fbpx
Tag

gb obesitas Archives - GB Obesitas

Kom ihåg lista för fetmaopererade

Kylskåpslistan -checklistan för Din vardag

By | Best Weight, Mat och dryck, Prevention av fetmasjukdom, Set point

Kylskåpslistan -enkla kom-ihåg för alla

I föregående bloggartiklar har vi pratat om hur övervikt kan utvecklas, såväl innan som efter en obesitasoperation. De tips och regler som vi listade då, har vi nu kortat ner till en sida med det allra viktigaste. Vi kallar den kylskåpslistan, eftersom den är perfekt att skriva ut och sedan sätta med en magnet på ditt kylskåp -alla kan se den och den blir lätt att hålla koll på.

Listan fungerar för alla, såväl dig som fetmaopererats som dina familjemedlemmar som inte gjort det. (Det enda som skiljer är att de flesta icke opererade inte behöver ta extra vitamintillskott -resten fungerar för vem som helst.)

Principen följer begreppet Best Weight: lev så sunt du kan, men se till att det samtidigt är njutbart. Listans innehåll följer här nedan, länken till att ladda ner listan och sedan kunna skriva ut den finner du längst ner!

Tänk på när du äter

-Ät 5-6 gånger per dag: frukost – mellanmål – lunch – mellanmål – middag – mellanmål

Tänk på hur du äter:

-Laga din mat själv. Planera i förväg! Gör matlåda till jobbet.

Dosera dina portioner! Börjar du blir mätt? Sluta då att äta –överät inte.

-Ät sakta! Lägg ned besticken mellan varje tugga.

Tänk på vad du äter:

  • Huvudmåltiderna: halva tallriken ska vara protein -kött, fisk, fågel, ägg, bönor, linser, kvarg, keso, tofu, sojaprodukter.
  • Ät grönsaker, frukt och bär i naturlig form -varje dag. Max 2 stycken frukter/dag -du ska äta vanlig mat också! Undvik torkad frukt.
  • Ät fiberrikt bröd, mjöl, gryn, pasta, ris: minst 7% fiber. Undvik vitt bröd!
    Nyckelhålsmärkningen är bra!
  • Mellanmål: minst 10% protein och max 10% socker i det du äter!
  • Undvik socker som i sylt, marmelad, honung, nötkräm, juice, läsk, Vitamin well, energidrycker -och var försiktig med alkohol. Mejeriprodukter: välj naturellt. Smaksatt yoghurt? – välj de som är utan tillsatt socker.
  • Vatten är bästa drycken!
  • Undvik förpackningar med många ingredienser eller ”flashig” design. Högprocessat?

Vardagsrutiner:

Drick minst 1,5 L vatten per dag. Vattenflaska är bra!

Ta dina vitaminer!

Rör på dig varje dag. Träna så att du blir svettig och andfådd minst 3 gånger i veckan.

Sömn -sov minst 8 timmar per natt. Ingen smartphone vid sängen -skaffa vanlig väckarklocka.

Stress? Planera så mycket du kan! Minska din skärmtid!

Best Weight -bästa vikten: lev så sunt du kan men tillåt dig att njuta av livet -samtidigt. Gör din vardag så bra som möjligt. När du sedan vill unna dig något så njut utan dåligt samvete!

Kylskåpslistan för nedladdning

Fil i .pdf-format för nedladdning finner du här. Skriv ut kylskåpslistan och sätt på kylskåpet eller anslagstavlan hemma! Sköt om dig och lycka till!

Stort tack till vår dietist Ulla för layouten!

 

Obesitas -den bortglömda sjukdomen

By | Om fetmasjukdom

Obesitas: patienten, läkaren och sjukdomen

En dag på läkarmottagningen, någonstans i Sverige

Tänk dig följande scenario: läkaren har patient på återbesök efter en genomförd lungröntgen. ”Här på väggen ser du din röntgenbild” säger doktorn. ”Vad tycker du..?”.

Patienten tittar en stund. ”Men… är det inte en fläck där? Ska den vara där?”.

”Vad bra att du säger det! Det kan vara en tumör”, säger doktorn. Sedan blir det tyst igen. Patienten säger till slut: ”Men kan man inte operera bort den?”. ”Jovisst kan man det”, säger doktorn.  Åter tystnad. ”…men då vill jag nog det?” säger patienten försiktigt. ”Eller vad tycker ni är bäst?”.

”Operation är det enda sättet att rädda ditt liv”, säger läkaren så till slut.

 

Vad är det som inte stämmer i den här berättelsen?

Jo, rollfördelningen naturligtvis. Det är inte rimligt att patienten skall förväntas göra läkarens arbete -och i det här fallet kunde ju utfallet ha blivit katastrofalt för patienten, om denne inte ställt ”rätt frågor”. Om vi nu skulle påstå att en variant på just detta sker i princip dagligen i svensk sjukvård, hur skulle du reagera då? Vi hävdar att så är fallet inom vårt område -fetmasjukdom (obesitas).

