fbpx Skip to main content
Tag

gb obesitas

aug 21 2023
Love0
Dr Hjörtur Gislason

Dr Hjörtur Gislason, GB Obesitas – gastric bypass og gastric sleeveoperationer i Malmö

By GBO i Norge, Nyheter

Dr. Hjörtur Gislason opererer nå på GB Obesitas helt nye og topp moderne klinikk sentralt i Malmö!

GB Obesitas er Nord-Europas største ekspertsenter

GB Obesitas er Nord-Europas største ekspertsenter for (overvektsbehandling og) fedmekirurgi – vi har erfaring fra mer enn 20 000 fedmeoperasjoner. Vi tilbyr gastric bypass, gastric sleeve, SASI, distal gastric bypass med mer med pakkepriser fra 79 900 SEK (ca. 76 400 NOK) inkludert minst to års oppfølging etter operasjonen.

Hjörtur Gislason har tidligere jobbet mange år i Oslo. Nå driver Hjörtur GB Obesitas Skåne sammen med Dr. Carl-Magnus Broden og Dr. Magnus Hjaltalin Jonsson. Carl-Magnus er gastroenterolog og driftsleder; han holder også regelmessig gratis online informasjonsmøter. Magnus er ansvarlig for anestesipersonalet vårt. Primærkirurger er Dr. Gislason og Dr. Kamran Shah. Hele teamet vårt har mange års erfaring av fedmekirurgi.

Våre operasjonspakker

Du finner mer informasjon om våre operasjonspakker her. En god måte å bli kjent med oss ​​og komme videre mot din operasjonsbeslutning er å delta på Carl-Magnus sitt neste informasjonsmøte på nett – bestill plass her! Vi gjør så den første konsultasjon med lege via video.

Vår klinikk på Skeppsbron i Malmö

GB Obesitas klinikkGB Obesitas klinikk

Vår klinikk er fullstendig planlagt, tilpasset og innredet spesielt for overvektige pasienter. Operasjonssalene er topp moderne, mens salonger, venterom og omsorgsrom er innredet i tidlig 1900-tallsstil. Skeppsbron er en unik klinikk uten sidestykke! Du vil føle deg velkommen, trygg og profesjonelt ivaretatt hos oss.

Det er enkelt å reise til oss med tog til Malmö sentralstasjon eller fly til Kastrup lufthavn og deretter tog over Öresundsbroen. Du sover en natt på vår klinikk etter operasjonen. Etter det har vi samarbeid med hoteller i nærheten for et par ekstra netter med observasjon før du reiser hjem igjen.

Vil du vite mer?

Les mer på gbobesitas.com, kontakt oss via kontaktskjemaet eller send en e-post til Carl-Magnus direkte på carl@gbobesitas.com. Ser deg!

GB Obesitas legerCarl-Magnus BrodenDr Hjörtur Gislason

feb 07 2023
Love0

Vitala -träning efter din obesitasoperation

By Livet efter operation, Nyheter, Resurser online, Träning

Vitala -träning efter din operation

Träning är alltid viktigt, oavsett om man gör det i samband med en fetmaoperation eller inte. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på vår fysiska och psykiska hälsa. Det bidrar till ett ökat välbefinnande. Du som tränar sover bättre, blir starkare, gladare och ditt minne förbättras. Under svältfasen första året efter din operation är det betydelsefullt med fysisk belastning. Detta eftersom du då inte bara förbränner fett utan också muskulatur.

Om man är ovan, fortsatt har en stor kropp samt begränsas av värk eller andra sjukdomar kan träning efter operationen vara extra svår. Många är inte bekväma med att direkt börja gå på gym. Vi har länge efterlyst en metod för att kunna träna hemma. Det ska vara effektivt, men samtidigt kunna anpassas till dagsformen och de egna förutsättningarna. Denna möjlighet finns nu i form av den nya, individanpassade träningsappen Vitala.

Ett digitalt träningscenter i din smartphone

Vitala är ett digitalt medicinskt träningscenter för dig som genomgått obesitaskirurgi. Du får som patient hos GB Obesitas/Metabolt Center via Vitala automatiserad tillgång till individanpassad medicinsk träning och rehabilitering via din smartphone. Vitala är en medicinteknisk produkt skapad av läkare och fysioterapeuter i nära samarbete med slutanvändare. Träningen är patientsäker, effektiv och anpassad till dina unika förutsättningar. Du kan träna 5 minuter eller 30 minuter, med eller utan redskap -du bestämmer. I din användarprofil i Vitala anger du vilka sjukdomar eller begränsningar du har i din träning, och appen anpassar din dagliga träning efter det. Människokroppen är gjord för rörelse, därför är det extremt viktigt att förbli fysiskt aktiv i vardagen. Forskning har visat att ett träningspass på bara några minuter gör mycket för den långsiktiga hälsan.

Citat från Jesper Aasa, medicinsk chef på Vitala:

”Vitalas vision är att möjliggöra ett proaktivt arbete inom hälso- och sjukvården och aktivera patienter till mer hälsosamma och hållbara livsstilsförändringar. Vi ser väldigt mycket fram emot att tillsammans med GB Obesitas/Metabolt Center och deras specialistkompetens inom obesitaskirurgi kunna stötta patienter före, under och efter deras behandling för att optimera rehabiliteringen och maximera långsiktig hälsa.” Vitalas digitala medicinska träningscenter möjliggör för vårdgivare att förskriva individanpassad medicinsk träning till sina patienter. Vitalas program är evidensbaserade, och produkten CE-märkt.

