fbpx Skip to main content
Tag

bantning

Bantningens historia

By Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Set point

Bantningens historia går flera hundra år tillbaka i tiden, men med den skillnaden att övervikt förr var något som främst drabbade de rika och välbärgade i samhället -idag har det snarare blivit det motsatta. Har Du bantat någon gång? De flesta svarar nog ja på detta. Bantning i alla dess former är ett av de vanligaste projekt en människa återkommande företar sig under livet. En amerikansk studie från 2018 visade att 49,1% av vuxna amerikaner hade försökt banta de senaste 12 månaderna. Vår spaning är att siffrorna skulle vara likvärdiga här hemma.

Att gå på en diet för att gå ner i vikt har ”säsonger” och en av dem pågår just nu, efter jul- och nyårshelgerna. Kvällstidningarnas löpsedlar visar bantningstips nästan varje dag. Detta är en enorm business, som förra året globalt värderades till hisnande 254,9 miljarder US dollar (2320 miljarder svenska kronor, lika mycket som två hela svenska statsbudgetar). Den kanske mest kända aktören WW (Viktväktarna) gjorde år 2019 en bruttovinst på 786,7 miljoner US dollar (7,2 miljarder svenska kronor).

Bantningens historia -William Banting

Men vet du varför det heter ”att banta”? Det ska vi prata mer om nu: den förste läkaren att ordinera en ”bantningskur” som är dokumenterad var dr William Harvey i England år 1862 -dieten gick ut på att undvika kolhydrater som öl, bröd och potatis och istället äta mer kött och fisk, ett slags ”LCHP”. Patienten i fråga hette William Banting (därav termen bantning) och var en engelsk kändis. Från augusti 1862 till augusti 1863 gick han ner 21 kg och publicerade detta i Letter on Corpulence Addressed to the Public -hans metod blev mycket populär och brevet trycktes till slut i 58000 exemplar fram till år 1902.

En typisk dag för William Banting lär ha sett ut så här:
Frukost -150 gram stekt fisk, bacon, njure eller kallt kött; en stor kopp te utan socker; ett litet kex eller en skiva rostat bröd utan smör.
Lunch -150 gram fisk eller kött; valfri grönsak; rostat bröd utan smör samt osötad fruktpudding. 2-3 glas rödvin, sherry eller Madeira till maten -ingen öl eller Champagne, inget portvin!
Eftermiddagste -50 gram kokt frukt; 1-2 skorpor, en kopp te utan socker.
Middag -kött eller fisk som till lunch, 1-2 glas rödvin eller sherry samt vatten.
Sängfösare, ”vid behov” -en grogg på gin, whisky eller konjak utan socker alternativt 1-2 glas rödvin eller sherry. (Om det rostade brödet eller skorporna var för torra i smaken rekommenderade Banting dessutom att droppa en matsked sprit på dem.)
Därefter 6-8 timmars god sömn! (Med tanke på det alkoholintaget så är vi inte så förvånade).

Populära bantningskurer genom åren

Nåväl, förutom Bantings alkoholvanor så har principen för bantningsdieter sedan varit densamma -färre kalorier in än ut, ofta kopplat till andra tankar kring kropp, hälsa och mående. Termer som ”stärker immunförsvaret”, ”detox” och liknande återkommer. Listan med någon gång populära dieter skulle kunna göras oändlig, men här kommer några smakprov:

Man kan banta genom att äta grapefrukt, kålsoppa, bara kött (karnivordieten), speciella kakor (Smart For Life), ägg och vin (the egg and wine diet), enbart frukt (fruitarianism), lamm och ananas(!), bananer, rabarber, popcorn, vattenkrassesoppa, äppelcidervinäger, barnmat eller proteinshakes. Vissa dieter har (ofta konstiga, i princip aldrig vetenskapliga) tankar kring hur kroppen fungerar –Fit For Life blev mycket populärt i mitten på 80-talet och kombinerade viktnedgång med tankar om att bara äta frukt på morgonen och aldrig kombinera kolhydrater och protein i samma måltid. Blodgruppsdieten menar att man ska äta olika mat beroende på sin ABO-blodgrupp. Syra-bas-dieten försöker påverka pH-balansen i kroppen via födan.
Bantningens historia inkluderar även att inte äta alls. Olika varianter på fasta kombineras ofta med ideer om ”detox” och diverse hälsoeffekter, förutom löften om viktnedgång: ”måndieten” förskriver ”juicerensning” i viss månfas och blev berömd via artisten Madonna. 5:2 -ät som vanligt fem dagar i veckan, fasta två dagar -var väldigt populär för 6-7 år sedan. En mer extrem variant är 20:4 -ät bara under ett fyratimmarsfönster varje dygn.

