fbpx
Category

Kroppens viktreglering

Bantningens historia

By | Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Set point

Bantningens historia går flera hundra år tillbaka i tiden, men med den skillnaden att övervikt förr var något som främst drabbade de rika och välbärgade i samhället -idag har det snarare blivit det motsatta. Har Du bantat någon gång? De flesta svarar nog ja på detta. Bantning i alla dess former är ett av de vanligaste projekt en människa återkommande företar sig under livet. En amerikansk studie från 2018 visade att 49,1% av vuxna amerikaner hade försökt banta de senaste 12 månaderna. Vår spaning är att siffrorna skulle vara likvärdiga här hemma.

Att gå på en diet för att gå ner i vikt har ”säsonger” och en av dem pågår just nu, efter jul- och nyårshelgerna. Kvällstidningarnas löpsedlar visar bantningstips nästan varje dag. Detta är en enorm business, som förra året globalt värderades till hisnande 254,9 miljarder US dollar (2320 miljarder svenska kronor, lika mycket som två hela svenska statsbudgetar). Den kanske mest kända aktören WW (Viktväktarna) gjorde år 2019 en bruttovinst på 786,7 miljoner US dollar (7,2 miljarder svenska kronor).

Bantningens historia -William Banting

Men vet du varför det heter ”att banta”? Det ska vi prata mer om nu: den förste läkaren att ordinera en ”bantningskur” som är dokumenterad var dr William Harvey i England år 1862 -dieten gick ut på att undvika kolhydrater som öl, bröd och potatis och istället äta mer kött och fisk, ett slags ”LCHP”. Patienten i fråga hette William Banting (därav termen bantning) och var en engelsk kändis. Från augusti 1862 till augusti 1863 gick han ner 21 kg och publicerade detta i Letter on Corpulence Addressed to the Public -hans metod blev mycket populär och brevet trycktes till slut i 58000 exemplar fram till år 1902.

En typisk dag för William Banting lär ha sett ut så här:
Frukost -150 gram stekt fisk, bacon, njure eller kallt kött; en stor kopp te utan socker; ett litet kex eller en skiva rostat bröd utan smör.
Lunch -150 gram fisk eller kött; valfri grönsak; rostat bröd utan smör samt osötad fruktpudding. 2-3 glas rödvin, sherry eller Madeira till maten -ingen öl eller Champagne, inget portvin!
Eftermiddagste -50 gram kokt frukt; 1-2 skorpor, en kopp te utan socker.
Middag -kött eller fisk som till lunch, 1-2 glas rödvin eller sherry samt vatten.
Sängfösare, ”vid behov” -en grogg på gin, whisky eller konjak utan socker alternativt 1-2 glas rödvin eller sherry. (Om det rostade brödet eller skorporna var för torra i smaken rekommenderade Banting dessutom att droppa en matsked sprit på dem.)
Därefter 6-8 timmars god sömn! (Med tanke på det alkoholintaget så är vi inte så förvånade).

Populära bantningskurer genom åren

Nåväl, förutom Bantings alkoholvanor så har principen för bantningsdieter sedan varit densamma -färre kalorier in än ut, ofta kopplat till andra tankar kring kropp, hälsa och mående. Termer som ”stärker immunförsvaret”, ”detox” och liknande återkommer. Listan med någon gång populära dieter skulle kunna göras oändlig, men här kommer några smakprov:

Man kan banta genom att äta grapefrukt, kålsoppa, bara kött (karnivordieten), speciella kakor (Smart For Life), ägg och vin (the egg and wine diet), enbart frukt (fruitarianism), lamm och ananas(!), bananer, rabarber, popcorn, vattenkrassesoppa, äppelcidervinäger, barnmat eller proteinshakes. Vissa dieter har (ofta konstiga, i princip aldrig vetenskapliga) tankar kring hur kroppen fungerar –Fit For Life blev mycket populärt i mitten på 80-talet och kombinerade viktnedgång med tankar om att bara äta frukt på morgonen och aldrig kombinera kolhydrater och protein i samma måltid. Blodgruppsdieten menar att man ska äta olika mat beroende på sin ABO-blodgrupp. Syra-bas-dieten försöker påverka pH-balansen i kroppen via födan.
Bantningens historia inkluderar även att inte äta alls. Olika varianter på fasta kombineras ofta med ideer om ”detox” och diverse hälsoeffekter, förutom löften om viktnedgång: ”måndieten” förskriver ”juicerensning” i viss månfas och blev berömd via artisten Madonna. 5:2 -ät som vanligt fem dagar i veckan, fasta två dagar -var väldigt populär för 6-7 år sedan. En mer extrem variant är 20:4 -ät bara under ett fyratimmarsfönster varje dygn.

Dieter som har följare även idag

Dr Robert Atkins introducerade ”Atkinsdieten” redan på 70-talet, det är en kolhydratfattig diet som liknar LCHF. Atkins blev sedan populär igen i början på 00-talet. LCHF (low carb high fat) fick ett uppsving i Sverige i mitten på 00-talet, liksom GI -att äta mat utifrån dess glykemiska index (hur maten påverkar blodsockret). Ett annat exempel är medelhavskost, som innehåller mycket olivolja, grönsaker, frukt, bönor och fisk. Viktväktarna, numera WW, har funnits sedan 1963 och är idag en kommersiell blandning av dieter med företagets egna poängsystem, app i telefonen, coacher och workshops. De flesta av er har säkert provat WW?

Vad trendar just nu?

Vi gjorde en sökning på nätet samt en koll i tidningsutbudet. Vi hittade då ketogen kost (liknar LCHF), Wellobe (tidigare känd som Viktklubb), WW, olika LCD-pulver, Mosleymetoden (samma skapare som 5:2) och Pauluns LCHQ. Dessutom, som alltid i januari, annonseras det för viktnedgång via träning i alla dess former. Man utlovar genomgående snabba resultat -vad som sker på lång sikt är det däremot sämre med.

Bantningens historia -är någon diet bättre än någon annan?

Vetenskapligt sett -svar nej, det har bland annat SBU granskat. Man jämförde lågkolhydratkost, lågfettkost, högproteinkost, medelhavskost, kost med låg glykemisk belastning samt kost med hög andel enkelomättade fetter. De hade alla på sikt likvärdig viktnedgång. Så svaret blir nog mer personligt -den diet man själv gillar kommer man ju att orka följa en längre tid.
Alla bantningskurer med kaloriunderskott ”fungerar” i början, dvs. man går ned i vikt 5-10-20 kg. Vad gäller förmågan att behålla sin viktnedgång har alla dieterna sedan samma problem -de har inte sänkt nivån på kroppens set point för vikt. Kroppen försvarar sig och inom 5 år har 19 av 20 gått upp alla kilona igen. Mer om detta och vad det medför kan du läsa här.

Men vad fungerar då?

Behandling som sänker set point för kroppsvikt har ett bestående resultat: mest beprövat och effektivt är fetmakirurgi (t.ex. gastric bypass och gastric sleeve), följt av de nya läkemedel som lanserats på senare år (men ännu inte fått subvention, vilket kraftigt begränsar användningen). Läs mer om de olika operationstyperna, samt läkemedel här.

En översikt kring olika dieter från Livsmedelsverket finner du här.

Viktuppgång efter fetmaoperation

Viktuppgång efter fetmaoperation -vad kan man göra?

By | Kroppens viktreglering, Operationsmetoder, Set point

Set point för kroppsvikt, del 3

 

Viktuppgång efter fetmaoperation

Viktuppgång efter fetmaoperation drabbar 20-25% av de som opererats. De generella mekanismerna bakom viktuppgång redogjorde vi för i vårt tidigare blogginlägg här på sajten. Idag skall vi fokusera på vad vi kan göra vid viktuppgång efter tidigare bariatrisk kirurgi, även kallat ”weight regain”:

 

Stabila rutiner är A och O innan du gör något ytterligare

Du kan aldrig gå vidare mot ny kirurgi eller tillägg av läkemedel mot viktuppgång utan att ha sett över din vardag först. Hur ser dina matrutiner ut? Har du mycket stress på jobbet? Sover du bra? Rör du på dig regelbundet? Vi har samlat konkreta råd och tips att följa i GB Obesitas kylskåpslista, som du kan ladda ner själv, skriva ut och sätta på kylskåpet. Kolla den först!

