fbpx Skip to main content
All Posts By

gbobesitas

Vanliga frågor efter överviktskirurgi

By Livet efter operation, Mat och dryck, Om fetmasjukdom, Operationsmetoder, Plastikkirurgi

Vanliga frågor efter överviktskirurgi

I upptakten till en överviktsoperation kan man vara så upptagen med själva operationen, förberedelse för kirurgi, anestesi och eventuellt preoperativ viktminskning att information om livet och tiden direkt efter operationen lätt kan gå förlorad. I den här bloggartikeln har vi därför samlat ett antal frågor efter överviktskirurgi som vi ofta får från våra patienter efter att de genomgått en gastric bypass eller gastric sleeve.

1. Hur mycket kan jag förvänta mig att gå ner i vikt?

Det är individuellt hur mycket man går ner i vikt efter överviktskirurgi och det kan inte sägas exakt i förväg. Din viktminskning beror delvis på den hormonella effekten du upplever som en direkt följd av operationen och beror delvis på kost- och träningsvanor. I genomsnitt förlorar man 70-80% av sin övervikt under de första 1-2 åren. Eftersom det är ett genomsnitt betyder det att vissa går ner mer i vikt och andra mindre, men de flesta når cirka 70-80%.

2. När kan jag börja träna och hur mycket kan jag lyfta?

Vi rekommenderar att du börjar med att gå eller cykla i lugn takt redan när du kommer hem och gärna 1 timme om dagen. Den första veckan kan det vara en bra idé att ta det i flera små omgångar, t.ex. 15 min. åt gången. Efter ca. 2 veckor kan du börja träna som vanligt och med högre intensitet.
Man kan faktiskt lyfta som man vill efter operationen (inklusive dina småbarn) så länge det känns OK. Ta det försiktigt och kom ihåg att känna efter och lyssna på kroppen – om du får ont när du lyfter (t.ex. vid operationssåren) då är det för tungt.
Vänta gärna 6-8 veckor med att lyfta med max belastning på gymmet.

3. När kan jag få plastikkirurgi?

Plastikkirurgi kan först erbjudas när du har varit viktstabil i minimum 6 månader, så vanligtvis är det inte relevant förrän 1,5-2 år efter operationen. Du ger huden de bästa förutsättningarna att dra ihop sig genom regelbunden styrketräning, daglig motion och genom att undvika rökning samt nikotinpreparat. Läs mer om plastikkirurgi efter stor viktminskning här.

4. Är det vanligt att ha ont efter operationen?

Det är vanligt att ha lätta smärtor efter operationen – vissa menar att smärtan påminner om träningsvärk, som om du hade gjort en hel del situps dagarna innan. Du kan ta medicin för att lindra smärtan – läs mer om smärta och smärtstillande läkemedel i bloggartikeln här.
Smärtan ska vara uthärdlig, särskilt efter att ha tagit smärtstillande medicin. Om du fortfarande upplever mycket stark smärta efter att ha tagit smärtstillande medicin, bör du kontakta din klinik. Efter operationen kan man också uppleva magont om man äter för mycket eller för snabbt.
Om du är orolig för dina smärtor, kontakta din klinik!vitaminer

5. Varför har jag problem med trög mage?

Längre tid mellan avföringarna efter operation är mycket vanligt, särskilt de tidiga dagarna när du äter mindre. Att ha avföring varje tredje dag är inte ovanligt, även om du före operationen har haft det dagligen.
Trög mage kan uppstå dagar, veckor eller månader efter operationen och kan ha olika orsaker. Kom ihåg att dricka tillräckligt med vätska, 1,5-2 liter per dag (OBS! mat räknas med under perioden med flytande kost). Ät fiberrikt – grova grönsaker och rågbröd, om du är i normala kost-fasen. Motion och rörelse främjar tarmaktivitet och inaktivitet hämmar den. Järntabletter kan också orsaka trög mage, om du upplever att järn är problemet kan det övervägas om man endast ska ta det under menstruation. Män kan ibland helt undvara järntabletter – men diskutera detta med din klinik eller läkare!

6. Varför får jag diarré?

Diarré efter operation orsakas ofta av kosten. Om du äter för söta feta livsmedel kan du uppleva diarré, eftersom tarmarna reagerar på den stora mängden fett som inte absorberas. Det kan också upplevas under de första veckorna efter operationen, eftersom mosat mad och särskilt den flytande kosten är mindre rik på fiber. Vissa livsmedel kan orsaka en lös mage, så håll ett öga på om det är relaterat till specifika livsmedel / livsmedelsgrupper – vissa kan bli intoleranta mot laktos, så testa gärna laktosfria mjölkprodukter.

7. Varför får jag illamående och vad kan jag göra?

Illamående kan orsakas av flera olika saker. Vissa får obehag och mår illa av vitaminerna. Försöka att ta dina kosttillskott tillsammans med en måltid eller sprid ut doserna över dagen och ta dem inte på tom mage. (Obs ta inte järntillskott tillsammans med kalciumtillskott eller mejeriprodukter, det hämmar absorptionen). Om du tar ditt tillskott som separata kosttillskott på recept, testa då om det blir bättre med ett komplett kosttillskott (t.ex. Baricol eller MedMade) eller vise versa.
Förstoppning kan också orsaka illamående, så överväg om detta kan vara orsaken. Kan du ha ätit för mycket eller för snabbt? Detta kan också spela in. Uttorkning kan orsaka illamående, var noga med att dricka 1,5-2 liter vätska per dag.

8. Min viktminskning har avstannat – vad kan jag göra?

Ta en ordentlig genomgång av dina vanor och rutiner – har något förändrats? Äter du regelbundet och 5-6 måltider per dag? Småäter du oftare? Äter du mindre hälsosamt än vanligt? Tränar du mindre? Får du tillräckligt med protein? Du kan överväga att skriva en mat- och träningsdagbok i en vecka för att se om det finns något som du gör annorlunda.
Har det gått två år eller mer sedan din operation? Då kan du ha nått din slutvikt nu! Det är även vanligt att uppleva så kallade viktplatåer, och här kan det vara en bra idé att titta på andra parametrar. Sitter kläderna lösare än vanligt, har du minskat dina kroppsmått, har din fysiska uthållighet förbättrats – allt kan inte mätas i kilo på vågen!

9. Jag har börjat tappa håret – varför?

Vanliga frågor efter överviktskirurgi inkluderar håravfall efter operationen. Detta beror inte på brist på näringsämnen utan på själva viktminskningen, där kroppen prioriterar bort mindre viktiga processer som hår och naglar. Den goda nyheten är att det går över och håret växer ut igen när viktminskningen stabiliserats. Du behöver inte ta ytterligare kosttillskott för hår och naglar, det är tillräckligt med de kosttillskott som rekommenderas efter överviktskirurgin.

10. När kan jag bli gravid?

Det rekommenderas att du väntar minst 1 och helst 2 år med att bli gravid efter operationen. En graviditet första året ”stör” viktminskningen, så att du ofta inte uppnår samma låga vikt som annars. Dessutom bör man vänta 1-2 år för att säkerställa att både mor och foster får tillräcklig näring under graviditeten.
OBS många upplever att bli mer fertila i samband med viktminskning, så var medveten om att använda preventivmedel!

Bloggartikel om vanliga frågor relaterade till kost kommer snart!

Bantningens historia

By Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Set point

Bantningens historia går flera hundra år tillbaka i tiden, men med den skillnaden att övervikt förr var något som främst drabbade de rika och välbärgade i samhället -idag har det snarare blivit det motsatta. Har Du bantat någon gång? De flesta svarar nog ja på detta. Bantning i alla dess former är ett av de vanligaste projekt en människa återkommande företar sig under livet. En amerikansk studie från 2018 visade att 49,1% av vuxna amerikaner hade försökt banta de senaste 12 månaderna. Vår spaning är att siffrorna skulle vara likvärdiga här hemma.