Bakgrunden är denna: obesitas definieras som BMI >30 kg/m2 och drabbar i nuläget en miljon vuxna svenskar (referens 1). Fetmasjukdom förkortar generellt en människas liv med i genomsnitt 4 år, vid mer uttalad obesitas 5-20 år (referens 2, 3) och samhällskostnaden i Sverige är beräknad till cirka 25,2 miljarder SEK per år (referens 4). Trots detta visar enkätdata från patientföreningen HOBS bilden av att patientgruppen tvingas ”driva sitt eget case” gentemot sjukvården för att få adekvat vård -alltså en variant på vårt scenario ovan.. Exempelvis lägger sjukvården 15 gånger mer resurser på behandling av obesitas följdsjukdomar än på grundproblemet (referens 4).

 

Obesitas -en bortglömd sjukdom på våra vårdutbildningar

Samma typ av snedvridning ses inom vårdens grundutbildningar -den kroniskt biologiska sjukdomen fetma sorteras in under ”levnadsvanor” och kunskaperna kring kroppens viktfysiologi begränsas i princip till ovetenskapliga tankar om att helt enkelt ”röra sig mer och äta mindre” (vilket av biologiska skäl inte fungerar hos 95-97%). Den effektivaste evidensbaserade vården av uttalad fetmasjukdom är bariatrisk kirurgigastric bypass respektive sleeve gastrektomi i första hand. Hälsoeffekterna är dramatiska; exempelvis halveras förekomst av cancersjukdom hos kvinnor, genomsnittlig livslängd ökar med 6 år och samhället tjänar i storleksordningen 80000 kr per opererad patient i långsiktigt minskade samhällskostnader (referens 5, 6, 7).

Ändå är de offentligt finansierade operationsvolymerna i Sverige i stadigt sjunkande (referens 8) -och andelen egenremisser till bedömning inför fetmakirurgi är rekordhöga. Vad driver en patient till att skriva egenremiss, istället för att bli remitterad via sin ordinarie vårdgivare? Vi möts ständigt av patientberättelser där läkare dels i åratal undvikit att ta upp möjligheten kirurgi -men även många exempel på hur läkare aktivt vägrat att skriva remiss för att man ”inte tror på det där”. Nu kommer Sverige att ta fram nationella riktlinjer för en rad diagnoser, bland dem obesitas (referens 9). Detta kan på sikt förbättra den totala situationen för  patientgruppen med obesitas. Samtidigt måste man vara realist -desto sämre generellt kunskapsläge inom ett område, ju sämre genomslag riskerar riktlinjerna att få.

 

Checklista för aktiv rådgivning om fetmakirurgi

Vi på GB Obesitas är ett expertcentra inom obesitaskirurgi. Vårt mål är att hjälpa såväl läkare som patienter att förstå när fetmasjukdomen är som fläcken på lungröntgenbilden i vårt scenario -situationer där det är direkt olämpligt att ur medicinsk synvinkel ignorera möjligheten av fetmakirurgi. En patient ska naturligtvis aldrig behöva driva sitt case själv -det är sjukvårdens uppgift att göra detta -men följande är att betrakta som de mest angelägna:

  • BMI >35 och samtidig diabetes typ 2, evidens finns redan från BMI 30
  • BMI >35 och samtidigt sömnapnesyndrom
  • BMI >35 och samtidig symtomgivande artros på viktbärande led
  • BMI >40 och PCOS med ofrivillig barnlöshet
  • alla patienter med BMI >50 (i synnerhet män -det är farligare att vara man med obesitas än kvinna, ändå är bara 20% av de som opereras män).

Ovanstående checklista är såklart inte att betrakta som att man som patient skall tvingas till kirurgi -men man skall aktivt informeras om att operation är den effektivaste metoden för att bota ohälsa i det aktuella läget.

Har du som läser detta själv högt BMI och kanske passar in i listan ovan? Du bör du söka mer information -kanske operation är något för dig? Var gärna med på vårt nästa infomöte online!

Detta blogginlägg är en förlängd version av den debattartikel i Läkartidningen som bl.a. dr Broden hos oss var medförfattare till. Debattartikeln finner du här.

 

Referenser

1 Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket. Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2017.