Dieter som har följare även idag

Dr Robert Atkins introducerade ”Atkinsdieten” redan på 70-talet, det är en kolhydratfattig diet som liknar LCHF. Atkins blev sedan populär igen i början på 00-talet. LCHF (low carb high fat) fick ett uppsving i Sverige i mitten på 00-talet, liksom GI -att äta mat utifrån dess glykemiska index (hur maten påverkar blodsockret). Ett annat exempel är medelhavskost, som innehåller mycket olivolja, grönsaker, frukt, bönor och fisk. Viktväktarna, numera WW, har funnits sedan 1963 och är idag en kommersiell blandning av dieter med företagets egna poängsystem, app i telefonen, coacher och workshops. De flesta av er har säkert provat WW?

Vad trendar just nu?

Vi gjorde en sökning på nätet samt en koll i tidningsutbudet. Vi hittade då ketogen kost (liknar LCHF), Wellobe (tidigare känd som Viktklubb), WW, olika LCD-pulver, Mosleymetoden (samma skapare som 5:2) och Pauluns LCHQ. Dessutom, som alltid i januari, annonseras det för viktnedgång via träning i alla dess former. Man utlovar genomgående snabba resultat -vad som sker på lång sikt är det däremot sämre med.

Bantningens historia -är någon diet bättre än någon annan?

Vetenskapligt sett -svar nej, det har bland annat SBU granskat. Man jämförde lågkolhydratkost, lågfettkost, högproteinkost, medelhavskost, kost med låg glykemisk belastning samt kost med hög andel enkelomättade fetter. De hade alla på sikt likvärdig viktnedgång. Så svaret blir nog mer personligt -den diet man själv gillar kommer man ju att orka följa en längre tid.
Alla bantningskurer med kaloriunderskott ”fungerar” i början, dvs. man går ned i vikt 5-10-20 kg. Vad gäller förmågan att behålla sin viktnedgång har alla dieterna sedan samma problem -de har inte sänkt nivån på kroppens set point för vikt. Kroppen försvarar sig och inom 5 år har 19 av 20 gått upp alla kilona igen. Mer om detta och vad det medför kan du läsa här.

Men vad fungerar då?

Behandling som sänker set point för kroppsvikt har ett bestående resultat: mest beprövat och effektivt är fetmakirurgi (t.ex. gastric bypass och gastric sleeve), följt av de nya läkemedel som lanserats på senare år (men ännu inte fått subvention, vilket kraftigt begränsar användningen). Läs mer om de olika operationstyperna, samt läkemedel här.

En översikt kring olika dieter från Livsmedelsverket finner du här.

ww_bantning

Bantning -varning utfärdas..!

By Best Weight, Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Nyheter, Om fetmasjukdom

Precis alla våra patienter har försökt gå ned i vikt någon gång innan de så småningom kommer till oss. Det luriga med all kaloriräkning/bantning (”rör dig mer och ät mindre, så..”) är att det verkar fungera i början -man går ned i vikt de första 1-2-3 veckorna. Sedan blir det förr eller senare en platåfas, följt av en successiv viktuppgång, som regel till en högre slutvikt än den man började vid. Den biologiska orsaken stavas kroppens inre vikttermostat (”set point”), vilket vi berättat mer ingående om i tidigare inlägg (se exempelvis denna blogg hos oss, denna artikel från Baribuddy eller denna informationsfilm). Resultatet är att att risken för viktuppgång inom fem år efter en bantningskur är 95-97%. (Detta berättar -av uppenbara skäl! -bantningsindustrin aldrig för er. De omsätter 300 000 000 SEK per år bara i Sverige.).

Jojo-bantning

Slutresultatet, vikt ner och sedan upp igen, är vad man brukar kalla för ”jojo-bantning”. Men är det så enkelt? ”Jojo” visar ju att man lätt går upp sina kilon efter dietkuren, men antyder ju också att man kanske inte har så mycket att förlora -det värsta som kan hända är ju att man är tillbaka på ”ruta ett”. Eller?