Att gå på en diet för att gå ner i vikt har ”säsonger” och en av dem pågår just nu, efter jul- och nyårshelgerna. Kvällstidningarnas löpsedlar visar bantningstips nästan varje dag. Detta är en enorm business, som förra året globalt värderades till hisnande 254,9 miljarder US dollar (2320 miljarder svenska kronor, lika mycket som två hela svenska statsbudgetar). Den kanske mest kända aktören WW (Viktväktarna) gjorde år 2019 en bruttovinst på 786,7 miljoner US dollar (7,2 miljarder svenska kronor).

Bantningens historia -William Banting

Men vet du varför det heter ”att banta”? Det ska vi prata mer om nu: den förste läkaren att ordinera en ”bantningskur” som är dokumenterad var dr William Harvey i England år 1862 -dieten gick ut på att undvika kolhydrater som öl, bröd och potatis och istället äta mer kött och fisk, ett slags ”LCHP”. Patienten i fråga hette William Banting (därav termen bantning) och var en engelsk kändis. Från augusti 1862 till augusti 1863 gick han ner 21 kg och publicerade detta i Letter on Corpulence Addressed to the Public -hans metod blev mycket populär och brevet trycktes till slut i 58000 exemplar fram till år 1902.

En typisk dag för William Banting lär ha sett ut så här:
Frukost -150 gram stekt fisk, bacon, njure eller kallt kött; en stor kopp te utan socker; ett litet kex eller en skiva rostat bröd utan smör.
Lunch -150 gram fisk eller kött; valfri grönsak; rostat bröd utan smör samt osötad fruktpudding. 2-3 glas rödvin, sherry eller Madeira till maten -ingen öl eller Champagne, inget portvin!
Eftermiddagste -50 gram kokt frukt; 1-2 skorpor, en kopp te utan socker.
Middag -kött eller fisk som till lunch, 1-2 glas rödvin eller sherry samt vatten.
Sängfösare, ”vid behov” -en grogg på gin, whisky eller konjak utan socker alternativt 1-2 glas rödvin eller sherry. (Om det rostade brödet eller skorporna var för torra i smaken rekommenderade Banting dessutom att droppa en matsked sprit på dem.)
Därefter 6-8 timmars god sömn! (Med tanke på det alkoholintaget så är vi inte så förvånade).

Populära bantningskurer genom åren

Nåväl, förutom Bantings alkoholvanor så har principen för bantningsdieter sedan varit densamma -färre kalorier in än ut, ofta kopplat till andra tankar kring kropp, hälsa och mående. Termer som ”stärker immunförsvaret”, ”detox” och liknande återkommer. Listan med någon gång populära dieter skulle kunna göras oändlig, men här kommer några smakprov:

Man kan banta genom att äta grapefrukt, kålsoppa, bara kött (karnivordieten), speciella kakor (Smart For Life), ägg och vin (the egg and wine diet), enbart frukt (fruitarianism), lamm och ananas(!), bananer, rabarber, popcorn, vattenkrassesoppa, äppelcidervinäger, barnmat eller proteinshakes. Vissa dieter har (ofta konstiga, i princip aldrig vetenskapliga) tankar kring hur kroppen fungerar –Fit For Life blev mycket populärt i mitten på 80-talet och kombinerade viktnedgång med tankar om att bara äta frukt på morgonen och aldrig kombinera kolhydrater och protein i samma måltid. Blodgruppsdieten menar att man ska äta olika mat beroende på sin ABO-blodgrupp. Syra-bas-dieten försöker påverka pH-balansen i kroppen via födan.
Bantningens historia inkluderar även att inte äta alls. Olika varianter på fasta kombineras ofta med ideer om ”detox” och diverse hälsoeffekter, förutom löften om viktnedgång: ”måndieten” förskriver ”juicerensning” i viss månfas och blev berömd via artisten Madonna. 5:2 -ät som vanligt fem dagar i veckan, fasta två dagar -var väldigt populär för 6-7 år sedan. En mer extrem variant är 20:4 -ät bara under ett fyratimmarsfönster varje dygn.

Dieter som har följare även idag

Dr Robert Atkins introducerade ”Atkinsdieten” redan på 70-talet, det är en kolhydratfattig diet som liknar LCHF. Atkins blev sedan populär igen i början på 00-talet. LCHF (low carb high fat) fick ett uppsving i Sverige i mitten på 00-talet, liksom GI -att äta mat utifrån dess glykemiska index (hur maten påverkar blodsockret). Ett annat exempel är medelhavskost, som innehåller mycket olivolja, grönsaker, frukt, bönor och fisk. Viktväktarna, numera WW, har funnits sedan 1963 och är idag en kommersiell blandning av dieter med företagets egna poängsystem, app i telefonen, coacher och workshops. De flesta av er har säkert provat WW?

Vad trendar just nu?

Vi gjorde en sökning på nätet samt en koll i tidningsutbudet. Vi hittade då ketogen kost (liknar LCHF), Wellobe (tidigare känd som Viktklubb), WW, olika LCD-pulver, Mosleymetoden (samma skapare som 5:2) och Pauluns LCHQ. Dessutom, som alltid i januari, annonseras det för viktnedgång via träning i alla dess former. Man utlovar genomgående snabba resultat -vad som sker på lång sikt är det däremot sämre med.

Bantningens historia -är någon diet bättre än någon annan?

Vetenskapligt sett -svar nej, det har bland annat SBU granskat. Man jämförde lågkolhydratkost, lågfettkost, högproteinkost, medelhavskost, kost med låg glykemisk belastning samt kost med hög andel enkelomättade fetter. De hade alla på sikt likvärdig viktnedgång. Så svaret blir nog mer personligt -den diet man själv gillar kommer man ju att orka följa en längre tid.
Alla bantningskurer med kaloriunderskott ”fungerar” i början, dvs. man går ned i vikt 5-10-20 kg. Vad gäller förmågan att behålla sin viktnedgång har alla dieterna sedan samma problem -de har inte sänkt nivån på kroppens set point för vikt. Kroppen försvarar sig och inom 5 år har 19 av 20 gått upp alla kilona igen. Mer om detta och vad det medför kan du läsa här.

Men vad fungerar då?

Behandling som sänker set point för kroppsvikt har ett bestående resultat: mest beprövat och effektivt är fetmakirurgi (t.ex. gastric bypass och gastric sleeve), följt av de nya läkemedel som lanserats på senare år (men ännu inte fått subvention, vilket kraftigt begränsar användningen). Läs mer om de olika operationstyperna, samt läkemedel här.

En översikt kring olika dieter från Livsmedelsverket finner du här.

Viktuppgång efter fetmaoperation

Viktuppgång efter fetmaoperation -vad kan man göra?

By Kroppens viktreglering, Operationsmetoder, Set point

Set point för kroppsvikt, del 3

 

Viktuppgång efter fetmaoperation

Viktuppgång efter fetmaoperation drabbar 20-25% av de som opererats. De generella mekanismerna bakom viktuppgång redogjorde vi för i vårt tidigare blogginlägg här på sajten. Idag skall vi fokusera på vad vi kan göra vid viktuppgång efter tidigare bariatrisk kirurgi, även kallat ”weight regain”:

 

Stabila rutiner är A och O innan du gör något ytterligare

Du kan aldrig gå vidare mot ny kirurgi eller tillägg av läkemedel mot viktuppgång utan att ha sett över din vardag först. Hur ser dina matrutiner ut? Har du mycket stress på jobbet? Sover du bra? Rör du på dig regelbundet? Vi har samlat konkreta råd och tips att följa i GB Obesitas kylskåpslista, som du kan ladda ner själv, skriva ut och sätta på kylskåpet. Kolla den först!