Läkemedel mot viktuppgång efter fetmaoperation

Det finns idag två godkända läkemedel i Sverige med indikationen obesitas, som båda sänker set point för kroppsvikt – tablett Mysimba (bupropion/naltrexon) och injektion Saxenda (liraglutid). Mysimba och Saxenda får du på vanligt recept, men inget av dem får subvention i nuläget. Detta innebär att man som patient får stå för hela medicinkostnaden själv (cirka 1000 – 2500 kr per månad). Det finns ett fåtal studier på Saxenda som behandling efter postoperativ viktuppgång, med synlig effekt på viktkurvan. Vanligaste biverkningarna till läkemedlet är mag- tarmbiverkningar. (För Mysimba saknas det vetenskapliga studier för behandling av viktuppgång efter fetmaoperation). GB Obesitas har medicinska paket för privatbetalande som vill testa läkemedelsbehandling.

Kan man göra en operation till?

I utvalda situationer kan man göra det. Vi kommer här att lista några av de olika alternativ som finns. Observera än en gång att stabila rutiner är och förblir grundförutsättningen för att detta skall vara aktuellt.

De äldre så kallat restriktiva metoderna gastric banding och VBG (vertikal bandförstärkt gastroplastik) har som enda verkningsmekanism att de facto göra magsäcken mindre, de sänker alltså inte set point för kroppsvikt (som de moderna metoderna nedan gör). Det är vanligt förekommande med problem relaterade till själva bandet som opererats in (trånga förhållanden, kräkningar m.m.) samt viktuppgång. Gastric banding eller VBG kan opereras om till en gastric bypass, vilket botar eventuella problem med inopererade bandet och dessutom sänker set point för kroppsvikt.

En gastric sleeve med viktuppgång kan opereras om till en gastric bypass eller en SASI (single anastomosis sleeve ileal bypass). Både gastric bypass och SASI sänker set point för kroppsvikt ytterligare. Gastric bypass kan även lösa problem med mycket reflux (sura uppstötningar) efter en sleeveoperation.

Om man redan har en gastric bypass då? Ja, i utvalda fall kan man överväga en utökad tarmomkoppling, en så kallad distal gastric bypass. GB Obesitas team har varit ledande i att ta fram denna operationsmetod. En distal bypass kräver noggrann uppföljning av framför allt vitaminnivåerna efter operationen.

Är du i en situation med viktuppgång efter din fetmaoperation? Vill du ha hjälp att komma vidare? Kontakta gärna oss, eller börja med att vara med på nästa repetitionskurs online.

 

processad mat viktuppgång

Viktuppgång, före och efter en fetmaoperation. Vad ska man tänka på?

By | Best Weight, Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Om fetmasjukdom, Prevention av fetmasjukdom, Set point

Set point för kroppsvikt, del 2

Viktuppgång -vad beror det på?

Viktuppgång under livet beror i huvudsak av två faktorer: vilka gener vi föds med och i vilken vardagsmiljö vi (och därmed generna) lever. För femtio år sedan i Sverige var fetmasjukdom ovanligt, idag förekommer obesitas (definierat som BMI >30) hos var sjunde vuxen svensk, en miljon människor. Sverige har samma genpool i befolkningen då som nu -det som har ändrats är vårt samhälle och vardag, så det är här vi måste leta efter orsakerna till att vi utvecklar alltmer övervikt:

Vad är annorlunda i Sverige på 2020-talet jämfört med 1970? Idag har vi mindre fysiskt krävande jobb som samtidigt ofta är mer mentalt pressande. Man riskerar stressa mer och därmed sova sämre, med störd biologisk kortisolrytm och viktuppgång som följd. Vi försöker ”hinna med” mer varje dag i livspusslet före-under-efter jobbet. Lägg till detta att vi är online ständigt, har ett digitalt liv som ofta ”måste” skötas parallellt. Vi hinner därmed inte planera, köpa in, tillaga eller ens äta maten i lugn och ro som förr. Desto sämre planering, desto mer hel- eller halvfabrikat lagar vi till, desto fler take-aways köper vi hem, desto oftare äter vi ”i farten”.

Samma samhälle som skapar detta ”hjälper” sedan till när vi trots allt måste få i oss något -en bensinmack har idag mer skräpmat än torkarblad och såväl snabbmatskedjor som Pressbyrån/7-Eleven är i en svensk stad idag bara någon minut bort. Vi närmast uppmuntras att inte planera vad vi ska äta -bara att göra ett snabbt depåstopp med snabbmat och en caffe latte så kan du dra vidare igen! Vad har alla dessa matställen gemensamt? Jo, de serverar genomgående högprocessad, ofta livsmedelsindustriellt designad ”bliss point”-optimerad mat. Mycket socker, salt, fett och artificiella ämnen i en maximalt belönande mix.

Högprocessad mat ger viktuppgåmg

Här kan vi återvända till Kevin Halls forskningsartikel från förra bloggavsnittet. Försökspersoner som serveras högprocessad mat äter spontant mer mat, fler kalorier och snabbare än de som serveras oprocessat. Fenomenet ses från dag 1 i studien och man ökade sitt kaloriintag med i snitt 500 kcal per dag (!). Försökspersonerna hade naturligtvis inte fått 500 kcal högre kaloribehov än tidigare bara för att de gick med i en studie -utan den här maten gör ”något mer”, den dopaminbelönar hjärnan. Senast talade vi om hur kroppen styr sin vikt via ett centra i hjärnstammen, med ett slags termostat för kroppsvikt kallad set point. Normalt sett skall set point hålla kroppsvikten konstant över tid både vid tillfällig viktnedgång (som bantning) och viktuppgång. Men något i vår moderna livsstil lurar nu bevisligen med sig set point uppåt när vi går upp i vikt. Allt talar för att just högprocessad dopaminbelönande mat är en huvudorsak till detta. (Och ja, vi åt mycket mindre sådant i Sverige 1970.)

Viktuppgång efter en fetmaoperation

Det moderna obesitasoperationer (gastric bypass, gastric sleeve, SASI med flera) gör är att sänka set point i hjärnan till mer normala BMI-nivåer. Det är därför en nyopererad har minimalt med hungerkänslor och samtidigt en snabb viktnedgång. Man kan säga att kirurgin normaliserar systemet och återställer vikttermostaten till sin ursprungliga nivå. Kroppen följer sedan efter set point och 2-3 år efter operation når man sin lägsta ”nya” vikt. Ofta har då 70-80% av den ursprungliga övervikten försvunnit och man har som patient vunnit en stor mängd hälsovinster.

Majoriteten av alla opererade kommer sedan att ha sin kroppsvikt kring denna nya set point -nivå livet ut. Men inte alla. Långtidsuppföljningar visar att cirka 20-25% av opererade gått upp i vikt igen till en nivå där det blir ett förnyat problem (olika studier har olika definitioner på så kallad ”weight regain”, men siffrorna är kring denna nivå. Att gå upp alla kilona igen är däremot mycket ovanligt).

Varför kan man få viktuppgång igen efter en fetmaoperation?

Ja, vad har operationen gjort -den har normaliserat set point och återställt systemet för oss. Vi kan lita på hunger- och mättnadskänslorna igen och har en bättre kroppsförbränning.

Vad har operationen inte gjort? Den har inte ändrat våra bevisat fetmakänsliga gener. Och vilket samhälle lever de som opererats i efteråt? Jo -samma samhälle som orsakade viktuppgång, övervikt och fetmasjukdom från första början..!

