgärder (SV)

  • Fetma skall bestraktas som en vanlig, kronisk, allvarlig sjukdom
  • Fetmasjukdom därmed centralt och obligatoriskt ämne på alla vårdutbildningar, detta behöver inkludera kunskap om hur fetmasjukdom uppkommer, dess fysiologi samt kostvetenskaplig utbildning. (Samtliga dessa saker är helt underutvecklade inom svensk vårdutbildning idag).
  • Evidensbaserade nationella riktlinjer
  • Patientregister för icke kirurgisk fetmabehandling, motsvarande kirurgins SOReg. (Vi måste dokumentera vilka vårdåtgärder vi gör, vilka som fungerar och inte, osv. Trots att svensk bantningsindustri redan idag omsätter 300 miljoner kr, så finns ej detta.)
  • Läkemedelssubvention till moderna fetmaläkemedel. Om fetma är en vanlig, kronisk och allvarlig sjukdom måste självklart läkemedel mot sjukdomen hanteras som andra mediciner -med subvention.
  • Alla barn med isoBMI >30 remitteras till obesitaskompetent team (tvingande för vårdgivaren, barn med fetma riskerar leva 14 år kortare än sina normalviktiga vänner), dessa barns föräldrar skall engageras i problematiken och stöttas (inte skuldbeläggas).
  • Aktiviteter lämpliga för FAR -fysisk aktivitet på recept -upphandlas av Sveriges landsting och regioner från friskvårdsaktörer och föreningar och erbjuds sedan subventionerat till den som ordineras FAR av sjukvården

Skola och ungdom (PR)

  • Gående skolbussar” i kommunal regi
  • Förbud mot snabbmatsrestauranger, läskautomater etc inom 500 meter från och inom skolor
  • Mobilförbud på all skoltid inklusive raster (sannolikt positivt för både studiero och aktivitet).
  • Subventioner till utedagis och -förskola
  • Riktlinjer+kontroll av serverad mat på förskola och skola -pedagogiska måltider, näringsinnehåll och portionsstorlekar; samt utbildning i kostvetenskap till all personal.
  • Tillägg 200504: Lekplatser med tak som är lite mer bekväma även när det är sämre väder (tack till Jacob Gudiol för tips).

Samhälle (PR)

  1. Sockerskatt (18% skatt på drycker med hög sockerhalt i Chile), 
  2. Svarta etiketter på livsmedel med höga halter socker, salt, kalorier eller mättade fetter (alltså upp till fyra stycken svarta ”prickar” per livsmedel). Tillägg 200504: livsmedel med dålig märkning/flera svarta etiketter säljs i separata delar inne i butikerna (tack till Jacob Gudiol för tips).
  3. Förbud mot reklam för högprocessad skräpmat och godis riktad till barn, förbud mot all TV-reklam för denna typ av produkter från kl 06:00 till 22:00 alla dagar.
  4. Förbud mot maskotar eller leksaker till barn förknippade med skräpmat, t.ex. Tigern Tony hos Kellogg´s eller KinderEgg.
  • Förbud mot godis, läsk och onyttiga snacks inom 5 meter från kassorna i affärer
  • Vattenautomater utanför alla livsmedelsaffärer
  • Tillgänglighetskrav på trappor (inte bara rulltrappor och hissar) i alla offentliga miljöer (”points of decision prompts” -skyltar som visar vägen till rätt val).
  • Garanti om minst fem offentliga ytor för fysisk aktivitet inom 500 meters radie från alla bostadsområden i tätorter.

Göra ”allt på en gång”

Ingen av de listade åtgärderna kommer ensamt att kunna ha tillräcklig effekt på samhället för att göra skillnad. Vi behöver genomföra många av punkterna samtidigt och i stor skala. Olika samhällsaktörer behöver arbeta tillsammans, ledda och understödda av politiker och lagstiftning. Vi behöver följa vilka åtgärder som är effektiva (och inte) längs vägen, men inte ”fastna” i vad som skall prioriteras före något annat innan vi ens börjat. Insatserna kommer naturligtvis i flera fall att kosta pengar, samtidigt kan man förvänta sig att samhället tjänar in pengarna på ökad folkhälsa -och betänk att övervikt och fetma redan idag kostar Sverige hisnande 48,6 miljarder kr per år och 3400 dödsfall.

Kommer ni på fler smarta åtgärder för att förebygga övervikt? Hör av er till oss så kan vi uppdatera listan!

Dela gärna!