Läkemedel mot viktuppgång efter fetmaoperation

Det finns idag två godkända läkemedel i Sverige med indikationen obesitas, som båda sänker set point för kroppsvikt – tablett Mysimba (bupropion/naltrexon) och injektion Saxenda (liraglutid). Mysimba och Saxenda får du på vanligt recept, men inget av dem får subvention i nuläget. Detta innebär att man som patient får stå för hela medicinkostnaden själv (cirka 1000 – 2500 kr per månad). Det finns ett fåtal studier på Saxenda som behandling efter postoperativ viktuppgång, med synlig effekt på viktkurvan. Vanligaste biverkningarna till läkemedlet är mag- tarmbiverkningar. (För Mysimba saknas det vetenskapliga studier för behandling av viktuppgång efter fetmaoperation). GB Obesitas har medicinska paket för privatbetalande som vill testa läkemedelsbehandling.

Kan man göra en operation till?

I utvalda situationer kan man göra det. Vi kommer här att lista några av de olika alternativ som finns. Observera än en gång att stabila rutiner är och förblir grundförutsättningen för att detta skall vara aktuellt.

De äldre så kallat restriktiva metoderna gastric banding och VBG (vertikal bandförstärkt gastroplastik) har som enda verkningsmekanism att de facto göra magsäcken mindre, de sänker alltså inte set point för kroppsvikt (som de moderna metoderna nedan gör). Det är vanligt förekommande med problem relaterade till själva bandet som opererats in (trånga förhållanden, kräkningar m.m.) samt viktuppgång. Gastric banding eller VBG kan opereras om till en gastric bypass, vilket botar eventuella problem med inopererade bandet och dessutom sänker set point för kroppsvikt.

En gastric sleeve med viktuppgång kan opereras om till en gastric bypass eller en SASI (single anastomosis sleeve ileal bypass). Både gastric bypass och SASI sänker set point för kroppsvikt ytterligare. Gastric bypass kan även lösa problem med mycket reflux (sura uppstötningar) efter en sleeveoperation.

Om man redan har en gastric bypass då? Ja, i utvalda fall kan man överväga en utökad tarmomkoppling, en så kallad distal gastric bypass. GB Obesitas team har varit ledande i att ta fram denna operationsmetod. En distal bypass kräver noggrann uppföljning av framför allt vitaminnivåerna efter operationen.

Är du i en situation med viktuppgång efter din fetmaoperation? Vill du ha hjälp att komma vidare? Kontakta gärna oss, eller börja med att vara med på nästa repetitionskurs online.

 

Obesity -who is to blame? Part 4

By Okategoriserad No Comments

In Sweden we have laws and regulations!

We have traffic legislation: we drive on the right, we have to take a test for a driving licence, have the car inspected regularly, drive sober, wear a seat belt and comply with speed limits. We even have special traffic police. The cars themselves are made increasingly safe, they are also crash tested.

We also have alcohol legislation; with age limits, Systembolaget, alcohol tax, warnings in alcohol ads. Tobacco is the same: age limits, warnings on packaging, tobacco tax and recent ban on smoking in outdoor dining areas. Drugs are completely criminalized.

 

Why do we have all this?

Couldn’t people just ”take responsibility” and discipline themselves?

We have it because we know that without all this, people would be in harm’s way:

In Sweden, 324 people died and 2195 were seriously injured in traffic in 2018 (Swedish Transport Agency). Approximately 12,000 people die from smoking each year, while 100,000 fall ill with smoking-related disease (National Board of Health and Welfare/Public Health Agency of Sweden). About 2,000 people die as a direct effect of alcohol per year, in addition, alcohol caused just over four percent of the total burden of disease in 2017 (data from the international global burden of disease(GBD) project).

Society/the government thus chooses to take responsibility for the population as a group through legislation, to steer it in the right direction. One can have political opinions on the details of the above, but no one would want to abolish all the laws and regulations. Right?

 

How much does overweight and obesity cost? More than you know

At the same time, obesity disease causes at least 3,400 deaths in the country per year. The total cost of overweight is SEK 23.4 billion per year, obesity an additional SEK 25.2 billion (report IHE). Every other adult Swede is currently overweight or has obesity(Public Health Agency of Sweden).

In response to this overweight and obesity epidemic, Swedish society is currently doing -what?

Almost nothing. (Well, we have a 15-year age limit if you want to buy a can of Red Bull and there are certain rules for what advertising to children may look like.) If we translate this approach to traffic, it would be equivalent to having right-hand traffic -but forget the rest (driving licence, speed limits, alcohol, seatbelt, traffic lights)…

We have petrol, alcohol and tobacco taxes. ”Fetmainitiativet” (the obesity initiative) proposed a Swedish sugar tax, but this was dismissed by the then responsible minister,who instead wanted to see a ”holistic approach”. There is still no sign of this ”grip”.

On the contrary, we are unbridledly exposed to advertising of high-processed foods, snacks and sweets almost everywhere. (Public service even allowed Melodifestivalen to have pure junk food as its main sponsor this year). In my large supermarket at home you have to step 20 steps(!) from the checkout to get out of the ”zone” with nothing but sweets, chocolate, chips and snacks -there is now even a mini shelf at the checkout between the merchandise band and the customer with small pieces of chocolate (just at eye level for accompanying children). No warnings, no age limits. Nothing.

The same government and society that otherwise impose traffic rules, age limits, extra taxes and warning labels choose to watch passively while the population becomes increasingly exposed to highly processed foods that we know lead to obesity disease. So now we as citizens are suddenly supposed to ”discipline ourselves” and take responsibility ourselves, apparently?

This is unreasonable and in every way illogical. In addition, the problem already costs us 3400 deaths and SEK 48.6 billion every year. (Let that sink in).

 

Then why doesn’t anyone do anything?

No one ”knows” exactly, but let’s speculate:

Do people realise that obesity is a disease, or do they think it is a poor lifestyle choice made by the patient? Considering Swedish healthcare professionals are basically not educated about obesity disease at all, then how much do our politicians and decision-makers know? Do they think high-processed food is harmless? How strong is the food industry’s own lobbying (quite strong, one might suspect)? How much public opinion is there to help people avoid overweight or obesity?

 

The Four Black Dots

In the next part of the series we will list our proposals for society measures, but you will get a little sample here: in Chile you have a pronounced overweight and obesity problem (75% of the adult population is overweight or obese). Since 2016, there has been an action plan in place to tackle this at the community level. The reason for this: Senator Guido Girardi, who is also a trained physician.

Chile has introduced a number of interesting reforms in this area:

Soda tax: sweetened beverages have an 18 percent tax.

The four Black Dots. If a food item is unhealthy in terms of sugar, salt, caloric content or saturated fat respectively, each of these categories results in a black stop-shaped label being put on the packaging. The customer can thus directly see if an item has zero, one, two, three or, in the worst case, four black dots. The effect is obvious and immediate: no more guessing what the small print in the table of contents really means, and extremely difficult for the producer to get around the problem via misleading advertising or the like.

Result: accompanying children often point out to mom or dad themselves that they don’t want food with black stop signs on -and the industry self-adapts to avoid the black labels. (Read more in the New York Times atricle.)

– ban on junk food advertising on radio and television between 6 a.m. and 10 p.m.

– ban on mascots and cartoon characters linked to junk food (e.g. Tony the Tiger at Kellogg’s).

So it is possible to make changes -if only the will to do so is there.

In the next blog section we will list our suggestions for action – follow us!

/Carl-Magnus

Kom ihåg lista för fetmaopererade

Kylskåpslistan -checklistan för Din vardag

By Best Weight, Mat och dryck, Prevention av fetmasjukdom, Set point

Kylskåpslistan -enkla kom-ihåg för alla

I föregående bloggartiklar har vi pratat om hur övervikt kan utvecklas, såväl innan som efter en obesitasoperation. De tips och regler som vi listade då, har vi nu kortat ner till en sida med det allra viktigaste. Vi kallar den kylskåpslistan, eftersom den är perfekt att skriva ut och sedan sätta med en magnet på ditt kylskåp -alla kan se den och den blir lätt att hålla koll på.

Listan fungerar för alla, såväl dig som fetmaopererats som dina familjemedlemmar som inte gjort det. (Det enda som skiljer är att de flesta icke opererade inte behöver ta extra vitamintillskott -resten fungerar för vem som helst.)