Vem kan få Vitala via GB Obesitas eller Metabolt Center och hur går det till?

GB Obesitas och Metabolt Center har som första fetmakirurgikliniker i Sverige tecknat licens för våra patienter att använda Vitalas träningsprogram. Alla ni som opereras hos GB Obesitas eller Metabolt Center kan nu få Vitalas app och program via oss -utan kostnad.

Är du tidigare opererad hos oss? Maila våra mottagningar på de vanliga mailadresserna, ange ”Vitala” i mailrubriken. Skriv ditt namn, personnummer samt när och var du opererats i mailet, så ordnar vi resten. Ni som kommer att opereras hos oss framöver får automatiskt erbjudande om Vitala i samband med uppföljningen veckorna efter operationen. Lycka till!

dec 30 2022
Love0

Viktuppgång efter magoperation -möjlighet till distal gastric bypass

By Operationsmetoder, Vår forskning

Viktuppgång efter vanlig gastric bypass

Distal gastric bypass hos GB Obesitas är en operationsmetod som kan vara lämplig för patienter med viktuppgång efter tidligare gastric bypass. Vid en standard gastric bypass -operation kopplar man förbi en större del av magsäcken och en del av tunntarmen (hos oss cirka 60 cm tunntarm). Däremot tas ingenting bort från kroppen. Man skapar en liten ny magsäck (magfickan) ur den ursprungliga magsäcken och kopplar resten av tunntarmen till magfickan.

Vid en distalisering av gastric bypass blir en ännu större del av tunntarmen ”bypassad” och den nya tarmkopplingen görs ännu längre ner på tunntarmen (mer ”distalt” på fackspråk). I tillägg undersöker vi om magfickan har blivit förstorad efter första bypassoperationen och vid behov minskas storleken på denna. Vid nya operationen till distal gastric bypass förkortas antalet centimeter tunntarm som är delaktig i matsmältningen. Maten du äter kommer alltså att komma i kontakt med färre centimeter tunntarm längs vägen genom kroppen.

Ju mindre längd tunntarm som kommer i kontakt med maten, ju effektivare viktnedgång får man. Samtidigt ökar risken för biverkningar, operationen blir ”skarpare”.

GB Obesitas kirurger Kamran Shah och Hjörtur Gislason har nu publicerat en långtidsstudie med uppföljning i upp till 8 år efter operation med distal gastric bypass. (Detta är vi först med i världen!) Studien visar att man i genomsnitt går ned cirka 70% av sin kvarvarande övervikt med en distal gastric bypass -och att detta håller på sikt.

Distal gastric bypass: för- och nackdelar

  • Klart bättre viktnedgång.
  • Ökad chans att slippa medicin mot typ 2 diabetes, högt blodtryck och högt kolesterol.
  • Ökad chans att kunna avsluta CPAP-behandling mot sömnapnesyndrom.

Den funktionellt förkortade tunntarmen medför ökad risk för:

  • Dumpingsyndrom (obehag som uppstår om man äter för snabbt, för söt eller fet mat).
  • Magtarmproblem, exempelvis diarre om man äter för stora portioner eller för mycket fett.
  • För lågt blodsocker (hypoglykemi som det kallas på fackspråk).
  • Brist på vitaminer och/eller mineraler.
  • Problem att få i sig tillräckligt med protein.

Alla dessa problem kan hanteras, dels genom att man själv har noggranna dagliga rutiner, dels genom att vi följer upp dig med täta kontroller (se även nedan). Operationsrisken vid en distal gastric bypass är stort sett identisk med risken vid en vanlig gastric bypass.

Efter en distal bypass gäller samma vardagsrutiner som efter en vanlig gastric bypass avseende måltider, vitaminer, vätska och motion. (Följ gärna vår kylskåpslista, som du finner här.) Eftersom operationen är ”skarpare” så blir det extra viktigt med rutiner för att undvika biverkningar och må bra efter operationen. Du kommer att få tätare kontroller inklusive blodprover av oss de första åren.

Distal gastric bypass efter gastric sleeve med viktuppgång

En gastric sleeve är sett till effekten lite ”snällare” än en vanlig gastric bypass. Därmed kan vi också förvänta oss en högre andel patienter som får problem med viktuppgång efter några år. Det finns enstaka studie på detta som visar att risken ligger kring 28% efter sju år. Även efter en gastric sleeve kan man göra en distal gastric bypass, toppdelen av sleevemagen blir då magfickan och sedan gör vi tarmomkopplingen på samma sätt som beskrivits ovan.

Intresserad? Läs mer om det praktiska här

Distal gastric bypass är inte en etablerad standardoperation (våra kirurger är först i världen med långtidserfarenhet på metoden). Därför utförs den endast som privatbetald kirurgi. Aktuell prislista finner du här. Vi kommer att följa dig extra noggrant i fem år och detta kommer även att ligga till grund för studier på resultaten.

Vill Du veta mer? Anmäl dig då till något av våra infomöten online -antingen repetitionskursen eller specialföreläsningen om viktuppgång –boka här!

okt 11 2021
Love0
Viktuppgång efter fetmaoperation

Viktuppgång efter fetmaoperation -vad kan man göra?