Om man som fetmaopererad inte ser över hur man lever jämfört med innan operation, så riskerar man därmed att problemen börjar om. Om du som läser detta funderar på eller redan är opererad, och har en vardag fylld av stressigt livspussel med lite tid över till din sömn, matplanering eller bara lugn och ro vid matbordet -försök stanna upp en stund! Du behöver ändra de negativa delar i vardagen som du kan, ofta behöver du börja med att faktiskt prioritera dig själv lite mer. Allt kan spela in: mat, stress, sömn, träning, sjukdomar, medicinering, alkohol, skärmtid.

stress ger viktuppgång

Vad som är negativt för just dig vet du själv bäst, det som gör skillnad för de flesta är alla aspekter av mat -så vi börjar med att fördjupa oss i vad vi äter:

Checklistan -enkla vardagsknep för fetmaopererade

1 -Huvudreglerna

  • Undvik processad mat så mycket du kan! Handla inte din mat på de ”snabba” ställena.
  • Handla aldrig mat hungrig!
  • Försök planera -köpa – laga din egen mat så ofta du kan. Då har du koll på vad du får i dig. Naturella produkter som du själv smaksätter slår de färdigprocessade alla dagar i veckan. Prova gärna en matkasse (se nedan), laga gärna till fler dagar och frys in eller ta med till jobbet.
  • Dosera dina portioner! (Här finns hjälpmedel, t.ex. Mealsizer.)
  • Om du börjar känna dig mätt -sluta äta. (Även om det är mer mat kvar på tallriken. Din kropp signalerar ju att den är nöjd! Och ja, detta gäller även på bjudningen hos moster…). Överät inte.
  • Du behöver äta 5-6 gånger per dag som opererad -även 10 år senare. Det är bra för ditt blodsocker och håller igång din förbränning. Det finns även här bra hjälpmedel för att få struktur på detta (Baribuddy -appen till exempel).
  • Vatten är smartare än all annan dryck.
  • Du är mer alkoholkänslig och alkohol är rejält kaloririkt. Varannan vatten gäller. Alltid!
  • Du har sämre vitaminupptag livet ut. Vitamin är medicin för en opererad.

2 -Att navigera i livsmedelsdjungeln

  • Det finns luriga produkter där det står t.ex. vegansk, glutenfri, laktosfri, ”endast frukt”, ekologisk eller liknande. Det är lockande, men i de flesta fall är produkten inte nyttigare som laktosfri eller vegansk – t.ex. om en produkt är baserad på havre men med tillsatt socker, palmolja och dadlar. Då är den naturligt laktosfri, glutenfri och vegansk – men innehåller ändå en hel del socker och energi.
  • Se upp för flashiga förpackningar -företagen försöker lura/locka dig, det är ofta högprocessat.
  • Smaksatta mejeriprodukter –t.ex. jordgubbsmak, brukar innehålla tillsatt socker. Undvik dem! Titta på innehållslistan efter ”inget tillsatt socker”. (Dessa produkter brukar då ha tillsatt sötningsmedel istället, vilket är okej.) Bäst är naturella produkter som man själv smaksätter med t.ex. bär. Men ibland när man är på språng, då kan färdigblandade produkter vara ”det som bjuds”.
  • Ät något med fibrer vid varje matintag: t.ex. frukt, grönsaker, fullkorn, bönor/linser/nötter. Bröd/musli/flingor: Titta på fiberinnehållet! Sikta på minst 7 g fiber/100 g. Ett bra riktmärke att kolla efter är gröna nyckelhålsmärkningen. Det betyder att det inte innehåller så mycket socker, mättat fett och är fiberrikt.
  • Ät något proteinrikt vid varje måltid: t.ex. kött, kyckling, fisk, skaldjur, ägg, kvarg, keso, bönor, nötter eller proteinpulver.
  • Vid val av mellanmål/måltid –minst 10% protein om det är ett mellanmål. Tillsatt socker -max 10% i det du äter.
  • Undvik panerat och friterat!
  • Förpackningar med väldigt många ingredienser, varav många du inte känner igen? Se upp, det är nog processad mat.
  • Undvik livsmedel som har socker i de tre första ingredienserna. (Ingredienser på förpackningar brukar stå i fallande ordning. Det som finns mest står oftast först.)
  • Torkad frukt – svårsmält och innehåller stor mängd fruktsocker! Försök välja frukt i naturlig form i första hand så får du också i dig fibrer för mättnad.
  • Fett -välj mat med mindre mättat fett (det dåliga fettet). Livsmedel med bra fetter är t.ex. nötter, avokado, olivolja, fet fisk. Dessa ska man inte heller överkonsumera då fett är energirikt. Äter du nötter t.ex. så räcker det med en handfull.
  • Matkasse – det finns många att välja mellan. Oftast så kan du själv välja ”meny” och hur många dagar. Recepten som du utgår efter är beräknade på antal portioner, men för dig som opererad räcker det till fler portioner än det som står, och det är ett plus. Ta mer av det proteinrika livsmedlet när du sedan lagar maten.

3 -Checklista för din övriga vardag!

  • Stress -gå igenom din typiska dag eller vecka. Vad stressar dig? Kan Du ändra på något? Extra viktigt är lugn kring matsituationer -äta sakta eller lagom mycket är svårt i stressig miljö.
  • Sömn -sover du minst 8 timmar per dag? De flesta underskattar hur viktigt detta är -även avseende kroppsvikt.
  • Träning? All fysisk aktivitet är bra, den bästa träningen är den som ”blir av”. Att bygga in aktivitet i vardagen (gå eller cykla till jobbet, ta alltid trapporna osv.) är smart. Mer regelrätt träning bör ha inslag av styrketräning i mixen -du behöver dina muskler och det ökar din basförbränning. Hos de flesta minskar det värkproblem dessutom.
  • Sjukdomar och medicinering -kolla med din läkare om du får en ny medicin. Har den viktuppgång som möjlig biverkan? Finns i så fall annat alternativ?
  • Alkohol -Sverige har en alltmer tillåtande kultur kring alkohol. Ett glas vin kan ju vara både festligt och njutbart! Tänk dock på att alkohol är 100% tomma kalorier (och mer kalorier än du anar). Viktuppgång kan bero på mer än bara mat!
  • Skärmtid -all tid du lägger framför skärmen på smartphone, surfplatta, TV eller dator är tid som du kunde gjort något annat med. Hur många skärmtimmar per dag har du? Konkurrerar det ut något annat, som du vet att du borde göra?
  • Best Weight -bästa vikten: Den vikt du får när du lever så sunt du kan men samtidigt ser till att du njuter av din vardag. Denna princip gäller alla och alltid, opererad eller inte opererad spelar ingen roll.

I del 3 i bloggserien kring viktuppgång och set point skall vi specifikt fördjupa oss i vad man kan göra vid viktuppgång efter tidigare fetmaoperation, så kallad weight regain. Kan man göra ytterligare kirurgi, eller behandla på annat sätt? Håll utkik!

Oavsett så gäller checklistorna ovan. A och O är att bli vän med sin nuvarande operation och få till rutiner som passar den. Om detta inte fungerar kommer ännu en operation aldrig att bli aktuell (och inte heller meningsfull). Använd gärna vår kylskåpslista!

 

Läs mer om mat efter operation -här hittar du externa länkar:

  • Hitta ditt sätt -åskådliggör vad som är hälsosam mat. Från Livsmedelsverket.
  • Tips -kolla på allmänna kostråd som finns i sista sidan i vårt patienthäfte. Bra info där.
  • Appen Baribuddy har en extensiv lista anpassade recept. Se även Baricol Communitys blogg.
  • Kan du läsa engelska? Då är Canada’s Food Guide en jättebra sajt!

 

Set point för kroppsvikt

By | Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Om fetmasjukdom, Set point

Set point för kroppsvikt

Del 1: Vad är set point? Och vad har set point med obesitas att göra?

 

Set point för kroppsvikt är den term som bäst beskriver hur kroppen styr och reglerar sin vikt. Ni som varit med på något av våra infomöten online känner säkert igen detta. Set point går att likna vid en vikttermostat (jämför med temperaturtermostaten på ett element så förstår ni liknelsen) och de nervcentran (neuronkärnor) som hanterar detta sitter i hypothalamus i hjärnstammen.