Principen följer begreppet Best Weight: lev så sunt du kan, men se till att det samtidigt är njutbart. Listans innehåll följer här nedan, länken till att ladda ner listan och sedan kunna skriva ut den finner du längst ner!

Tänk på när du äter

-Ät 5-6 gånger per dag: frukost – mellanmål – lunch – mellanmål – middag – mellanmål

Tänk på hur du äter:

-Laga din mat själv. Planera i förväg! Gör matlåda till jobbet.

Dosera dina portioner! Börjar du blir mätt? Sluta då att äta –överät inte.

-Ät sakta! Lägg ned besticken mellan varje tugga.

Tänk på vad du äter:

  • Huvudmåltiderna: halva tallriken ska vara protein -kött, fisk, fågel, ägg, bönor, linser, kvarg, keso, tofu, sojaprodukter.
  • Ät grönsaker, frukt och bär i naturlig form -varje dag. Max 2 stycken frukter/dag -du ska äta vanlig mat också! Undvik torkad frukt.
  • Ät fiberrikt bröd, mjöl, gryn, pasta, ris: minst 7% fiber. Undvik vitt bröd!
    Nyckelhålsmärkningen är bra!
  • Mellanmål: minst 10% protein och max 10% socker i det du äter!
  • Undvik socker som i sylt, marmelad, honung, nötkräm, juice, läsk, Vitamin well, energidrycker -och var försiktig med alkohol. Mejeriprodukter: välj naturellt. Smaksatt yoghurt? – välj de som är utan tillsatt socker.
  • Vatten är bästa drycken!
  • Undvik förpackningar med många ingredienser eller ”flashig” design. Högprocessat?

Vardagsrutiner:

Drick minst 1,5 L vatten per dag. Vattenflaska är bra!

Ta dina vitaminer!

Rör på dig varje dag. Träna så att du blir svettig och andfådd minst 3 gånger i veckan.

Sömn -sov minst 8 timmar per natt. Ingen smartphone vid sängen -skaffa vanlig väckarklocka.

Stress? Planera så mycket du kan! Minska din skärmtid!

Best Weight -bästa vikten: lev så sunt du kan men tillåt dig att njuta av livet -samtidigt. Gör din vardag så bra som möjligt. När du sedan vill unna dig något så njut utan dåligt samvete!

Kylskåpslistan för nedladdning

Fil i .pdf-format för nedladdning finner du här. Skriv ut kylskåpslistan och sätt på kylskåpet eller anslagstavlan hemma! Sköt om dig och lycka till!

Stort tack till vår dietist Ulla för layouten!

 

processad mat viktuppgång

Viktuppgång, före och efter en fetmaoperation. Vad ska man tänka på?

By Best Weight, Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Om fetmasjukdom, Prevention av fetmasjukdom, Set point

Set point för kroppsvikt, del 2

Viktuppgång -vad beror det på?

Viktuppgång under livet beror i huvudsak av två faktorer: vilka gener vi föds med och i vilken vardagsmiljö vi (och därmed generna) lever. För femtio år sedan i Sverige var fetmasjukdom ovanligt, idag förekommer obesitas (definierat som BMI >30) hos var sjunde vuxen svensk, en miljon människor. Sverige har samma genpool i befolkningen då som nu -det som har ändrats är vårt samhälle och vardag, så det är här vi måste leta efter orsakerna till att vi utvecklar alltmer övervikt:

Vad är annorlunda i Sverige på 2020-talet jämfört med 1970? Idag har vi mindre fysiskt krävande jobb som samtidigt ofta är mer mentalt pressande. Man riskerar stressa mer och därmed sova sämre, med störd biologisk kortisolrytm och viktuppgång som följd. Vi försöker ”hinna med” mer varje dag i livspusslet före-under-efter jobbet. Lägg till detta att vi är online ständigt, har ett digitalt liv som ofta ”måste” skötas parallellt. Vi hinner därmed inte planera, köpa in, tillaga eller ens äta maten i lugn och ro som förr. Desto sämre planering, desto mer hel- eller halvfabrikat lagar vi till, desto fler take-aways köper vi hem, desto oftare äter vi ”i farten”.

Samma samhälle som skapar detta ”hjälper” sedan till när vi trots allt måste få i oss något -en bensinmack har idag mer skräpmat än torkarblad och såväl snabbmatskedjor som Pressbyrån/7-Eleven är i en svensk stad idag bara någon minut bort. Vi närmast uppmuntras att inte planera vad vi ska äta -bara att göra ett snabbt depåstopp med snabbmat och en caffe latte så kan du dra vidare igen! Vad har alla dessa matställen gemensamt? Jo, de serverar genomgående högprocessad, ofta livsmedelsindustriellt designad ”bliss point”-optimerad mat. Mycket socker, salt, fett och artificiella ämnen i en maximalt belönande mix.

Högprocessad mat ger viktuppgåmg

Här kan vi återvända till Kevin Halls forskningsartikel från förra bloggavsnittet. Försökspersoner som serveras högprocessad mat äter spontant mer mat, fler kalorier och snabbare än de som serveras oprocessat. Fenomenet ses från dag 1 i studien och man ökade sitt kaloriintag med i snitt 500 kcal per dag (!). Försökspersonerna hade naturligtvis inte fått 500 kcal högre kaloribehov än tidigare bara för att de gick med i en studie -utan den här maten gör ”något mer”, den dopaminbelönar hjärnan. Senast talade vi om hur kroppen styr sin vikt via ett centra i hjärnstammen, med ett slags termostat för kroppsvikt kallad set point. Normalt sett skall set point hålla kroppsvikten konstant över tid både vid tillfällig viktnedgång (som bantning) och viktuppgång. Men något i vår moderna livsstil lurar nu bevisligen med sig set point uppåt när vi går upp i vikt. Allt talar för att just högprocessad dopaminbelönande mat är en huvudorsak till detta. (Och ja, vi åt mycket mindre sådant i Sverige 1970.)

Viktuppgång efter en fetmaoperation

Det moderna obesitasoperationer (gastric bypass, gastric sleeve, SASI med flera) gör är att sänka set point i hjärnan till mer normala BMI-nivåer. Det är därför en nyopererad har minimalt med hungerkänslor och samtidigt en snabb viktnedgång. Man kan säga att kirurgin normaliserar systemet och återställer vikttermostaten till sin ursprungliga nivå. Kroppen följer sedan efter set point och 2-3 år efter operation når man sin lägsta ”nya” vikt. Ofta har då 70-80% av den ursprungliga övervikten försvunnit och man har som patient vunnit en stor mängd hälsovinster.

Majoriteten av alla opererade kommer sedan att ha sin kroppsvikt kring denna nya set point -nivå livet ut. Men inte alla. Långtidsuppföljningar visar att cirka 20-25% av opererade gått upp i vikt igen till en nivå där det blir ett förnyat problem (olika studier har olika definitioner på så kallad ”weight regain”, men siffrorna är kring denna nivå. Att gå upp alla kilona igen är däremot mycket ovanligt).

Varför kan man få viktuppgång igen efter en fetmaoperation?

Ja, vad har operationen gjort -den har normaliserat set point och återställt systemet för oss. Vi kan lita på hunger- och mättnadskänslorna igen och har en bättre kroppsförbränning.

Vad har operationen inte gjort? Den har inte ändrat våra bevisat fetmakänsliga gener. Och vilket samhälle lever de som opererats i efteråt? Jo -samma samhälle som orsakade viktuppgång, övervikt och fetmasjukdom från första början..!