By Kroppens viktreglering, Operationsmetoder, Set point

Set point för kroppsvikt, del 3

 

Viktuppgång efter fetmaoperation

Viktuppgång efter fetmaoperation drabbar 20-25% av de som opererats. De generella mekanismerna bakom viktuppgång redogjorde vi för i vårt tidigare blogginlägg här på sajten. Idag skall vi fokusera på vad vi kan göra vid viktuppgång efter tidigare bariatrisk kirurgi, även kallat ”weight regain”:

 

Stabila rutiner är A och O innan du gör något ytterligare

Du kan aldrig gå vidare mot ny kirurgi eller tillägg av läkemedel mot viktuppgång utan att ha sett över din vardag först. Hur ser dina matrutiner ut? Har du mycket stress på jobbet? Sover du bra? Rör du på dig regelbundet? Vi har samlat konkreta råd och tips att följa i GB Obesitas kylskåpslista, som du kan ladda ner själv, skriva ut och sätta på kylskåpet. Kolla den först!

Läkemedel mot viktuppgång efter fetmaoperation

Det finns idag två godkända läkemedel i Sverige med indikationen obesitas, som båda sänker set point för kroppsvikt – tablett Mysimba (bupropion/naltrexon) och injektion Saxenda (liraglutid). Mysimba och Saxenda får du på vanligt recept, men inget av dem får subvention i nuläget. Detta innebär att man som patient får stå för hela medicinkostnaden själv (cirka 1000 – 2500 kr per månad). Det finns ett fåtal studier på Saxenda som behandling efter postoperativ viktuppgång, med synlig effekt på viktkurvan. Vanligaste biverkningarna till läkemedlet är mag- tarmbiverkningar. (För Mysimba saknas det vetenskapliga studier för behandling av viktuppgång efter fetmaoperation). GB Obesitas har medicinska paket för privatbetalande som vill testa läkemedelsbehandling.

Kan man göra en operation till?

I utvalda situationer kan man göra det. Vi kommer här att lista några av de olika alternativ som finns. Observera än en gång att stabila rutiner är och förblir grundförutsättningen för att detta skall vara aktuellt.

De äldre så kallat restriktiva metoderna gastric banding och VBG (vertikal bandförstärkt gastroplastik) har som enda verkningsmekanism att de facto göra magsäcken mindre, de sänker alltså inte set point för kroppsvikt (som de moderna metoderna nedan gör). Det är vanligt förekommande med problem relaterade till själva bandet som opererats in (trånga förhållanden, kräkningar m.m.) samt viktuppgång. Gastric banding eller VBG kan opereras om till en gastric bypass, vilket botar eventuella problem med inopererade bandet och dessutom sänker set point för kroppsvikt.

En gastric sleeve med viktuppgång kan opereras om till en gastric bypass eller en SASI (single anastomosis sleeve ileal bypass). Både gastric bypass och SASI sänker set point för kroppsvikt ytterligare. Gastric bypass kan även lösa problem med mycket reflux (sura uppstötningar) efter en sleeveoperation.

Om man redan har en gastric bypass då? Ja, i utvalda fall kan man överväga en utökad tarmomkoppling, en så kallad distal gastric bypass. GB Obesitas team har varit ledande i att ta fram denna operationsmetod. En distal bypass kräver noggrann uppföljning av framför allt vitaminnivåerna efter operationen.

Är du i en situation med viktuppgång efter din fetmaoperation? Vill du ha hjälp att komma vidare? Kontakta gärna oss, eller börja med att vara med på nästa repetitionskurs online.

 

jul 30 2021
Love1
Kom ihåg lista för fetmaopererade

Kylskåpslistan -checklistan för Din vardag

By Best Weight, Mat och dryck, Prevention av fetmasjukdom, Set point

Kylskåpslistan -enkla kom-ihåg för alla

I föregående bloggartiklar har vi pratat om hur övervikt kan utvecklas, såväl innan som efter en obesitasoperation. De tips och regler som vi listade då, har vi nu kortat ner till en sida med det allra viktigaste. Vi kallar den kylskåpslistan, eftersom den är perfekt att skriva ut och sedan sätta med en magnet på ditt kylskåp -alla kan se den och den blir lätt att hålla koll på.

Listan fungerar för alla, såväl dig som fetmaopererats som dina familjemedlemmar som inte gjort det. (Det enda som skiljer är att de flesta icke opererade inte behöver ta extra vitamintillskott -resten fungerar för vem som helst.)

Principen följer begreppet Best Weight: lev så sunt du kan, men se till att det samtidigt är njutbart. Listans innehåll följer här nedan, länken till att ladda ner listan och sedan kunna skriva ut den finner du längst ner!

Tänk på när du äter

-Ät 5-6 gånger per dag: frukost – mellanmål – lunch – mellanmål – middag – mellanmål

Tänk på hur du äter:

-Laga din mat själv. Planera i förväg! Gör matlåda till jobbet.

–Dosera dina portioner! Börjar du blir mätt? Sluta då att äta –överät inte.

-Ät sakta! Lägg ned besticken mellan varje tugga.

Tänk på vad du äter:

  • Huvudmåltiderna: halva tallriken ska vara protein -kött, fisk, fågel, ägg, bönor, linser, kvarg, keso, tofu, sojaprodukter.
  • Ät grönsaker, frukt och bär i naturlig form -varje dag. Max 2 stycken frukter/dag -du ska äta vanlig mat också! Undvik torkad frukt.
  • Ät fiberrikt bröd, mjöl, gryn, pasta, ris: minst 7% fiber. Undvik vitt bröd!
    Nyckelhålsmärkningen är bra!
  • Mellanmål: minst 10% protein och max 10% socker i det du äter!
  • Undvik socker som i sylt, marmelad, honung, nötkräm, juice, läsk, Vitamin well, energidrycker -och var försiktig med alkohol. Mejeriprodukter: välj naturellt. Smaksatt yoghurt? – välj de som är utan tillsatt socker.
  • Vatten är bästa drycken!
  • Undvik förpackningar med många ingredienser eller ”flashig” design. Högprocessat?