Set point är summan av signalerna till hjärnstammen från de olika system som kroppen har att signalera till hjärnan med: hungerhormnerna ghrelin och neuropeptid Y, stresshormonet kortisol, mättnadshormonet leptin m.fl. samt en mängd nervimpulser bidrar alla till ”set point”. Se även bilden ovan.

 (Överkurs: Termostatområdet är mer ”diffust” än ett vanligt organ som till exempel hypofysen eller binjurarna, så vi kan idag varken röntga eller på annat sätt exakt mäta värdet på set point. Hur hög eller låg set point är märks istället på vilken vikt kroppen spontant väljer över en längre tid.)

 

Varför är set point viktigt att förstå?

Jo, därför att set point bestämmer vår vikt i längden. Inte vi själva och vår viljestyrka, inte motivation eller uthållighet i samband med valfri bantningsregim -vi kan gå ner tillfälligt i vikt, men uttalad viktnedgång kommer också att resultera i ett uttalat biologiskt försvar från kroppen själv. Ghrelin upp, leptin ner, förbränning i kroppen ner och förr eller senare vikt upp igen till set point-nivån. Om man inte vet om set point som biologiskt fenomen, så kommer man att gå i den klassiska fällan att man klandrar sig själv för viktuppgången efter ett bantningsförsök. Otaliga är de patienter vi träffar som är helt övertygande om att allt är deras eget fel vad gäller kroppsvikten. ”Jag har ju ätit alla kalorierna själv. Ingen har tvingat mig…” och liknande. Känner Du igen det? Du är inte ensam. (Tyvärr gäller dessa missförstånd än idag även stora delar av svensk sjukvårdspersonal.)

Resultaten av detta blir flera: Dels att personen med en stor kropp till slut är sin egen värsta kritiker, man stigmatiserar sig själv och ger viktmobbande människor i omgivningen rätt i sina fördomar (”jag är ju fet och lat och dum”). Dels leder det också till risken att man upprepar sina misstag, och väljer att göra exakt samma dietprogram eller bantningskur om och om igen, trots att det bevisligen inte fungerar. Hade det rört sig om att en verkstad upprepat inte klarar av att reparera ens bil så hade nog de flesta börjat klaga och kanske bytt verkstad -men den logiken når sällan oss när det gäller vår egen kropp.

 

Högprocessad mat, stress och bantning -tre faktorer som riskerar att höja vår set point

Set point reglerar i normala fall variation i kroppsvikt åt bägge hållen -alltså både vid viktuppgång och viktnedgång. Men hur kommer det sig då att vi har en tilltagande problematik med övervikt och fetma/obesitas i samhället? Set point borde ju reglera ned vikten igen om den har gått upp?

Detta har forskare ledda av Kevin Hall studerat i forskningsartikeln ”Ultra-Processed Diets Cause Excess Calorie Intake and Weight Gain: An Inpatient Randomized Controlled Trial of Ad Libitum Food Intake” publicerad i Cell Metabolism 2019. Man lät 20 vuxna personer (som inte hade fetmasjukdom) äta så mycket eller litet de ville av antingen högprocessad (skräp)mat eller oprocessad mat i två veckors tid. Gruppen som lottades till högprocessad mat visade sig spontant äta i snitt 500 kcal mer per dag än de som lottades till oprocessat, och de gick upp i vikt i snitt 0,9 kg på de två veckorna. De åt också spontant snabbare än de med oprocessad mat och de fick i sig mer kolhydrater och fett. De som åt oprocessat gick i stället ner i vikt 0,9 kg. Detta alltså på bara två veckor och hos människor som inte hade obesitas i grunden.

Vad antyder detta? Jo, att den typ av ofta processade mat vi äter i vårt moderna samhälle idag ”gör något” mer än att bara mätta vår fysiologiska hunger. Den moderna maten ger ett slags sug efter mer, en dopaminbelöning i hjärnan som inte i sig har med näringsbehov att göra. Vi har talat om detta i tidigare bloggartikel om ”bliss point” i högprocessad mat. Möjligen är det så att bliss point-optimerad högprocessad mat bidrar till att ”lura” hjärnans set point uppåt genom att ge andra effekter på hjärnan än att bara stilla verklig hunger?

Ett annat biologiskt fenomen som också bör spela in här är stress (vårt samhälle idag är generellt klart stressigare än förr, vi har stressigare arbetsliv och familjeliv, sämre sömn, alltmer skärmtid och ”onlinestress”, osv.) -stresshormonet kortisol ökar aptiten och höjer i längden sannolikt också set point.

Ett tredje är, enligt vår samlade erfarenhet, misslyckad bantning i sig. De flesta beskriver bantning som en jo-jo-effekt, men där slutvikten i regel är högre än startvikten var. Att trigga svältförsvaret genom uttalad viktnedgång verkar i sig kunna leda till en överkompensation där set point de facto höjs som en reaktion från kroppen.

Sedan spelar som vanligt våra gener in. Alla är inte lika känsliga för ”modern” mat eller stress vad gäller viktuppgång. Har man inte gener känsliga för fetmasjukdom, så har man sannolikt inte heller en lika ”lättlurad” set point?

 

Vad innebär allt detta för Dig? Hur ska man hantera en hög set point?

Ja, om du lever med en stor kropp och högt BMI, så är detta inte ditt fel. Du har fötts med fetmakänsliga gener och levt i ett modernt Sverige med mycket högprocessad mat, stress osv. Om du upplevt upprepade misslyckade jo-jo-bantningar så är inte heller detta ditt fel -bantning sänker kroppsvikten tillfälligt, men sänker inte set point i hjärnan. Vikttermostaten är alltså kvar på den ursprungliga, höga nivån. Därför går du upp i vikt igen förr eller senare.

En gång till -detta är inte ditt fel. Du är som människa helt normal.

Hur ska man hantera en hög set point i kroppen? Man kan numera behandla set point och sänka den. Gör man det så kommer kroppen att ”vilja” gå ner i vikt (till den nya lägre set point-nivån). Det finns idag två metoder, moderna fetmaläkemedel samt fetmakirurgi (gastric bypass och sleeve är vanligast). Det finns många artiklar om operationerna här på vår blogg om du vill läsa mer. Det en obesitasoperation gör är alltså att sänka set point i hjärnan till mer normala BMI-nivåer. Det är därför en nyopererad har minimalt med hungerkänslor och samtidigt en snabb viktnedgång. Man kan säga att kirurgin normaliserar systemet och återställer vikttermostaten till sin ursprungliga nivå.

 

Viktuppgång efter fetmakirurgi

Är då kirurgi den definitiva lösningen och sedan är allt fixat? Nej, så är det ju inte och vi träffar regelbundet patienter som gått upp i vikt efter sin operation. Hur kan det komma sig? Detta skall vi prata mer om i nästa bloggavsnitt, ”Set point för kroppsvikt, del 2. Viktuppgång före och efter en fetmaoperation”. Håll utkik! Om du redan är opererad och har upplevt just viktuppgång -var gärna med på en av våra repetitionskurser online.

 

ww_bantning

Bantning -varning utfärdas..!

By | Best Weight, Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Nyheter, Om fetmasjukdom

Precis alla våra patienter har försökt gå ned i vikt någon gång innan de så småningom kommer till oss. Det luriga med all kaloriräkning/bantning (”rör dig mer och ät mindre, så..”) är att det verkar fungera i början -man går ned i vikt de första 1-2-3 veckorna. Sedan blir det förr eller senare en platåfas, följt av en successiv viktuppgång, som regel till en högre slutvikt än den man började vid. Den biologiska orsaken stavas kroppens inre vikttermostat (”set point”), vilket vi berättat mer ingående om i tidigare inlägg (se exempelvis denna blogg hos oss, denna artikel från Baribuddy eller denna informationsfilm). Resultatet är att att risken för viktuppgång inom fem år efter en bantningskur är 95-97%. (Detta berättar -av uppenbara skäl! -bantningsindustrin aldrig för er. De omsätter 300 000 000 SEK per år bara i Sverige.).