Om man som fetmaopererad inte ser över hur man lever jämfört med innan operation, så riskerar man därmed att problemen börjar om. Om du som läser detta funderar på eller redan är opererad, och har en vardag fylld av stressigt livspussel med lite tid över till din sömn, matplanering eller bara lugn och ro vid matbordet -försök stanna upp en stund! Du behöver ändra de negativa delar i vardagen som du kan, ofta behöver du börja med att faktiskt prioritera dig själv lite mer. Allt kan spela in: mat, stress, sömn, träning, sjukdomar, medicinering, alkohol, skärmtid.

stress ger viktuppgång

Vad som är negativt för just dig vet du själv bäst, det som gör skillnad för de flesta är alla aspekter av mat -så vi börjar med att fördjupa oss i vad vi äter:

Checklistan -enkla vardagsknep för fetmaopererade

1 -Huvudreglerna

  • Undvik processad mat så mycket du kan! Handla inte din mat på de ”snabba” ställena.
  • Handla aldrig mat hungrig!
  • Försök planera -köpa – laga din egen mat så ofta du kan. Då har du koll på vad du får i dig. Naturella produkter som du själv smaksätter slår de färdigprocessade alla dagar i veckan. Prova gärna en matkasse (se nedan), laga gärna till fler dagar och frys in eller ta med till jobbet.
  • Dosera dina portioner! (Här finns hjälpmedel, t.ex. Mealsizer.)
  • Om du börjar känna dig mätt -sluta äta. (Även om det är mer mat kvar på tallriken. Din kropp signalerar ju att den är nöjd! Och ja, detta gäller även på bjudningen hos moster…). Överät inte.
  • Du behöver äta 5-6 gånger per dag som opererad -även 10 år senare. Det är bra för ditt blodsocker och håller igång din förbränning. Det finns även här bra hjälpmedel för att få struktur på detta (Baribuddy -appen till exempel).
  • Vatten är smartare än all annan dryck.
  • Du är mer alkoholkänslig och alkohol är rejält kaloririkt. Varannan vatten gäller. Alltid!
  • Du har sämre vitaminupptag livet ut. Vitamin är medicin för en opererad.

2 -Att navigera i livsmedelsdjungeln

  • Det finns luriga produkter där det står t.ex. vegansk, glutenfri, laktosfri, ”endast frukt”, ekologisk eller liknande. Det är lockande, men i de flesta fall är produkten inte nyttigare som laktosfri eller vegansk – t.ex. om en produkt är baserad på havre men med tillsatt socker, palmolja och dadlar. Då är den naturligt laktosfri, glutenfri och vegansk – men innehåller ändå en hel del socker och energi.
  • Se upp för flashiga förpackningar -företagen försöker lura/locka dig, det är ofta högprocessat.
  • Smaksatta mejeriprodukter –t.ex. jordgubbsmak, brukar innehålla tillsatt socker. Undvik dem! Titta på innehållslistan efter ”inget tillsatt socker”. (Dessa produkter brukar då ha tillsatt sötningsmedel istället, vilket är okej.) Bäst är naturella produkter som man själv smaksätter med t.ex. bär. Men ibland när man är på språng, då kan färdigblandade produkter vara ”det som bjuds”.
  • Ät något med fibrer vid varje matintag: t.ex. frukt, grönsaker, fullkorn, bönor/linser/nötter. Bröd/musli/flingor: Titta på fiberinnehållet! Sikta på minst 7 g fiber/100 g. Ett bra riktmärke att kolla efter är gröna nyckelhålsmärkningen. Det betyder att det inte innehåller så mycket socker, mättat fett och är fiberrikt.
  • Ät något proteinrikt vid varje måltid: t.ex. kött, kyckling, fisk, skaldjur, ägg, kvarg, keso, bönor, nötter eller proteinpulver.
  • Vid val av mellanmål/måltid –minst 10% protein om det är ett mellanmål. Tillsatt socker -max 10% i det du äter.
  • Undvik panerat och friterat!
  • Förpackningar med väldigt många ingredienser, varav många du inte känner igen? Se upp, det är nog processad mat.
  • Undvik livsmedel som har socker i de tre första ingredienserna. (Ingredienser på förpackningar brukar stå i fallande ordning. Det som finns mest står oftast först.)
  • Torkad frukt – svårsmält och innehåller stor mängd fruktsocker! Försök välja frukt i naturlig form i första hand så får du också i dig fibrer för mättnad.
  • Fett -välj mat med mindre mättat fett (det dåliga fettet). Livsmedel med bra fetter är t.ex. nötter, avokado, olivolja, fet fisk. Dessa ska man inte heller överkonsumera då fett är energirikt. Äter du nötter t.ex. så räcker det med en handfull.
  • Matkasse – det finns många att välja mellan. Oftast så kan du själv välja ”meny” och hur många dagar. Recepten som du utgår efter är beräknade på antal portioner, men för dig som opererad räcker det till fler portioner än det som står, och det är ett plus. Ta mer av det proteinrika livsmedlet när du sedan lagar maten.

3 -Checklista för din övriga vardag!

  • Stress -gå igenom din typiska dag eller vecka. Vad stressar dig? Kan Du ändra på något? Extra viktigt är lugn kring matsituationer -äta sakta eller lagom mycket är svårt i stressig miljö.
  • Sömn -sover du minst 8 timmar per dag? De flesta underskattar hur viktigt detta är -även avseende kroppsvikt.
  • Träning? All fysisk aktivitet är bra, den bästa träningen är den som ”blir av”. Att bygga in aktivitet i vardagen (gå eller cykla till jobbet, ta alltid trapporna osv.) är smart. Mer regelrätt träning bör ha inslag av styrketräning i mixen -du behöver dina muskler och det ökar din basförbränning. Hos de flesta minskar det värkproblem dessutom.
  • Sjukdomar och medicinering -kolla med din läkare om du får en ny medicin. Har den viktuppgång som möjlig biverkan? Finns i så fall annat alternativ?
  • Alkohol -Sverige har en alltmer tillåtande kultur kring alkohol. Ett glas vin kan ju vara både festligt och njutbart! Tänk dock på att alkohol är 100% tomma kalorier (och mer kalorier än du anar). Viktuppgång kan bero på mer än bara mat!
  • Skärmtid -all tid du lägger framför skärmen på smartphone, surfplatta, TV eller dator är tid som du kunde gjort något annat med. Hur många skärmtimmar per dag har du? Konkurrerar det ut något annat, som du vet att du borde göra?
  • Best Weight -bästa vikten: Den vikt du får när du lever så sunt du kan men samtidigt ser till att du njuter av din vardag. Denna princip gäller alla och alltid, opererad eller inte opererad spelar ingen roll.

I del 3 i bloggserien kring viktuppgång och set point skall vi specifikt fördjupa oss i vad man kan göra vid viktuppgång efter tidigare fetmaoperation, så kallad weight regain. Kan man göra ytterligare kirurgi, eller behandla på annat sätt? Håll utkik!

Oavsett så gäller checklistorna ovan. A och O är att bli vän med sin nuvarande operation och få till rutiner som passar den. Om detta inte fungerar kommer ännu en operation aldrig att bli aktuell (och inte heller meningsfull). Använd gärna vår kylskåpslista!

 

Läs mer om mat efter operation -här hittar du externa länkar:

  • Hitta ditt sätt -åskådliggör vad som är hälsosam mat. Från Livsmedelsverket.
  • Tips -kolla på allmänna kostråd som finns i sista sidan i vårt patienthäfte. Bra info där.
  • Appen Baribuddy har en extensiv lista anpassade recept. Se även Baricol Communitys blogg.
  • Kan du läsa engelska? Då är Canada’s Food Guide en jättebra sajt!

 

Set point för kroppsvikt

By Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Om fetmasjukdom, Set point

Set point för kroppsvikt

Del 1: Vad är set point? Och vad har set point med obesitas att göra?

 

Set point för kroppsvikt är den term som bäst beskriver hur kroppen styr och reglerar sin vikt. Ni som varit med på något av våra infomöten online känner säkert igen detta. Set point går att likna vid en vikttermostat (jämför med temperaturtermostaten på ett element så förstår ni liknelsen) och de nervcentran (neuronkärnor) som hanterar detta sitter i hypothalamus i hjärnstammen.

Set point är summan av signalerna till hjärnstammen från de olika system som kroppen har att signalera till hjärnan med: hungerhormnerna ghrelin och neuropeptid Y, stresshormonet kortisol, mättnadshormonet leptin m.fl. samt en mängd nervimpulser bidrar alla till ”set point”. Se även bilden ovan.