Vardagsrutiner:

Drick minst 1,5 L vatten per dag. Vattenflaska är bra!

Ta dina vitaminer!

Rör på dig varje dag. Träna så att du blir svettig och andfådd minst 3 gånger i veckan.

Sömn -sov minst 8 timmar per natt. Ingen smartphone vid sängen -skaffa vanlig väckarklocka.

Stress? Planera så mycket du kan! Minska din skärmtid!

Best Weight -bästa vikten: lev så sunt du kan men tillåt dig att njuta av livet -samtidigt. Gör din vardag så bra som möjligt. När du sedan vill unna dig något så njut utan dåligt samvete!

Kylskåpslistan för nedladdning

Fil i .pdf-format för nedladdning finner du här. Skriv ut kylskåpslistan och sätt på kylskåpet eller anslagstavlan hemma! Sköt om dig och lycka till!

Stort tack till vår dietist Ulla för layouten!

 

jun 22 2021
Love0

Obesitas -den bortglömda sjukdomen

By Om fetmasjukdom

Obesitas: patienten, läkaren och sjukdomen

En dag på läkarmottagningen, någonstans i Sverige

Tänk dig följande scenario: läkaren har patient på återbesök efter en genomförd lungröntgen. ”Här på väggen ser du din röntgenbild” säger doktorn. ”Vad tycker du..?”.

Patienten tittar en stund. ”Men… är det inte en fläck där? Ska den vara där?”.

”Vad bra att du säger det! Det kan vara en tumör”, säger doktorn. Sedan blir det tyst igen. Patienten säger till slut: ”Men kan man inte operera bort den?”. ”Jovisst kan man det”, säger doktorn.  Åter tystnad. ”…men då vill jag nog det?” säger patienten försiktigt. ”Eller vad tycker ni är bäst?”.

”Operation är det enda sättet att rädda ditt liv”, säger läkaren så till slut.

 

Vad är det som inte stämmer i den här berättelsen?

Jo, rollfördelningen naturligtvis. Det är inte rimligt att patienten skall förväntas göra läkarens arbete -och i det här fallet kunde ju utfallet ha blivit katastrofalt för patienten, om denne inte ställt ”rätt frågor”. Om vi nu skulle påstå att en variant på just detta sker i princip dagligen i svensk sjukvård, hur skulle du reagera då? Vi hävdar att så är fallet inom vårt område -fetmasjukdom (obesitas).

Bakgrunden är denna: obesitas definieras som BMI >30 kg/m2 och drabbar i nuläget en miljon vuxna svenskar (referens 1). Fetmasjukdom förkortar generellt en människas liv med i genomsnitt 4 år, vid mer uttalad obesitas 5-20 år (referens 2, 3) och samhällskostnaden i Sverige är beräknad till cirka 25,2 miljarder SEK per år (referens 4). Trots detta visar enkätdata från patientföreningen HOBS bilden av att patientgruppen tvingas ”driva sitt eget case” gentemot sjukvården för att få adekvat vård -alltså en variant på vårt scenario ovan.. Exempelvis lägger sjukvården 15 gånger mer resurser på behandling av obesitas följdsjukdomar än på grundproblemet (referens 4).

 

Obesitas -en bortglömd sjukdom på våra vårdutbildningar

Samma typ av snedvridning ses inom vårdens grundutbildningar -den kroniskt biologiska sjukdomen fetma sorteras in under ”levnadsvanor” och kunskaperna kring kroppens viktfysiologi begränsas i princip till ovetenskapliga tankar om att helt enkelt ”röra sig mer och äta mindre” (vilket av biologiska skäl inte fungerar hos 95-97%). Den effektivaste evidensbaserade vården av uttalad fetmasjukdom är bariatrisk kirurgi –gastric bypass respektive sleeve gastrektomi i första hand. Hälsoeffekterna är dramatiska; exempelvis halveras förekomst av cancersjukdom hos kvinnor, genomsnittlig livslängd ökar med 6 år och samhället tjänar i storleksordningen 80000 kr per opererad patient i långsiktigt minskade samhällskostnader (referens 5, 6, 7).

Ändå är de offentligt finansierade operationsvolymerna i Sverige i stadigt sjunkande (referens 8) -och andelen egenremisser till bedömning inför fetmakirurgi är rekordhöga. Vad driver en patient till att skriva egenremiss, istället för att bli remitterad via sin ordinarie vårdgivare? Vi möts ständigt av patientberättelser där läkare dels i åratal undvikit att ta upp möjligheten kirurgi -men även många exempel på hur läkare aktivt vägrat att skriva remiss för att man ”inte tror på det där”. Nu kommer Sverige att ta fram nationella riktlinjer för en rad diagnoser, bland dem obesitas (referens 9). Detta kan på sikt förbättra den totala situationen för  patientgruppen med obesitas. Samtidigt måste man vara realist -desto sämre generellt kunskapsläge inom ett område, ju sämre genomslag riskerar riktlinjerna att få.