Jojo-bantning

Slutresultatet, vikt ner och sedan upp igen, är vad man brukar kalla för ”jojo-bantning”. Men är det så enkelt? ”Jojo” visar ju att man lätt går upp sina kilon efter dietkuren, men antyder ju också att man kanske inte har så mycket att förlora -det värsta som kan hända är ju att man är tillbaka på ”ruta ett”. Eller?

…set point upp

Tyvärr är det inte så enkelt. Det som typiskt händer efter en misslyckad bantning är att set point skruvats upp 2-5-8 kg (man gick upp mer än det man gick ned i början). Alltså triggar bantningen hjärnan att vilja väga ännu mer. Många av de patienter vi träffar beskriver hur den första hälften av deras överviktskilon troligen kom av gener + miljö + en trigger (knäskada, rökstopp, sjukdom, etc.) -men att sedan upprepade jojo-bantningar i sig tryckte upp vikten resten av extrakilona. En bantningskur riskerar alltså att ”väcka den björn som sover” och efteråt är set point ännu högre. (Det hade alltså med facit i hand varit bättre att låta bli bantningskuren och acceptera den ursprungliga vikten).

Permanent ändrad biologi à la Biggest Loser

Nästa problem är att flera av de mekanismer som motverkar viktnedgången sedan inte försvinner igen -fastän man går tillbaka upp i vikt. Mest berömda studien av detta gjordes i USA på en omgång Biggest Loser-deltagare. Man mätte deras förbränning samt olika vikthormoner innan tävling (när de hade stor kropp), vid tävlingens slut (när de hade gjort massiv viktminskning) samt sex år senare (då alla utom en hade gått upp kilona igen). Resultat: förbränning, respektive mättnadshormonet leptin var -som väntat -klart sänkt direkt efter tävlingen. Det som däremot överraskade var att deltagarna sex år senare, trots viktuppgång igen, fortfarande hade sänkt förbränning och sänkt leptin(!). Bantningen hade alltså permanent försämrat deltagarnas viktfysiologi.

Jojo-bantning ger ändrad kroppssammansättning

Om du går ner t.ex. 10 kg med valfri traditionell diet, så har du inte förbränt 10 kg fettvävnad; du har sannolikt brutit ned 7-8 kg fettväv men samtidigt 2-3 kg muskelmassa. Mindre fett är bra, men mindre muskulatur är definitivt inte bra. När du sedan går upp kilona igen, låt oss säga 12 kg upp, så är det i värsta fall 12 kg fettvävnad –ingen muskelmassa. Misslyckad bantning remodellerar alltså kroppens sammansättning till det sämre.  Om man tänker sig att man som person med för stor kropp gjort upprepade bantningar kanske 5-10 gånger i livet, så förstår man bättre varför muskelvärk, trötthet och nedsatt ork är så vanligt.

…och sämre självkänsla

Till slut har vi så den psykologiska aspekten: upprepad misslyckad viktnedgång är oerhört psykiskt stressande för personen själv. De flesta klandrar sig själva för misslyckandet (man har ”bristande karaktär” och så vidare) och personer i omgivningen (tyvärr inklusive sjukvården!) bekräftar indirekt detta genom att hålla med, eller inte säga emot.

Bantning -varning utfärdas!

Alltså: man kan försvara tanken på ett seriöst försök i livet till viktminskning genom ändrade levnadsvanor eller någon typ av dietprogram. Detta för att se vad just din set point för vikt i hjärnan ”accepterar” avseende viktminskning: 3-5% av oss har en set point som är mer flexibel (och man kan då tänka sig att viktnedgången kan bestå även på sikt). Övriga 95-97% kommer att ha en fixerad set point motsvarande sin högre startvikt -alltså kommer det att bli en jojo-effekt. Om man upplever detta, så är upprepade nya bantningsförsök troligen närmast hälsofarliga: set point kommer att tryckas uppåt mer och mer, förbränningen i muskulatur sänks och nivån mättnadshormoner blir lägre, kroppen remodelleras om till mindre muskelmassa och du mår sämre och sämre psykiskt. Bättre i så fall att om möjligt acceptera den vikt man har och istället försöka undvika ytterligare viktuppgång (här kan konceptet ”Best Weight” användas, läs mer om detta här). Alternativet blir att välja behandlingsmetoder som sänker hjärnans set point, dvs. läkemedel eller fetmakirurgi.

Det vi motsätter oss starkt är den närmast vårdlösa synen på bantningskurer som något där kunden har ”inget att förlora”: bantningsreklam och -produkter saluförs via apotek, kvällstidningar, kommersiella aktörer på nätet, appar i telefonen -men även av sjukvården själv. Detta som regel utan minsta varningstext kring riskerna vi redovisat ovan, och aldrig någonsin med information om vad set point är för något. Denna problematik måste belysas och diskuteras mer allmänt i samhället. Dela gärna!

bantning

Sleeve gastrektomi -operation, fördelar och nackdelar

By | Kroppens viktreglering, Operationsmetoder

Gastric sleeve är det andra namnet på denna operation. Den började utföras år 1988, då som öppen kirurgi och som led i en större tarmomkoppling vid svår obesitas (man gjorde s.k. biliopankreatisk diversion med duodenal switch). I slutet på 1990-talet börjades sleeve gastrektomi (SG) göras laparoskopiskt (med titthålsteknik) och efter millennieskiftet insåg man alltmer att en sleeve ”ensamt” utan efterföljande tarmomkoppling stod sig väl för effektiv viktnedgång. Efter detta fick gastric sleeve snabbt en stigande popularitet och är idag den i världen vanligaste fetmaoperationen, i Sverige utgjorde den år 2018 45% av alla obesitasoperationer.

Varför blev sleeve gastrektomi snabbt så populär? Ja den är dels lättare för en kirurg att lära sig (man slipper tarmomkopplingarna vid en gastric bypassoperation), den uppfattas som ”snällare” än bypass med mindre risk för dumping och inga postoperativa tarmvred.

Gastric sleeves verkningsmekanismer

Hur fungerar då en sleeve? Den är en magsäcksoperation, där man opererar bort 85% av magen (man tar bort ”ytterkurvan” på magsäcken). Däremot opererar man inte alls på tarmen. Bortopererad del av magsäcken tas ut ur kroppen. Verkningsmekanismerna är flera: i början märker man tydligt av det restriktiva, alltså att magsäcken är väldigt liten och begränsande. På sikt är däremot effekten på våra hungerhormoner det centrala; precis som vid gastric bypass sänker en gastric sleeve vår ”set point” för vikt i hjärnstammen till mera normala nivåer. De dagliga rutinerna som krävs efter en SG är desamma som efter en bypass -man måste anpassa sig till den nya anatomin i magen, samt vad man nu tål eller inte tål att äta och dricka: 5-6 små måltider per dag, minst 1,5 L vatten per dag, vara fysiskt aktiv samt ta dagliga vitamintillskott.

Sleeve gastrektomins för- och nackdelar

Detta är en utmärkt operation, liksom bypass har den för- och nackdelar. Det har funnits en del missuppfattningar kring sleeve gastrektomi; ibland har den beskrivits som att ”kunna äta upp kakan och ändå ha den kvar” (d.v.s. få effektiv viktnedgång utan att behöva anstränga sig så mycket, slippa dumpingrisk och inte behöva ta vitaminer) vilket definitivt är felaktigt: en sleeveopererad behöver sköta sina dagliga rutiner på exakt samma sätt som en bypassopererad. Exakt när en sleeve är det bästa att välja vet vi inte (det är därför GB Obesitas är med i BEST -studien). Men följande har varit vår uppfattning utifrån kliniska erfarenheter hittills:

Gastric sleeve ger ingen tarmvredsrisk, till skillnad från gastric bypass. Man blir generellt inte lika dumpningskänslig (vilket ju är lite på gott och ont, en del patienter tycker om att de kan dumpa ibland). Vitaminupptaget är försämrat, men sannolikt mindre uttalat så än efter en bypass.