 (Överkurs: Termostatområdet är mer ”diffust” än ett vanligt organ som till exempel hypofysen eller binjurarna, så vi kan idag varken röntga eller på annat sätt exakt mäta värdet på set point. Hur hög eller låg set point är märks istället på vilken vikt kroppen spontant väljer över en längre tid.)

 

Varför är set point viktigt att förstå?

Jo, därför att set point bestämmer vår vikt i längden. Inte vi själva och vår viljestyrka, inte motivation eller uthållighet i samband med valfri bantningsregim -vi kan gå ner tillfälligt i vikt, men uttalad viktnedgång kommer också att resultera i ett uttalat biologiskt försvar från kroppen själv. Ghrelin upp, leptin ner, förbränning i kroppen ner och förr eller senare vikt upp igen till set point-nivån. Om man inte vet om set point som biologiskt fenomen, så kommer man att gå i den klassiska fällan att man klandrar sig själv för viktuppgången efter ett bantningsförsök. Otaliga är de patienter vi träffar som är helt övertygande om att allt är deras eget fel vad gäller kroppsvikten. ”Jag har ju ätit alla kalorierna själv. Ingen har tvingat mig…” och liknande. Känner Du igen det? Du är inte ensam. (Tyvärr gäller dessa missförstånd än idag även stora delar av svensk sjukvårdspersonal.)

Resultaten av detta blir flera: Dels att personen med en stor kropp till slut är sin egen värsta kritiker, man stigmatiserar sig själv och ger viktmobbande människor i omgivningen rätt i sina fördomar (”jag är ju fet och lat och dum”). Dels leder det också till risken att man upprepar sina misstag, och väljer att göra exakt samma dietprogram eller bantningskur om och om igen, trots att det bevisligen inte fungerar. Hade det rört sig om att en verkstad upprepat inte klarar av att reparera ens bil så hade nog de flesta börjat klaga och kanske bytt verkstad -men den logiken når sällan oss när det gäller vår egen kropp.

 

Högprocessad mat, stress och bantning -tre faktorer som riskerar att höja vår set point

Set point reglerar i normala fall variation i kroppsvikt åt bägge hållen -alltså både vid viktuppgång och viktnedgång. Men hur kommer det sig då att vi har en tilltagande problematik med övervikt och fetma/obesitas i samhället? Set point borde ju reglera ned vikten igen om den har gått upp?

Detta har forskare ledda av Kevin Hall studerat i forskningsartikeln ”Ultra-Processed Diets Cause Excess Calorie Intake and Weight Gain: An Inpatient Randomized Controlled Trial of Ad Libitum Food Intake” publicerad i Cell Metabolism 2019. Man lät 20 vuxna personer (som inte hade fetmasjukdom) äta så mycket eller litet de ville av antingen högprocessad (skräp)mat eller oprocessad mat i två veckors tid. Gruppen som lottades till högprocessad mat visade sig spontant äta i snitt 500 kcal mer per dag än de som lottades till oprocessat, och de gick upp i vikt i snitt 0,9 kg på de två veckorna. De åt också spontant snabbare än de med oprocessad mat och de fick i sig mer kolhydrater och fett. De som åt oprocessat gick i stället ner i vikt 0,9 kg. Detta alltså på bara två veckor och hos människor som inte hade obesitas i grunden.

Vad antyder detta? Jo, att den typ av ofta processade mat vi äter i vårt moderna samhälle idag ”gör något” mer än att bara mätta vår fysiologiska hunger. Den moderna maten ger ett slags sug efter mer, en dopaminbelöning i hjärnan som inte i sig har med näringsbehov att göra. Vi har talat om detta i tidigare bloggartikel om ”bliss point” i högprocessad mat. Möjligen är det så att bliss point-optimerad högprocessad mat bidrar till att ”lura” hjärnans set point uppåt genom att ge andra effekter på hjärnan än att bara stilla verklig hunger?

Ett annat biologiskt fenomen som också bör spela in här är stress (vårt samhälle idag är generellt klart stressigare än förr, vi har stressigare arbetsliv och familjeliv, sämre sömn, alltmer skärmtid och ”onlinestress”, osv.) -stresshormonet kortisol ökar aptiten och höjer i längden sannolikt också set point.

Ett tredje är, enligt vår samlade erfarenhet, misslyckad bantning i sig. De flesta beskriver bantning som en jo-jo-effekt, men där slutvikten i regel är högre än startvikten var. Att trigga svältförsvaret genom uttalad viktnedgång verkar i sig kunna leda till en överkompensation där set point de facto höjs som en reaktion från kroppen.

Sedan spelar som vanligt våra gener in. Alla är inte lika känsliga för ”modern” mat eller stress vad gäller viktuppgång. Har man inte gener känsliga för fetmasjukdom, så har man sannolikt inte heller en lika ”lättlurad” set point?

 

Vad innebär allt detta för Dig? Hur ska man hantera en hög set point?

Ja, om du lever med en stor kropp och högt BMI, så är detta inte ditt fel. Du har fötts med fetmakänsliga gener och levt i ett modernt Sverige med mycket högprocessad mat, stress osv. Om du upplevt upprepade misslyckade jo-jo-bantningar så är inte heller detta ditt fel -bantning sänker kroppsvikten tillfälligt, men sänker inte set point i hjärnan. Vikttermostaten är alltså kvar på den ursprungliga, höga nivån. Därför går du upp i vikt igen förr eller senare.

En gång till -detta är inte ditt fel. Du är som människa helt normal.

Hur ska man hantera en hög set point i kroppen? Man kan numera behandla set point och sänka den. Gör man det så kommer kroppen att ”vilja” gå ner i vikt (till den nya lägre set point-nivån). Det finns idag två metoder, moderna fetmaläkemedel samt fetmakirurgi (gastric bypass och sleeve är vanligast). Det finns många artiklar om operationerna här på vår blogg om du vill läsa mer. Det en obesitasoperation gör är alltså att sänka set point i hjärnan till mer normala BMI-nivåer. Det är därför en nyopererad har minimalt med hungerkänslor och samtidigt en snabb viktnedgång. Man kan säga att kirurgin normaliserar systemet och återställer vikttermostaten till sin ursprungliga nivå.

 

Viktuppgång efter fetmakirurgi

Är då kirurgi den definitiva lösningen och sedan är allt fixat? Nej, så är det ju inte och vi träffar regelbundet patienter som gått upp i vikt efter sin operation. Hur kan det komma sig? Detta skall vi prata mer om i nästa bloggavsnitt, ”Set point för kroppsvikt, del 2. Viktuppgång före och efter en fetmaoperation”. Håll utkik! Om du redan är opererad och har upplevt just viktuppgång -var gärna med på en av våra repetitionskurser online.

 

Obesitas -den bortglömda sjukdomen

By Om fetmasjukdom

Obesitas: patienten, läkaren och sjukdomen

En dag på läkarmottagningen, någonstans i Sverige

Tänk dig följande scenario: läkaren har patient på återbesök efter en genomförd lungröntgen. ”Här på väggen ser du din röntgenbild” säger doktorn. ”Vad tycker du..?”.

Patienten tittar en stund. ”Men… är det inte en fläck där? Ska den vara där?”.

”Vad bra att du säger det! Det kan vara en tumör”, säger doktorn. Sedan blir det tyst igen. Patienten säger till slut: ”Men kan man inte operera bort den?”. ”Jovisst kan man det”, säger doktorn.  Åter tystnad. ”…men då vill jag nog det?” säger patienten försiktigt. ”Eller vad tycker ni är bäst?”.

”Operation är det enda sättet att rädda ditt liv”, säger läkaren så till slut.

 

Vad är det som inte stämmer i den här berättelsen?