 

Checklista för aktiv rådgivning om fetmakirurgi

Vi på GB Obesitas är ett expertcentra inom obesitaskirurgi. Vårt mål är att hjälpa såväl läkare som patienter att förstå när fetmasjukdomen är som fläcken på lungröntgenbilden i vårt scenario -situationer där det är direkt olämpligt att ur medicinsk synvinkel ignorera möjligheten av fetmakirurgi. En patient ska naturligtvis aldrig behöva driva sitt case själv -det är sjukvårdens uppgift att göra detta -men följande är att betrakta som de mest angelägna:

  • BMI >35 och samtidig diabetes typ 2, evidens finns redan från BMI 30
  • BMI >35 och samtidigt sömnapnesyndrom
  • BMI >35 och samtidig symtomgivande artros på viktbärande led
  • BMI >40 och PCOS med ofrivillig barnlöshet
  • alla patienter med BMI >50 (i synnerhet män -det är farligare att vara man med obesitas än kvinna, ändå är bara 20% av de som opereras män).

Ovanstående checklista är såklart inte att betrakta som att man som patient skall tvingas till kirurgi -men man skall aktivt informeras om att operation är den effektivaste metoden för att bota ohälsa i det aktuella läget.

Har du som läser detta själv högt BMI och kanske passar in i listan ovan? Du bör du söka mer information -kanske operation är något för dig? Var gärna med på vårt nästa infomöte online!

Detta blogginlägg är en förlängd version av den debattartikel i Läkartidningen som bl.a. dr Broden hos oss var medförfattare till. Debattartikeln finner du här.

 

Referenser

1 Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket. Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2017.

2 Bhaskaran K dos-Santos-Silva I Leon DA Douglas IJ Smeeth L. Association of BMI with overall and cause-specific mortality: a population-based cohort study of 3·6 million adults in the UK. Lancet Diabetes Endocrinol. 2018

3 Fontaine KR, Redden DT, Wang C, et al. Years of life lost due to obesity. JAMA 2003;289:187-93. 10.1001/jama.289.2.187

4 Kostnader för fetma i Sverige idag och år 2030, IHE rapport 2018:3

5 Association of metabolic–bariatric surgery with long-term survival in adults with and without diabetes: a one-stage meta-analysis of matched cohort and prospective controlled studies with 174 772 participants. Nicholas L syn et al, The Lancet VOLUME 397, ISSUE 10287, P1830-1841, MAY 15, 2021

6 Effects of bariatric surgery on cancer incidence in obese patients in Sweden (Swedish Obese Subjects Study): a prospective, controlled intervention trial. Sjöström L et al. Swedish Obese Subjects Study. Lancet Oncol. 2009 Jul;10(7):653-62. doi: 10.1016/S1470-2045(09)70159-7.

7 Cost-utility analysis of bariatric surgery compared with conventional medical management in Germany: a decision analytic modeling. Oleg Borisenko et al. BMC Surg 2017 Aug 3;17(1):87. doi: 10.1186/s12893-017-0284-0

8 Svenska obesitaskirurgiregistret SOReg

9 socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/pagaende-riktlinjeprojekt/fetma/

 

 

 

jun 14 2021
Love0
GB Obesitas sjukgymnast

GB Obesitas personal: möt Elna Nilsson -vår sjukgymnast!

By Möt GB Obesitas personal

GB Obesitas personal, intervju:

Möt Elna Nilsson -vår sjukgymnast, mottagningsveteran och deckarfantast!

Vi startar här en ny serie bloggartiklar, där vi intervjuar GB Obesitas personal. Håll utkik, fler avsnitt kommer!

Elna, kan du berätta lite mer om dig själv?

-Jag växte upp i Häljarp och bor numera i Landskrona. Att jag blev sjukgymnast var lite av en slump, jag skaffade familj först. Sedan gick jag till Arbetsförmedlingen och gjorde ett slags test -enligt det borde jag bli kurator eller sjukgymnast. Jag försökte få prova på, det gick inte med kuratorsjobbet men väl med sjukgymnastiken, Landskrona lasarett sade ja. Jag gillade jobbet och läste sedan i Lund. Efter det jobbade jag på thoraxkirurgen (som då fanns i Landskrona) och det var jätteroligt! När den flyttade till Lund 1996 kom s.k. VBG-operationer, öppen kirurgi. Detta betydde mer jobb för en sjukgymnast direkt postoperativt än idag -mobilisering, andningsgymnastik, CPAP. Jag jobbade ”närmare” patienterna då än idag. Kring 2003-2005 blev det mer och mer laparoskopiska operationer som idag och då kom även gastric bypass som dominerande metod.

”…mobiliseringen gick nu mycket snabbare …patienterna mådde bättre och var piggare efter sin operation”

På vilket sätt ändrades ditt jobb i och med att kirurgin blev laparoskopisk?

Mobiliseringen gick nu mycket snabbare och patienterna mådde bättre och var piggare efter sin operation. Därmed kunde jag börja göra annat: jag har hållit i preoperativ information, inskrivningar, spirometrier och bantning inför op.

 

När började du arbeta i GB Obesitas team?

Del av GB Obesitas personal blev jag i april 2020! Då hade fetmakirurgin inom verksamheten i Landskrona lagts ner.

 

Vad jobbar du med hos oss nu?

Jag är med och sköter 7-dagars- och 6-månadersuppföljningen, svarar i rådgivningstelefonen, rapporterar till kvalitetsregistret SOReg och SKR, samt är med expertgruppen för obesitas i Region Skåne (numera LAG Obesitas). Det är stor variation!

 

Vad är roligast?

Patienternas historier! Bakgrunden, var de kommer ifrån och det som kommer fram under ytan när man möter dem. Det är fortsatt lika spännande och jag upplever nya saker än idag, fast jag jobbat med detta i över 20 år nu.

 

Vilka är de vanligaste frågorna vid 7-dagarskontakten?