Nackdelarna är risk för försämrade refluxbesvär (halsbränna, sura uppstötningar) samt oklar långtidseffekt på vikten. Operationen går inte heller att återställa till normal anatomi. Däremot kan en sleeve vid behov (oftast p.g.a. viktuppgång) förstärkas med ytterligare en operation: den kan göras om till en gastric bypass eller en SASI.

Kommer sleeve gastrektomi fortsatt att vara världens vanligaste obesitasoperation om 10 år? Det får framtiden -och BEST -studien -utvisa. Följ oss!

   

Gastric bypass -operation, fördelar och nackdelar

By | Kroppens viktreglering, Operationsmetoder

Operationen gastric bypass (GBP) har faktiskt funnits i mer än 50 år, den amerikanske kirurgen Edward Mason publicerade ”Gastric bypass in obesity” år 1967. De första årtiondena var detta öppen kirurgi, numera är den alltid laparoskopisk, med titthålsteknik. Mest kunskap kring operationens långtidseffekter har vi fått från den svenska SOS-studien (Swedish Obese Subjects study). I SOS var en mindre del av patienterna opererade med gastric bypass, övriga hade fått opererat en gastric banding eller en VBG. Gastric bandning och VBG (vertikal bandförstärkt gastroplastik) hade bägge samma princip gemensam, så kallad ”restriktion”. I klartext: gör magsäcken mindre, så kan personen med fetmasjukdom äta mindre och går ned i vikt.

Nu visade sig dock gastric bypass vara på alla sätt överlägsen banding och VBG i SOS och kommande studier; den gav bättre viktnedgång och fler andra goda effekter på hälsan: bland annat mycket effektiv behandling av typ 2 diabetes (till och med vid BMI mindre än 35).

Gastric bypass effektivt

Varför var gastric bypass effektivare än de äldre metoderna banding och VBG? Alla tre ger den opererade mindre magsäck, men gastric bypass är annorlunda då den samtidigt i grunden motverkar kroppens eget försvar mot viktnedgång: en GBP leder till att kroppens så kallade set point för vikt (vår ”vikttermostat”) i hjärnan sänks mot normalare nivåer. Detta åstadkoms via en mängd positiva hormonella effekter i kroppen, som i sig kommer ur tarmomkopplingen som görs vid en bypass (men inte vid banding eller VBG). Man kan säga att operationen har sin huvudsakliga effekt på hjärnan -fastän man bara opererar i buken!

Gastric bypass fördelar

Vilka fördelar har en gastric bypass-operation? Ja, den är extremt väl beprövad och genom åren förfinad, vi vet väldigt väl hur en GBP skall utföras tekniskt av kirurgen. Operationen ger mycket effektiv viktnedgång och den håller sig livet ut. Man får hälsoeffekter på alla plan (livet förlängs i snitt 6,7 år, det är effektiv behandling av typ 2 diabetes, sömnapnesyndrom, artros på bärande led, PCOS, högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom, fettlever, gikt med mera. Hos kvinnor halveras risk att dö i en cancersjukdom.).

…och nackdelar

Vilka är nackdelarna? Ja det finns cirka 3% risk för allvarliga komplikationer (främst blödning och läckage) i första skedet. Dessa går att åtgärda men kräver ofta ny operation. Den kirurgiska långtidsrisken är tarmvred (i detta fall även kallat slitsherniering) som kommer av att man ändrar anatomin på tunntarmen vid bypassoperationen. Dessa tarmvred ger akut stopp i tarmen och man måste söka akut sjukvård. De går att bota, men kräver en ny operation. Förr var detta relativt vanligt, risken var 5-10%, medan det idag förebyggs redan vid första operationen (man ”stänger slitsarna”). Idag är risken istället 1-3% ungefär. Andra mer medicinska nackdelar är risken för dumping (socker- och blodtrycksfall efter att man ätit eller druckit fel), ökad känslighet för alkohol samt försämrat vitaminupptag. Det sistnämnda är lätt att förebygga med vitamintillskott -men visar sig i studier vara svårt att upprätthålla livet ut för patienterna (som i övrigt mår utmärkt som regel och kanske blivit av med sina tidigare läkemedel…). Mer kring såväl för- och nackdelar finner du i årsrapport från svenska fetmakirurgiregistret SOREG.

         

Gastric bypass eller gastric sleeve?

På senare år har gastric bypass fått en ”kusin” -nämligen gastric sleeve (SG). Den skall vi prata mer om i kommande blogg. Vilken av de två är bäst då? Ja, båda är utmärkta, båda har nackdelar. Exakt när vilken av dem är ”bäst” …vet vi faktiskt inte säkert. Det håller man i Sverige på att ta reda på via BEST -studien (där GB Obesitas är med).

Vill du veta mer? Häng på nästa informationsmöte hos oss!

Fetma del 5: GB Obesitas åtgärdslista

By | Kroppens viktreglering, Nyheter, Om fetmasjukdom, Prevention av fetmasjukdom, Resurser online

I vår bloggserie ”Fetma -vems fel är det?” har vi i del 1 talat om hur fetma är en sjukdom, i del 2 om hur vi rör oss, i del 3 om högprocessad mat och termen ”bliss point” samt i del 4 om fetmasjukdomens kostnader och ett exempel från Chile om vad man kan göra åt problemen i praktiken. Vi har nu samlat ihop en mängd åtgärder som provats eller föreslagits på olika platser i världen.

Tanken bakom här är följande: Fetmasjukdom är inte den enskilde människans fel -det är fetmakänsliga gener plus samhällsbygget som skapar sjukdomen. Att hantera fetma som ”individens ansvar” är därmed både orättvist och ineffektivt. Vad gäller förebyggande arbete agerar redan samhället i principiellt liknande situationer: trafik, alkohol, tobak. Vi har trafikregler, bilprovning och körkort; alkoholskatt, åldersgränser och varningstexter. Nu behöver vi detsamma i vårt ”obesogena” samhälle.

Förebygga övervikt och behandla fetma är olika saker

Att förebygga att övervikt och fetma uppstår (=primär prevention) är lika viktigt som att behandla fetmasjukdom hos dem som redan drabbats (=fetmasjukvård) -men de två situationerna kräver helt olika åtgärder. Primär prevention kräver förebyggande samhällsinsatser, fetmasjukvård kräver sjukvårdsinsatser. Åtgärder i listan som är förebyggande är märkta ”(PR)” som i primär, åtgärder som är relaterade till sjukvård av redan etablerad fetma är märkta ”(SV)”.

Medicinska beslut och åtgärder (SV)

  • Fetma skall bestraktas som en vanlig, kronisk, allvarlig sjukdom
  • Fetmasjukdom därmed centralt och obligatoriskt ämne på alla vårdutbildningar, detta behöver inkludera kunskap om hur fetmasjukdom uppkommer, dess fysiologi samt kostvetenskaplig utbildning. (Samtliga dessa saker är helt underutvecklade inom svensk vårdutbildning idag).
  • Evidensbaserade nationella riktlinjer
  • Patientregister för icke kirurgisk fetmabehandling, motsvarande kirurgins SOReg. (Vi måste dokumentera vilka vårdåtgärder vi gör, vilka som fungerar och inte, osv. Trots att svensk bantningsindustri redan idag omsätter 300 miljoner kr, så finns ej detta.)
  • Läkemedelssubvention till moderna fetmaläkemedel. Om fetma är en vanlig, kronisk och allvarlig sjukdom måste självklart läkemedel mot sjukdomen hanteras som andra mediciner -med subvention.
  • Alla barn med isoBMI >30 remitteras till obesitaskompetent team (tvingande för vårdgivaren, barn med fetma riskerar leva 14 år kortare än sina normalviktiga vänner), dessa barns föräldrar skall engageras i problematiken och stöttas (inte skuldbeläggas).
  • Aktiviteter lämpliga för FAR -fysisk aktivitet på recept -upphandlas av Sveriges landsting och regioner från friskvårdsaktörer och föreningar och erbjuds sedan subventionerat till den som ordineras FAR av sjukvården

Skola och ungdom (PR)

  • Gående skolbussar” i kommunal regi
  • Förbud mot snabbmatsrestauranger, läskautomater etc inom 500 meter från och inom skolor
  • Mobilförbud på all skoltid inklusive raster (sannolikt positivt för både studiero och aktivitet).
  • Subventioner till utedagis och -förskola
  • Riktlinjer+kontroll av serverad mat på förskola och skola -pedagogiska måltider, näringsinnehåll och portionsstorlekar; samt utbildning i kostvetenskap till all personal.
  • Tillägg 200504: Lekplatser med tak som är lite mer bekväma även när det är sämre väder (tack till Jacob Gudiol för tips).