Jo, rollfördelningen naturligtvis. Det är inte rimligt att patienten skall förväntas göra läkarens arbete -och i det här fallet kunde ju utfallet ha blivit katastrofalt för patienten, om denne inte ställt ”rätt frågor”. Om vi nu skulle påstå att en variant på just detta sker i princip dagligen i svensk sjukvård, hur skulle du reagera då? Vi hävdar att så är fallet inom vårt område -fetmasjukdom (obesitas).

Bakgrunden är denna: obesitas definieras som BMI >30 kg/m2 och drabbar i nuläget en miljon vuxna svenskar (referens 1). Fetmasjukdom förkortar generellt en människas liv med i genomsnitt 4 år, vid mer uttalad obesitas 5-20 år (referens 2, 3) och samhällskostnaden i Sverige är beräknad till cirka 25,2 miljarder SEK per år (referens 4). Trots detta visar enkätdata från patientföreningen HOBS bilden av att patientgruppen tvingas ”driva sitt eget case” gentemot sjukvården för att få adekvat vård -alltså en variant på vårt scenario ovan.. Exempelvis lägger sjukvården 15 gånger mer resurser på behandling av obesitas följdsjukdomar än på grundproblemet (referens 4).

 

Obesitas -en bortglömd sjukdom på våra vårdutbildningar

Samma typ av snedvridning ses inom vårdens grundutbildningar -den kroniskt biologiska sjukdomen fetma sorteras in under ”levnadsvanor” och kunskaperna kring kroppens viktfysiologi begränsas i princip till ovetenskapliga tankar om att helt enkelt ”röra sig mer och äta mindre” (vilket av biologiska skäl inte fungerar hos 95-97%). Den effektivaste evidensbaserade vården av uttalad fetmasjukdom är bariatrisk kirurgigastric bypass respektive sleeve gastrektomi i första hand. Hälsoeffekterna är dramatiska; exempelvis halveras förekomst av cancersjukdom hos kvinnor, genomsnittlig livslängd ökar med 6 år och samhället tjänar i storleksordningen 80000 kr per opererad patient i långsiktigt minskade samhällskostnader (referens 5, 6, 7).

Ändå är de offentligt finansierade operationsvolymerna i Sverige i stadigt sjunkande (referens 8) -och andelen egenremisser till bedömning inför fetmakirurgi är rekordhöga. Vad driver en patient till att skriva egenremiss, istället för att bli remitterad via sin ordinarie vårdgivare? Vi möts ständigt av patientberättelser där läkare dels i åratal undvikit att ta upp möjligheten kirurgi -men även många exempel på hur läkare aktivt vägrat att skriva remiss för att man ”inte tror på det där”. Nu kommer Sverige att ta fram nationella riktlinjer för en rad diagnoser, bland dem obesitas (referens 9). Detta kan på sikt förbättra den totala situationen för  patientgruppen med obesitas. Samtidigt måste man vara realist -desto sämre generellt kunskapsläge inom ett område, ju sämre genomslag riskerar riktlinjerna att få.

 

Checklista för aktiv rådgivning om fetmakirurgi

Vi på GB Obesitas är ett expertcentra inom obesitaskirurgi. Vårt mål är att hjälpa såväl läkare som patienter att förstå när fetmasjukdomen är som fläcken på lungröntgenbilden i vårt scenario -situationer där det är direkt olämpligt att ur medicinsk synvinkel ignorera möjligheten av fetmakirurgi. En patient ska naturligtvis aldrig behöva driva sitt case själv -det är sjukvårdens uppgift att göra detta -men följande är att betrakta som de mest angelägna:

  • BMI >35 och samtidig diabetes typ 2, evidens finns redan från BMI 30
  • BMI >35 och samtidigt sömnapnesyndrom
  • BMI >35 och samtidig symtomgivande artros på viktbärande led
  • BMI >40 och PCOS med ofrivillig barnlöshet
  • alla patienter med BMI >50 (i synnerhet män -det är farligare att vara man med obesitas än kvinna, ändå är bara 20% av de som opereras män).

Ovanstående checklista är såklart inte att betrakta som att man som patient skall tvingas till kirurgi -men man skall aktivt informeras om att operation är den effektivaste metoden för att bota ohälsa i det aktuella läget.

Har du som läser detta själv högt BMI och kanske passar in i listan ovan? Du bör du söka mer information -kanske operation är något för dig? Var gärna med på vårt nästa infomöte online!

Detta blogginlägg är en förlängd version av den debattartikel i Läkartidningen som bl.a. dr Broden hos oss var medförfattare till. Debattartikeln finner du här.

 

Referenser

1 Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket. Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2017.

2 Bhaskaran K dos-Santos-Silva I Leon DA Douglas IJ Smeeth L. Association of BMI with overall and cause-specific mortality: a population-based cohort study of 3·6 million adults in the UK. Lancet Diabetes Endocrinol. 2018

3 Fontaine KR, Redden DT, Wang C, et al. Years of life lost due to obesity. JAMA 2003;289:187-93. 10.1001/jama.289.2.187

4 Kostnader för fetma i Sverige idag och år 2030, IHE rapport 2018:3

5 Association of metabolic–bariatric surgery with long-term survival in adults with and without diabetes: a one-stage meta-analysis of matched cohort and prospective controlled studies with 174 772 participants. Nicholas L syn et al, The Lancet VOLUME 397, ISSUE 10287, P1830-1841, MAY 15, 2021

6 Effects of bariatric surgery on cancer incidence in obese patients in Sweden (Swedish Obese Subjects Study): a prospective, controlled intervention trial. Sjöström L et al. Swedish Obese Subjects Study. Lancet Oncol. 2009 Jul;10(7):653-62. doi: 10.1016/S1470-2045(09)70159-7.

7 Cost-utility analysis of bariatric surgery compared with conventional medical management in Germany: a decision analytic modeling. Oleg Borisenko et al. BMC Surg 2017 Aug 3;17(1):87. doi: 10.1186/s12893-017-0284-0

8 Svenska obesitaskirurgiregistret SOReg

9 socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/pagaende-riktlinjeprojekt/fetma/

 

 

 

GB Obesitas sjukgymnast

GB Obesitas personal: möt Elna Nilsson -vår sjukgymnast!

By Möt GB Obesitas personal

GB Obesitas personal, intervju:

Möt Elna Nilsson -vår sjukgymnast, mottagningsveteran och deckarfantast!

Vi startar här en ny serie bloggartiklar, där vi intervjuar GB Obesitas personal. Håll utkik, fler avsnitt kommer!

Elna, kan du berätta lite mer om dig själv?

-Jag växte upp i Häljarp och bor numera i Landskrona. Att jag blev sjukgymnast var lite av en slump, jag skaffade familj först. Sedan gick jag till Arbetsförmedlingen och gjorde ett slags test -enligt det borde jag bli kurator eller sjukgymnast. Jag försökte få prova på, det gick inte med kuratorsjobbet men väl med sjukgymnastiken, Landskrona lasarett sade ja. Jag gillade jobbet och läste sedan i Lund. Efter det jobbade jag på thoraxkirurgen (som då fanns i Landskrona) och det var jätteroligt! När den flyttade till Lund 1996 kom s.k. VBG-operationer, öppen kirurgi. Detta betydde mer jobb för en sjukgymnast direkt postoperativt än idag -mobilisering, andningsgymnastik, CPAP. Jag jobbade ”närmare” patienterna då än idag. Kring 2003-2005 blev det mer och mer laparoskopiska operationer som idag och då kom även gastric bypass som dominerande metod.

”…mobiliseringen gick nu mycket snabbare …patienterna mådde bättre och var piggare efter sin operation”

På vilket sätt ändrades ditt jobb i och med att kirurgin blev laparoskopisk?

Mobiliseringen gick nu mycket snabbare och patienterna mådde bättre och var piggare efter sin operation. Därmed kunde jag börja göra annat: jag har hållit i preoperativ information, inskrivningar, spirometrier och bantning inför op.

 

När började du arbeta i GB Obesitas team?

Del av GB Obesitas personal blev jag i april 2020! Då hade fetmakirurgin inom verksamheten i Landskrona lagts ner.