-Att man inte trodde att dricka 1,5L per dag skulle vara så jobbigt! Det är en övergående period, många sitter för länge med maten och hinner inte med vätskan i tid.

-Att man äter för snabbt och då får ont i magen.

-Att magen inte kommit igång ännu. Rådet är att dricka bra och röra på sig i första hand.

 

Vad kommer fram på 6-månadersträffarna?

”Jag trodde inte att jag skulle må så bra!” säger många. Man är nöjd att man har gjort operationen.

-En del oroar sig för viktplatåer? Jag kollar av rutinerna, om de är OK så bara fortsätt. Många behöver äta oftare, inte tänka ”bantning” igen.

-Många nedvärderar sig för att de tycker att de tränar för lite. Jag försöker få fram det positiva, det de faktiskt gör: ”Jag bara promenerar” -men så bra att du gör det! Stavgång är sedan ofta underskattat bland de som promenerar. Det handlar mycket om allmän rörlighet, inte bara att gå på gymet. Bästa råden tycker jag är att försöka börja röra på sig redan innan operationen -börja i det enkla med att promenera, cykla. Simning är perfekt om man har en stor kropp!

”Många nedvärderar sig för att de tycker att de tränar för lite. Jag försöker få fram det positiva, det de faktiskt gör”

 

Vad frågas det om i rådgivningstelefonen?

Vi i GB Obesitas personal får ofta frågor som ”Har min remiss kommit fram? Hur lång kö har ni?”. Sedan frågor om att duscha innan sin operation, samt vardagsproblem efter kirurgin som ont, illamående och vätskeintag.

 

Slutligen, vad gör du när du inte är på jobbet?

Jag har alltid haft hund och älskar det. Men just nu är jag utan, det fungerar inte riktigt med jobbet. Men jag läser massor med deckare!

 

Aha, något boktips?

Jadå, ”Brinn mig en sol” av Christoffer Carlsson läste jag nyligen -riktigt bra!

 

Vi tackar så mycket!

maj 04 2021
Love0

Vilka sjukdomar botar en gastric bypass?

By Nyheter, Om fetmasjukdom, Operationsmetoder

Vilka sjukdomar botar en gastric bypass?

Vilka sjukdomar botar en gastric bypass? Ja fetmasjukdom naturligtvis -en person som opereras med gastric bypass blir i genomsnitt av med 80% av sin övervikt. MEN det slutar inte där -det finns en mängd andra diagnoser som också kan lindras eller botas av operationen. Det är dessa vi skall prata om här.

Typ 2 diabetes

Insulin är ett hormon som produceras i bukspottkörteln, Insulin hjälper blodglukos att komma in i kroppens celler, där glukos utgör bränsle. Vid typ 2 diabetes har cellerna blivit alltmer okänsliga för insulinets effekt -man har blivit insulinresistent. I början fixar kroppen detta genom att producera allt högre doser insulin vid varje blodglukosnivå, men till slut räcker inte detta utan blodsockret stiger. Symtom på obehandlad typ 2 diabetes är trötthet, ökad törst och ökade urinmängder. Det finns en stark koppling med fetmasjukdom och typ 2 diabetes. Behandlingen är ofta till en början Metformintabletter, senare kanske Victozainjektioner och till sist insulin.

Typ 2 diabetes kan i sin tur leda till kompikationer. Dels så kallade makrovaskulära (hjärtinfarkt och stroke med mera), dels mikrovaskulära (retinopati i ögonbottnarna, njurpåverkan, nervpåverkan). Typ 2 diabetes i kombination med fetmasjukdom ökar dessutom risken för ett flertal cancersjukdomar, till exempel pankreascancer, levercancer, kolorektal cancer, endometriecancer och bröstcancer.

En gastric bypass verkar här dels via viktnedgång, men även via en direkt hormoneffekt som kommer av att tunntarm kopplas direkt till nya lillmagen. En gastric bypass har omedelbar effekt på typ 2 diabetes -du som patient åker hem dagen efter operation och har då satt ut all din diabetesmedicinering. Chansen att detta sedan är en bestående effekt är hela 80%!

Sömnapnesyndrom

Lider du av morgontrötthet och -huvudvärk, snarkningar nattetid och kanske din partner hemma tycker att du har andningsuppehåll när du sover? I så fall låter detta som sömnapnesyndrom (OSAS). Fetmasjukdom är en vanlig riskfaktor bakom OSAS. Diagnosen ställs genom en så kallad sömnregistrering och vanligaste behandlingen är en så kallad CPAP (en andningsapparat) att ha nattetid.

Sömnapne är en farlig sjukdom av flera skäl. Det ökar risken för trafikolyckor (p.g.a. trötthet),  påverkat minne, hjärtkärlsjukdom och stroke, samt typ 2 diabetes (oberoende av fetma). CPAP lindrar effektivt morgontröttheten och huvudvärken, MEN har ingen bevisad effekt på risken för hjärtkärlsjukdom och stroke. Man ”mår” alltså bättre med CPAP nattetid och blir säkert en säkrare bilförare. Men den kraftigt ökade risken för hjärtinfarkt och stroke är inte behandlad.

En gastric bypass med efterföljande viktnedgång är extremt effektivt som behandling av OSAS i grunden, minst 75% av patienterna får lindring eller är fullständigt botade från sjukdomen (och kan därmed också lämna tillbaka sin CPAP-maskin!).

PCOS och ofrivillig barnlöshet

PCOS (polycystiskt ovarialsyndrom) är kopplat till fetmasjukdom och har vissa typiska fynd: oregelbunden mens, cystor på äggstockarna vid ultraljud samt så kallad hirsutism (manlig behåring). Har man PCOS är också risken högre för samtidig typ 2 diabetes, sömnapné och oro/depression. PCOS är den vanligaste orsaken till ofrivillig barnlöshet hos kvinnor.