…set point upp

Tyvärr är det inte så enkelt. Det som typiskt händer efter en misslyckad bantning är att set point skruvats upp 2-5-8 kg (man gick upp mer än det man gick ned i början). Alltså triggar bantningen hjärnan att vilja väga ännu mer. Många av de patienter vi träffar beskriver hur den första hälften av deras överviktskilon troligen kom av gener + miljö + en trigger (knäskada, rökstopp, sjukdom, etc.) -men att sedan upprepade jojo-bantningar i sig tryckte upp vikten resten av extrakilona. En bantningskur riskerar alltså att ”väcka den björn som sover” och efteråt är set point ännu högre. (Det hade alltså med facit i hand varit bättre att låta bli bantningskuren och acceptera den ursprungliga vikten).

Permanent ändrad biologi à la Biggest Loser

Nästa problem är att flera av de mekanismer som motverkar viktnedgången sedan inte försvinner igen -fastän man går tillbaka upp i vikt. Mest berömda studien av detta gjordes i USA på en omgång Biggest Loser-deltagare. Man mätte deras förbränning samt olika vikthormoner innan tävling (när de hade stor kropp), vid tävlingens slut (när de hade gjort massiv viktminskning) samt sex år senare (då alla utom en hade gått upp kilona igen). Resultat: förbränning, respektive mättnadshormonet leptin var -som väntat -klart sänkt direkt efter tävlingen. Det som däremot överraskade var att deltagarna sex år senare, trots viktuppgång igen, fortfarande hade sänkt förbränning och sänkt leptin(!). Bantningen hade alltså permanent försämrat deltagarnas viktfysiologi.

Jojo-bantning ger ändrad kroppssammansättning

Om du går ner t.ex. 10 kg med valfri traditionell diet, så har du inte förbränt 10 kg fettvävnad; du har sannolikt brutit ned 7-8 kg fettväv men samtidigt 2-3 kg muskelmassa. Mindre fett är bra, men mindre muskulatur är definitivt inte bra. När du sedan går upp kilona igen, låt oss säga 12 kg upp, så är det i värsta fall 12 kg fettvävnad –ingen muskelmassa. Misslyckad bantning remodellerar alltså kroppens sammansättning till det sämre.  Om man tänker sig att man som person med för stor kropp gjort upprepade bantningar kanske 5-10 gånger i livet, så förstår man bättre varför muskelvärk, trötthet och nedsatt ork är så vanligt.

…och sämre självkänsla

Till slut har vi så den psykologiska aspekten: upprepad misslyckad viktnedgång är oerhört psykiskt stressande för personen själv. De flesta klandrar sig själva för misslyckandet (man har ”bristande karaktär” och så vidare) och personer i omgivningen (tyvärr inklusive sjukvården!) bekräftar indirekt detta genom att hålla med, eller inte säga emot.

Bantning -varning utfärdas!

Alltså: man kan försvara tanken på ett seriöst försök i livet till viktminskning genom ändrade levnadsvanor eller någon typ av dietprogram. Detta för att se vad just din set point för vikt i hjärnan ”accepterar” avseende viktminskning: 3-5% av oss har en set point som är mer flexibel (och man kan då tänka sig att viktnedgången kan bestå även på sikt). Övriga 95-97% kommer att ha en fixerad set point motsvarande sin högre startvikt -alltså kommer det att bli en jojo-effekt. Om man upplever detta, så är upprepade nya bantningsförsök troligen närmast hälsofarliga: set point kommer att tryckas uppåt mer och mer, förbränningen i muskulatur sänks och nivån mättnadshormoner blir lägre, kroppen remodelleras om till mindre muskelmassa och du mår sämre och sämre psykiskt. Bättre i så fall att om möjligt acceptera den vikt man har och istället försöka undvika ytterligare viktuppgång (här kan konceptet ”Best Weight” användas, läs mer om detta här). Alternativet blir att välja behandlingsmetoder som sänker hjärnans set point, dvs. läkemedel eller fetmakirurgi.

Det vi motsätter oss starkt är den närmast vårdlösa synen på bantningskurer som något där kunden har ”inget att förlora”: bantningsreklam och -produkter saluförs via apotek, kvällstidningar, kommersiella aktörer på nätet, appar i telefonen -men även av sjukvården själv. Detta som regel utan minsta varningstext kring riskerna vi redovisat ovan, och aldrig någonsin med information om vad set point är för något. Denna problematik måste belysas och diskuteras mer allmänt i samhället. Dela gärna!

bantning