 

Vad jobbar du med hos oss nu?

Jag är med och sköter 7-dagars- och 6-månadersuppföljningen, svarar i rådgivningstelefonen, rapporterar till kvalitetsregistret SOReg och SKR, samt är med expertgruppen för obesitas i Region Skåne (numera LAG Obesitas). Det är stor variation!

 

Vad är roligast?

Patienternas historier! Bakgrunden, var de kommer ifrån och det som kommer fram under ytan när man möter dem. Det är fortsatt lika spännande och jag upplever nya saker än idag, fast jag jobbat med detta i över 20 år nu.

 

Vilka är de vanligaste frågorna vid 7-dagarskontakten?

-Att man inte trodde att dricka 1,5L per dag skulle vara så jobbigt! Det är en övergående period, många sitter för länge med maten och hinner inte med vätskan i tid.

-Att man äter för snabbt och då får ont i magen.

-Att magen inte kommit igång ännu. Rådet är att dricka bra och röra på sig i första hand.

 

Vad kommer fram på 6-månadersträffarna?

”Jag trodde inte att jag skulle må så bra!” säger många. Man är nöjd att man har gjort operationen.

-En del oroar sig för viktplatåer? Jag kollar av rutinerna, om de är OK så bara fortsätt. Många behöver äta oftare, inte tänka ”bantning” igen.

-Många nedvärderar sig för att de tycker att de tränar för lite. Jag försöker få fram det positiva, det de faktiskt gör: ”Jag bara promenerar” -men så bra att du gör det! Stavgång är sedan ofta underskattat bland de som promenerar. Det handlar mycket om allmän rörlighet, inte bara att gå på gymet. Bästa råden tycker jag är att försöka börja röra på sig redan innan operationen -börja i det enkla med att promenera, cykla. Simning är perfekt om man har en stor kropp!

”Många nedvärderar sig för att de tycker att de tränar för lite. Jag försöker få fram det positiva, det de faktiskt gör”

 

Vad frågas det om i rådgivningstelefonen?

Vi i GB Obesitas personal får ofta frågor som ”Har min remiss kommit fram? Hur lång kö har ni?”. Sedan frågor om att duscha innan sin operation, samt vardagsproblem efter kirurgin som ont, illamående och vätskeintag.

 

Slutligen, vad gör du när du inte är på jobbet?

Jag har alltid haft hund och älskar det. Men just nu är jag utan, det fungerar inte riktigt med jobbet. Men jag läser massor med deckare!

 

Aha, något boktips?

Jadå, ”Brinn mig en sol” av Christoffer Carlsson läste jag nyligen -riktigt bra!

 

Vi tackar så mycket!

Vilka sjukdomar botar en gastric bypass?

By Nyheter, Om fetmasjukdom, Operationsmetoder

Vilka sjukdomar botar en gastric bypass?

Vilka sjukdomar botar en gastric bypass? Ja fetmasjukdom naturligtvis -en person som opereras med gastric bypass blir i genomsnitt av med 80% av sin övervikt. MEN det slutar inte där -det finns en mängd andra diagnoser som också kan lindras eller botas av operationen. Det är dessa vi skall prata om här.

Typ 2 diabetes

Insulin är ett hormon som produceras i bukspottkörteln, Insulin hjälper blodglukos att komma in i kroppens celler, där glukos utgör bränsle. Vid typ 2 diabetes har cellerna blivit alltmer okänsliga för insulinets effekt -man har blivit insulinresistent. I början fixar kroppen detta genom att producera allt högre doser insulin vid varje blodglukosnivå, men till slut räcker inte detta utan blodsockret stiger. Symtom på obehandlad typ 2 diabetes är trötthet, ökad törst och ökade urinmängder. Det finns en stark koppling med fetmasjukdom och typ 2 diabetes. Behandlingen är ofta till en början Metformintabletter, senare kanske Victozainjektioner och till sist insulin.

Typ 2 diabetes kan i sin tur leda till kompikationer. Dels så kallade makrovaskulära (hjärtinfarkt och stroke med mera), dels mikrovaskulära (retinopati i ögonbottnarna, njurpåverkan, nervpåverkan). Typ 2 diabetes i kombination med fetmasjukdom ökar dessutom risken för ett flertal cancersjukdomar, till exempel pankreascancer, levercancer, kolorektal cancer, endometriecancer och bröstcancer.

En gastric bypass verkar här dels via viktnedgång, men även via en direkt hormoneffekt som kommer av att tunntarm kopplas direkt till nya lillmagen. En gastric bypass har omedelbar effekt på typ 2 diabetes -du som patient åker hem dagen efter operation och har då satt ut all din diabetesmedicinering. Chansen att detta sedan är en bestående effekt är hela 80%!

Sömnapnesyndrom

Lider du av morgontrötthet och -huvudvärk, snarkningar nattetid och kanske din partner hemma tycker att du har andningsuppehåll när du sover? I så fall låter detta som sömnapnesyndrom (OSAS). Fetmasjukdom är en vanlig riskfaktor bakom OSAS. Diagnosen ställs genom en så kallad sömnregistrering och vanligaste behandlingen är en så kallad CPAP (en andningsapparat) att ha nattetid.

Sömnapne är en farlig sjukdom av flera skäl. Det ökar risken för trafikolyckor (p.g.a. trötthet),  påverkat minne, hjärtkärlsjukdom och stroke, samt typ 2 diabetes (oberoende av fetma). CPAP lindrar effektivt morgontröttheten och huvudvärken, MEN har ingen bevisad effekt på risken för hjärtkärlsjukdom och stroke. Man ”mår” alltså bättre med CPAP nattetid och blir säkert en säkrare bilförare. Men den kraftigt ökade risken för hjärtinfarkt och stroke är inte behandlad.

En gastric bypass med efterföljande viktnedgång är extremt effektivt som behandling av OSAS i grunden, minst 75% av patienterna får lindring eller är fullständigt botade från sjukdomen (och kan därmed också lämna tillbaka sin CPAP-maskin!).

PCOS och ofrivillig barnlöshet

PCOS (polycystiskt ovarialsyndrom) är kopplat till fetmasjukdom och har vissa typiska fynd: oregelbunden mens, cystor på äggstockarna vid ultraljud samt så kallad hirsutism (manlig behåring). Har man PCOS är också risken högre för samtidig typ 2 diabetes, sömnapné och oro/depression. PCOS är den vanligaste orsaken till ofrivillig barnlöshet hos kvinnor.

Hur effektivt botar gastric bypass PCOS? Jo i hela 100% av fallen botades infertiliteten vid PCOS när man studerat detta.

Artros i höft- eller knäled

Artros eller ”ledförslitning” har fetmasjukdom (tillsammans med idrottsskador) som viktigaste ”påverkbara” riskfaktorn (övriga faktorer är ålder, kön och gener). I värsta fall måste man operera och sätta in en höft- eller knäprotes. De metoder man prioriterar för att behandla problemet (och försöka undvika protesoperation) är fysisk träning och -viktnedgång. Gastric bypass med viktnedgång ledde i studie till förbättring eller total besvärsfrihet i 3/4 av fallen med artrosproblem.

Depression

Fetmasjukdom och psykisk ohälsa inklusive depression är vanligt förekommande tillsammans: de är som kommunicerande kärl, där den ena ökar risken för den andra åt bägge hållen. Viktnedgången efter gastric bypass eller sleeve botar inte all psykisk ohälsa, men är förvånansvärt effektivt –55% upplevde att depressionen gick tillbaka och hela 95% rapporterade förbättrad livskvalitet.

(Det finns situationer när man efter en fetmaoperation kan uppleva ökad nedstämdhet, det är i samband med den snabba viktnedgången första 6-9 månaderna postoperativt. Detta ”svältfenomen” brukar gå över av sig självt när viktkurvan senare planar ut, men behandlas som en vanlig depression om det behövs.)

Så -vilka sjukdomar botar en gastric bypass eller sleeve? Ja, klart fler än bara fetman i sig.

Fler exempel finner du på bilden!