Hur effektivt botar gastric bypass PCOS? Jo i hela 100% av fallen botades infertiliteten vid PCOS när man studerat detta.

Artros i höft- eller knäled

Artros eller ”ledförslitning” har fetmasjukdom (tillsammans med idrottsskador) som viktigaste ”påverkbara” riskfaktorn (övriga faktorer är ålder, kön och gener). I värsta fall måste man operera och sätta in en höft- eller knäprotes. De metoder man prioriterar för att behandla problemet (och försöka undvika protesoperation) är fysisk träning och -viktnedgång. Gastric bypass med viktnedgång ledde i studie till förbättring eller total besvärsfrihet i 3/4 av fallen med artrosproblem.

Depression

Fetmasjukdom och psykisk ohälsa inklusive depression är vanligt förekommande tillsammans: de är som kommunicerande kärl, där den ena ökar risken för den andra åt bägge hållen. Viktnedgången efter gastric bypass eller sleeve botar inte all psykisk ohälsa, men är förvånansvärt effektivt –55% upplevde att depressionen gick tillbaka och hela 95% rapporterade förbättrad livskvalitet.

(Det finns situationer när man efter en fetmaoperation kan uppleva ökad nedstämdhet, det är i samband med den snabba viktnedgången första 6-9 månaderna postoperativt. Detta ”svältfenomen” brukar gå över av sig självt när viktkurvan senare planar ut, men behandlas som en vanlig depression om det behövs.)

Så -vilka sjukdomar botar en gastric bypass eller sleeve? Ja, klart fler än bara fetman i sig.

Fler exempel finner du på bilden!

feb 23 2021
Love0

Återkoppling av gastric bypass

By Återkopplingar, Operationsmetoder, Vår forskning

GB Obesitas utför återkopplingar

Återkoppling av tidigare gastric bypass-operation är något som GB Obesitas Skåne utför dels offentligt via vår upphandling med Region Skåne, dels som privat operation. Detta är något man tar till när en patient har problem  som absolut inte går att åtgärda på annat sätt. Man utnyttjar då att en gastric bypass från början endast är en omkoppling av mag-tarmanatomin -man tog aldrig bort någonting vid den ursprungliga operationen. Därmed finns möjligheten att ”backa bandet”. Det finns två typer av återkoppling och de beskrivs här nedan.

Anatomisk återkoppling av gastic bypass

Anatomisk återkoppling (illustrerad av den blå pilen på bilden) innebär att man återskapar samma anatomi i magtarmkanalen som innan fetmaoperationen: normalstor magsäck och sedan övergång till tolvfingertarmen. Maten kommer nu att gå samma väg som på icke opererade människor, anatomin är densamma. Däremot är inte funktionen omedelbart återställd: de ihopkopplade delarna av magsäcken måste lära sig att arbeta tillsammans igen med att bearbeta maten och skicka den vidare ut i tunntarmen via nedre magmunnen (pylorus). Följdaktligen är också försämrad magsäckstömning (så kallad ventrikelretention) den vanligaste komplikationen efter en anatomisk återkoppling och drabbar cirka 20%. Återkopplingar är betydligt mer avancerade och komplicerade operationer än att utföra primär gastric bypass från början -de ska därför endast utföras på expertcentran. De viktigaste indikationerna för anatomisk återkoppling är kroniska buksmärtor, återkommande problem med tarmvred, olika former av psykiska problem, allvarlig malnutrition eller födoämnesintolerans.

Eftersom anatomin återställs så kommer även set point för kroppsvikt i hjärnan riskera att höjas igen och viktuppgång är att förvänta efter en återkoppling. Å andra sidan kan man på nytt äta som ”alla andra” och har ett mera normalt vitaminupptag i kroppen igen.

Funktionell återkoppling av gastric bypass

Funktionell återkoppling är en ny operationsmetod som är utvecklad och introducerad av oss på GB Obesitas. I motsats till anatomisk dito ovan, så görs endast en förbindelse mellan lillmagen och (tidigare urkopplade) stormagen vid en funktionell återkoppling. Den mesta maten kommer därmed att ta vägen via stormagen, en mindre del går fortsatt direkt ner i tunntarmen via lillmagen (som vid gastric bypass). Se den gulorange markeringen på bilden.

Fördelarna med denna operation är att den är mindre komplicerad att utföra och patienten kan oftast resa hem redan dagen efter. Den kommer heller inte att riskera ge lika stor höjning av set point (och därmed kroppsvikt) som den anatomiska återkopplingen ger. Inte heller är försämrad magsäckstömning här något problem. Funktionell återkoppling är aktuell bland annat vid allvarliga hypoglykemier (lågt  blodsocker), diarreproblem, dumping/matintolerans, malnutrition och alltför extrem viktnedgång.

Våra operationer med återkoppling utförs av chefskirurg Hjörtur Gislason som förste operatör. GB Obesitas utförde under år 2020 55 stycken anatomiska respektive 15 stycken funktionella återkopplingar.

sep 30 2020
Love0
ww_bantning

Bantning -varning utfärdas..!