Samhälle (PR)

  1. Sockerskatt (18% skatt på drycker med hög sockerhalt i Chile), 
  2. Svarta etiketter på livsmedel med höga halter socker, salt, kalorier eller mättade fetter (alltså upp till fyra stycken svarta ”prickar” per livsmedel). Tillägg 200504: livsmedel med dålig märkning/flera svarta etiketter säljs i separata delar inne i butikerna (tack till Jacob Gudiol för tips).
  3. Förbud mot reklam för högprocessad skräpmat och godis riktad till barn, förbud mot all TV-reklam för denna typ av produkter från kl 06:00 till 22:00 alla dagar.
  4. Förbud mot maskotar eller leksaker till barn förknippade med skräpmat, t.ex. Tigern Tony hos Kellogg´s eller KinderEgg.
  • Förbud mot godis, läsk och onyttiga snacks inom 5 meter från kassorna i affärer
  • Vattenautomater utanför alla livsmedelsaffärer
  • Tillgänglighetskrav på trappor (inte bara rulltrappor och hissar) i alla offentliga miljöer (”points of decision prompts” -skyltar som visar vägen till rätt val).
  • Garanti om minst fem offentliga ytor för fysisk aktivitet inom 500 meters radie från alla bostadsområden i tätorter.

Göra ”allt på en gång”

Ingen av de listade åtgärderna kommer ensamt att kunna ha tillräcklig effekt på samhället för att göra skillnad. Vi behöver genomföra många av punkterna samtidigt och i stor skala. Olika samhällsaktörer behöver arbeta tillsammans, ledda och understödda av politiker och lagstiftning. Vi behöver följa vilka åtgärder som är effektiva (och inte) längs vägen, men inte ”fastna” i vad som skall prioriteras före något annat innan vi ens börjat. Insatserna kommer naturligtvis i flera fall att kosta pengar, samtidigt kan man förvänta sig att samhället tjänar in pengarna på ökad folkhälsa -och betänk att övervikt och fetma redan idag kostar Sverige hisnande 48,6 miljarder kr per år och 3400 dödsfall.

Kommer ni på fler smarta åtgärder för att förebygga övervikt? Hör av er till oss så kan vi uppdatera listan!

Dela gärna!

Matmärkning Chile

Fetma -vems fel är det? Del 4

By | Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Nyheter, Om fetmasjukdom, Prevention av fetmasjukdom, Resurser online | No Comments

I Sverige har vi lagar och regler!

Vi har en trafiklagstiftning: vi kör på höger sida, vi måste ta körkort, besiktiga bilen, köra nykter, ha säkerhetsbälte och följa hastighetsbegränsningarna. Vi har särskild trafikpolis till och med. Bilarna i sig görs alltmer säkra, de krocktestas dessutom.

Vi har en alkohollagstiftning också; med åldersgräns, Systembolag, alkoholskatt, varningstexter i alkoholannonser. Tobak likadant: åldersgräns, varningstexter på förpackningarna, tobaksskatt -samt nyligen förbud för rökning på uteserveringar. Narkotika är helt kriminaliserat.

 

Varför har vi allt detta?

Kunde inte folk bara ”ta sitt ansvar” och sköta sig?

Vi har det därför att vi vet att utan allt detta skulle människor fara illa:

I Sverige omkom 324 personer och 2195 skadades svårt i trafiken år 2018 (Transportstyrelsen). Cirka 12000 personer dör i rökning varje år, samtidigt som 100000 insjuknar i sjukdom relaterad till rökning (Socialstyrelsen/Folkhälsomyndigheten). Cirka 2000 personer avlider som direkt effekt av alkohol per år, i tillägg orsakade alkohol drygt fyra procent av den samlade sjukdomsbördan 2017 (data från det internationella projektet Global Burden of Disease, GBD).

Samhället/staten väljer alltså här att genom lagstiftning ta ett ansvar åt befolkningen som grupp, att styra den åt rätt håll. Man kan ha politiska åsikter om detaljer i ovanstående, men ingen skulle vilja avskaffa alla lagar och regler. Eller hur?

 

Vad kostar övervikt och fetmasjukdom? Mer än Du anar

Samtidigt orsakar fetmasjukdom minst 3400 dödsfall i landet per år. Totala kostnaden för övervikt är 23,4 miljarder kronor per år, fetma ytterligare 25,2 miljarder (rapport IHE). Varannan vuxen svensk är idag överviktig eller har fetma (Folkhälsomyndigheten).

Som svar på denna övervikts- och fetmaepidemi gör svenska samhället i nuläget -vadå?

Nästan ingenting. (Jo, vi har en 15 års åldersgräns om man vill köpa en burk Red Bull och det finns vissa regler för hur reklam till barn får se ut.) Översätter vi den här hållningen till trafiken så skulle det motsvara att vi nog har högertrafik -men glöm resten (körkort, hastigheter, alkohol, säkerhetsbälte, trafikljus)…

Vi har således bensin-, alkohol- och tobaksskatt. Fetmainitiativet föreslog en svensk sockerskatt, men detta avfärdades av dåvarande ansvarig minister, som istället ville se ett ”helhetsgrepp”. Detta ”grepp” finns det fortfarande inget som helst spår av.

Tvärtom exponeras vi ohämmat av reklam för högprocessade livsmedel, snacks och godis i princip överallt. (Public service lät t.o.m. Melodifestivalen ha ren junk food som huvudsponsor i år). I min stora mataffär hemmavid får man stega 20 steg(!) från kassan räknat för att komma ut ur ”zonen” med enbart godis, choklad, chips och snacks -det finns numera t.o.m. en minihylla i kassan mellan varubandet och kunden med små stycksaker choklad (precis i ögonhöjd för medföljande barn). Inga varningstexter, inga åldergränser. Ingenting.

Samma stat och samhälle som i övrigt inför trafikregler, åldersgränser, punktskatter och varningstexter väljer att passivt titta på medan befolkningen blir alltmer exponerad för högprocessade livsmedel som vi vet leder till fetmasjukdom. Så här ska vi som medborgare plötsligt ”ta vårt ansvar” och sköta oss tydligen?

Detta är orimligt och på alla sätt ologiskt. Problemet kostar oss dessutom redan 3400 dödsfall samt 48,6 miljarder kronor varje år. (Läs den meningen en gång till).

 

Varför gör man då ingenting?

Ingen ”vet” exakt, men vi kan väl spekulera:

Inser man att fetma är en sjukdom, eller tror man att det är ett aktivt val av patienten själv? Svensk sjukvårdspersonal utbildas i princip inte alls om fetmasjukdom, hur mycket vet då våra politiker och beslutsfattare? Tror man att högprocessad mat är ofarlig? Hur stark är livsmedelsindustrins egen lobby (rätt stark, får man misstänka)? Hur stor väljaropinion (=vi alla alltså) finns det för att hjälpa människor undan övervikt eller fetma?