By Best Weight, Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Nyheter, Om fetmasjukdom

Precis alla våra patienter har försökt gå ned i vikt någon gång innan de så småningom kommer till oss. Det luriga med all kaloriräkning/bantning (”rör dig mer och ät mindre, så..”) är att det verkar fungera i början -man går ned i vikt de första 1-2-3 veckorna. Sedan blir det förr eller senare en platåfas, följt av en successiv viktuppgång, som regel till en högre slutvikt än den man började vid. Den biologiska orsaken stavas kroppens inre vikttermostat (”set point”), vilket vi berättat mer ingående om i tidigare inlägg (se exempelvis denna blogg hos oss, denna artikel från Baribuddy eller denna informationsfilm). Resultatet är att att risken för viktuppgång inom fem år efter en bantningskur är 95-97%. (Detta berättar -av uppenbara skäl! -bantningsindustrin aldrig för er. De omsätter 300 000 000 SEK per år bara i Sverige.).

Jojo-bantning

Slutresultatet, vikt ner och sedan upp igen, är vad man brukar kalla för ”jojo-bantning”. Men är det så enkelt? ”Jojo” visar ju att man lätt går upp sina kilon efter dietkuren, men antyder ju också att man kanske inte har så mycket att förlora -det värsta som kan hända är ju att man är tillbaka på ”ruta ett”. Eller?

…set point upp

Tyvärr är det inte så enkelt. Det som typiskt händer efter en misslyckad bantning är att set point skruvats upp 2-5-8 kg (man gick upp mer än det man gick ned i början). Alltså triggar bantningen hjärnan att vilja väga ännu mer. Många av de patienter vi träffar beskriver hur den första hälften av deras överviktskilon troligen kom av gener + miljö + en trigger (knäskada, rökstopp, sjukdom, etc.) -men att sedan upprepade jojo-bantningar i sig tryckte upp vikten resten av extrakilona. En bantningskur riskerar alltså att ”väcka den björn som sover” och efteråt är set point ännu högre. (Det hade alltså med facit i hand varit bättre att låta bli bantningskuren och acceptera den ursprungliga vikten).

Permanent ändrad biologi à la Biggest Loser

Nästa problem är att flera av de mekanismer som motverkar viktnedgången sedan inte försvinner igen -fastän man går tillbaka upp i vikt. Mest berömda studien av detta gjordes i USA på en omgång Biggest Loser-deltagare. Man mätte deras förbränning samt olika vikthormoner innan tävling (när de hade stor kropp), vid tävlingens slut (när de hade gjort massiv viktminskning) samt sex år senare (då alla utom en hade gått upp kilona igen). Resultat: förbränning, respektive mättnadshormonet leptin var -som väntat -klart sänkt direkt efter tävlingen. Det som däremot överraskade var att deltagarna sex år senare, trots viktuppgång igen, fortfarande hade sänkt förbränning och sänkt leptin(!). Bantningen hade alltså permanent försämrat deltagarnas viktfysiologi.

Jojo-bantning ger ändrad kroppssammansättning

Om du går ner t.ex. 10 kg med valfri traditionell diet, så har du inte förbränt 10 kg fettvävnad; du har sannolikt brutit ned 7-8 kg fettväv men samtidigt 2-3 kg muskelmassa. Mindre fett är bra, men mindre muskulatur är definitivt inte bra. När du sedan går upp kilona igen, låt oss säga 12 kg upp, så är det i värsta fall 12 kg fettvävnad –ingen muskelmassa. Misslyckad bantning remodellerar alltså kroppens sammansättning till det sämre.  Om man tänker sig att man som person med för stor kropp gjort upprepade bantningar kanske 5-10 gånger i livet, så förstår man bättre varför muskelvärk, trötthet och nedsatt ork är så vanligt.

…och sämre självkänsla

Till slut har vi så den psykologiska aspekten: upprepad misslyckad viktnedgång är oerhört psykiskt stressande för personen själv. De flesta klandrar sig själva för misslyckandet (man har ”bristande karaktär” och så vidare) och personer i omgivningen (tyvärr inklusive sjukvården!) bekräftar indirekt detta genom att hålla med, eller inte säga emot.

Bantning -varning utfärdas!

Alltså: man kan försvara tanken på ett seriöst försök i livet till viktminskning genom ändrade levnadsvanor eller någon typ av dietprogram. Detta för att se vad just din set point för vikt i hjärnan ”accepterar” avseende viktminskning: 3-5% av oss har en set point som är mer flexibel (och man kan då tänka sig att viktnedgången kan bestå även på sikt). Övriga 95-97% kommer att ha en fixerad set point motsvarande sin högre startvikt -alltså kommer det att bli en jojo-effekt. Om man upplever detta, så är upprepade nya bantningsförsök troligen närmast hälsofarliga: set point kommer att tryckas uppåt mer och mer, förbränningen i muskulatur sänks och nivån mättnadshormoner blir lägre, kroppen remodelleras om till mindre muskelmassa och du mår sämre och sämre psykiskt. Bättre i så fall att om möjligt acceptera den vikt man har och istället försöka undvika ytterligare viktuppgång (här kan konceptet ”Best Weight” användas, läs mer om detta här). Alternativet blir att välja behandlingsmetoder som sänker hjärnans set point, dvs. läkemedel eller fetmakirurgi.

Det vi motsätter oss starkt är den närmast vårdlösa synen på bantningskurer som något där kunden har ”inget att förlora”: bantningsreklam och -produkter saluförs via apotek, kvällstidningar, kommersiella aktörer på nätet, appar i telefonen -men även av sjukvården själv. Detta som regel utan minsta varningstext kring riskerna vi redovisat ovan, och aldrig någonsin med information om vad set point är för något. Denna problematik måste belysas och diskuteras mer allmänt i samhället. Dela gärna!

bantning