 

De Fyra Svarta Prickarna

I nästa del av serien ska vi lista våra förslag till samhällsåtgärder, men ni får en liten försmak redan här: i Chile har man en uttalad övervikts- och fetmaproblematik (75% av vuxna befolkningen har övervikt eller fetma). Sedan år 2016 har man en verklig aktionsplan för att tackla detta på samhällsnivå. Delorsak: senator Guido Girardi, som även är utbildad läkare.

Chile har infört en rad spännande reformer på området:

-läskskatt: sötade drycker har en straffskatt på 18 procent.

-de fyra svarta prickarna. Om ett livsmedel är onyttigt avseende socker, salt, kaloriinnehåll respektive mättat fett så ger var och en av dessa kategorier en svart påklistrad stoppformad etikett på förpackningen. Kunden kan alltså direkt se om en vara har noll, en, två, tre eller i värsta fall fyra svarta prickar. Effekten är uppenbar och omedelbar: ingen mer gissningslek vad det finstilta i innehållsförteckningen egentligen betyder, och oerhört svårt för producenten att komma runt problemet via missvisande reklam eller liknande.

Resultat: medföljande barn påpekar ofta själva för mamma eller pappa att de inte vill ha mat med svarta stopptecken på -och industrin självsanerar sig för att undvika de svarta etiketterna. (Läs mer i New York Times reportage.)

-förbud mot reklam för skräpmat i radio och TV mellan kl 06 på morgonen och kl 22 på kvällen.

-förbud mot maskotar och seriefigurer som kopplas till skräpmat (t.ex. tigern Tony hos Kellogg’s).

Så det går att göra förändringar -bara viljan finns.

I nästa bloggavsnitt ska vi sticka ut hakan och lista våra förslag till åtgärder -följ oss!

/Carl-Magnus

Fetma -vems fel är det? Del 3

By | Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Nyheter, Om fetmasjukdom | No Comments

En vanlig dag…

På burgarställets drive-thru: smaken av varm nygrillad burgare, lite sötma från dressingen och brödet, salta fries, bubblande colasmak från läsken -precis vad jag behövde nu! (Det är såhär en bliss point smakar, se nedan!)

Samtidigt, på ett av våra infomöten: ”fetman är såklart mitt eget fel, det är ingen som tvingat mig att äta mig såhär stor…”

Samtidigt, i ett kommentarsfält i sociala medier: ”de som är feta har sig själva att skylla, det är ingen som har tvingat dem att stoppa allt skräp i munnen…”

Samtidigt, i ett styrelserum: ”…vi ser utmärkt tillväxt på alla marknader, i synnerhet den nordiska har utvecklats gynnsamt sedan vi…”

Hänger allt detta ihop? Och om ja, i så fall hur? Det ska vi tala om idag.

 

Bliss Point

Vi börjar med vår måltid längst upp. Nu var det ett Burger Meal av något slag, men kunde lika gärna ha varit en mikrougnslunch, sötad drickyoghurt eller ett ”Fredagsmys”: här behöver vi lära oss om termen ”Bliss Point”. Nedanstående citat är från Svenska Dagbladets artikelserie om övervikt härom veckan:

”Bliss point är en term som beskriver den andel av socker men även fett, salt och andra smaker, som är maximalt lockande för vårt belöningssystem. Om punkten överskrids känner vi avsmak och äcklas eftersom det blir för sött eller för salt. Men hela vägen upp till ”äckelpunkten” blir produkten gradvis alltmer lockande. Termen har använts inom livsmedelsindustrin sedan 1970-talet då den utforskades i detalj.

En viktig upptäckt var när socker, fett och salt kombineras så höjs respektive äckelpunkt och produkten blir superbelönande. För barn ligger äckelpunkten på drygt 25 procent socker, för några ändå upp till 36 procent. Det är drygt dubbelt så högt som för vuxna, och förklarar varför produkter riktade till barn ofta görs mer söta.

Olika produkter kan dessutom förskjuta äckelpunkten uppåt åt varandra, och på så vis driva upp konsumtionen, exempelvis sockrad läsk och salta snacks.”

 

Bliss Point: den perfekta kombinationen sött, salt, fett

Det är alltså ingen slump att ett Burger Meal ser ut som det gör -det är den perfekta, superbelönande, kombinationen sött, salt och fett som frisätter mesta möjliga belönande neurotransmittorer (endorfiner, dopamin) i våra hjärnor. Väl där har de olika företagen successivt ökat portionsstorlekarna och därmed vinsterna -jämför en burgarmåltid 1950 mot idag på ena bilden, eller hur bl.a. vårt ”Fredagsmys” ökat svenska chipsförsäljningen på andra bilden:

               

Och därmed hänger ju även ”ingen som tvingat mig”-resonemanget med, inte sant? Den här maten är vetenskapligt expertdesignad att producera så mycket belöningshormoner det bara går i våra hjärnor varje gång vi äter(!).

 

Studie: Högprocessad mat -vikt upp

I våras publicerades en mycket välgjord studie om just detta, av Kevin D. Hall i Cell Metabolism (”Ultra-Processed Diets Cause Excess Calorie Intake and Weight Gain…”). Man lät 20 vuxna deltagare, viktstabila med BMI kring 27, bo på kliniken i två veckor. De lottades till att antingen leva på högprocessad mat eller oprocessad mat. De fick äta hur mycket eller lite de ville. Resultatet? De som levde på högprocessad mat åt i snitt 508 kcal mer per dag än de andra, via ökat fett och kolhydrater, men inte protein. Efter studieperioden hade de som ätit högprocessad mat gått upp i snitt 0,9 kg, de med oprocessad istället gått ner i snitt 0,9 kg! Se även diagrammet i titelbilden till bloggen här ovan.

Studien har, med all rätt, redan fått mycket stor uppmärksamhet. Och observera att detta var viktstabila studiepersoner som inte hade fetma, ändå blir det så tydligt på bara två veckor.

Så ni ser -allt hänger ihop! Och inte är övervikt/fetma individens ”fel”, vårt matsamhälle är idag som ett snillrikt riggat minfält med ”bliss points” överallt. (Och hittills gör staten ingenting åt detta i princip, men mer om deras ansvar i nästa bloggavsnitt).

 

Big business

Så till styrelserummet från inledningen: vilka är dessa bolag?

Jo, det är Nestle (bl.a. Mövenpick och Dreyer’s glass, PowerBar, NesQuick, KitKat, Smarties), Pepsico (bl.a. Tropicana, Mtn Dew, Gatorade, 7Up, Pepsi, Pizza Hut, KFC, Taco Bell), Unilever (bl.a. GB Glacekoncernen, Ben&Jerry, Knorr, Becel), Coca Cola (Fanta, Sprite, Monster, VitaminWater m.m.) -lägg så till koncernerna Mars, Kellogg’s, Kraft, McDonald’s, Restaurant Brands Int (med bl.a. Burger King och Tim Horton’s), Orkla Foods (OLW m.m.) och ett par till så har du majoriteten av alla processade livsmedel i din egen butik hemmavid.

Detta är big businessinget lämnas åt slumpen. Inklusive våra smaklökar och belöningssystem.

En rejäl cynism återfinns i dessa stora bolags sortiment: samma bolag som haft full koll på ”bliss points” sedan 70-talet, och bevisligen aktivt bidrar till vår pågående fetmaepidemi, är engagerade i -just det! -bantningsindustrin: googlar snabbt fram en marknadsrapport om ”global Weight Loss and Obesity Management market” och finner listade där -Coca Cola Co., Nestle, Pepsico, Unilever, Kellogg’s…

Så samma bolag som skapar våra högprocessade, bliss point-optimerade livsmedel ser alltså till att sedan även erbjuda bantningsmetoder och tjäna pengar på oss en gång till så att säga.

Vi kan bara ana hur perfekt upplagt dessa bolag upplever att det är, när vi konsumenter som drabbas hälsomässigt sedan skyller enbart på oss själva -eller varandra..!

Nästa avsnitt ska handla om samhället, staten och politiken. Vad borde de kunna göra för att hjälpa oss ur detta? Vad har andra länder redan gjort och lyckats med? Följ oss!