2 Bhaskaran K dos-Santos-Silva I Leon DA Douglas IJ Smeeth L. Association of BMI with overall and cause-specific mortality: a population-based cohort study of 3·6 million adults in the UK. Lancet Diabetes Endocrinol. 2018

3 Fontaine KR, Redden DT, Wang C, et al. Years of life lost due to obesity. JAMA 2003;289:187-93. 10.1001/jama.289.2.187

4 Kostnader för fetma i Sverige idag och år 2030, IHE rapport 2018:3

5 Association of metabolic–bariatric surgery with long-term survival in adults with and without diabetes: a one-stage meta-analysis of matched cohort and prospective controlled studies with 174 772 participants. Nicholas L syn et al, The Lancet VOLUME 397, ISSUE 10287, P1830-1841, MAY 15, 2021

6 Effects of bariatric surgery on cancer incidence in obese patients in Sweden (Swedish Obese Subjects Study): a prospective, controlled intervention trial. Sjöström L et al. Swedish Obese Subjects Study. Lancet Oncol. 2009 Jul;10(7):653-62. doi: 10.1016/S1470-2045(09)70159-7.

7 Cost-utility analysis of bariatric surgery compared with conventional medical management in Germany: a decision analytic modeling. Oleg Borisenko et al. BMC Surg 2017 Aug 3;17(1):87. doi: 10.1186/s12893-017-0284-0

8 Svenska obesitaskirurgiregistret SOReg

9 socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/pagaende-riktlinjeprojekt/fetma/

 

 

 

GB Obesitas sjukgymnast

GB Obesitas personal: möt Elna Nilsson -vår sjukgymnast!

By | Möt GB Obesitas personal

GB Obesitas personal, intervju:

Möt Elna Nilsson -vår sjukgymnast, mottagningsveteran och deckarfantast!

Vi startar här en ny serie bloggartiklar, där vi intervjuar GB Obesitas personal. Håll utkik, fler avsnitt kommer!

Elna, kan du berätta lite mer om dig själv?

-Jag växte upp i Häljarp och bor numera i Landskrona. Att jag blev sjukgymnast var lite av en slump, jag skaffade familj först. Sedan gick jag till Arbetsförmedlingen och gjorde ett slags test -enligt det borde jag bli kurator eller sjukgymnast. Jag försökte få prova på, det gick inte med kuratorsjobbet men väl med sjukgymnastiken, Landskrona lasarett sade ja. Jag gillade jobbet och läste sedan i Lund. Efter det jobbade jag på thoraxkirurgen (som då fanns i Landskrona) och det var jätteroligt! När den flyttade till Lund 1996 kom s.k. VBG-operationer, öppen kirurgi. Detta betydde mer jobb för en sjukgymnast direkt postoperativt än idag -mobilisering, andningsgymnastik, CPAP. Jag jobbade ”närmare” patienterna då än idag. Kring 2003-2005 blev det mer och mer laparoskopiska operationer som idag och då kom även gastric bypass som dominerande metod.

”…mobiliseringen gick nu mycket snabbare …patienterna mådde bättre och var piggare efter sin operation”

På vilket sätt ändrades ditt jobb i och med att kirurgin blev laparoskopisk?

Mobiliseringen gick nu mycket snabbare och patienterna mådde bättre och var piggare efter sin operation. Därmed kunde jag börja göra annat: jag har hållit i preoperativ information, inskrivningar, spirometrier och bantning inför op.

 

När började du arbeta i GB Obesitas team?

Del av GB Obesitas personal blev jag i april 2020! Då hade fetmakirurgin inom verksamheten i Landskrona lagts ner.

 

Vad jobbar du med hos oss nu?

Jag är med och sköter 7-dagars- och 6-månadersuppföljningen, svarar i rådgivningstelefonen, rapporterar till kvalitetsregistret SOReg och SKR, samt är med expertgruppen för obesitas i Region Skåne (numera LAG Obesitas). Det är stor variation!

 

Vad är roligast?

Patienternas historier! Bakgrunden, var de kommer ifrån och det som kommer fram under ytan när man möter dem. Det är fortsatt lika spännande och jag upplever nya saker än idag, fast jag jobbat med detta i över 20 år nu.

 

Vilka är de vanligaste frågorna vid 7-dagarskontakten?

-Att man inte trodde att dricka 1,5L per dag skulle vara så jobbigt! Det är en övergående period, många sitter för länge med maten och hinner inte med vätskan i tid.

-Att man äter för snabbt och då får ont i magen.

-Att magen inte kommit igång ännu. Rådet är att dricka bra och röra på sig i första hand.

 

Vad kommer fram på 6-månadersträffarna?

”Jag trodde inte att jag skulle må så bra!” säger många. Man är nöjd att man har gjort operationen.

-En del oroar sig för viktplatåer? Jag kollar av rutinerna, om de är OK så bara fortsätt. Många behöver äta oftare, inte tänka ”bantning” igen.

-Många nedvärderar sig för att de tycker att de tränar för lite. Jag försöker få fram det positiva, det de faktiskt gör: ”Jag bara promenerar” -men så bra att du gör det! Stavgång är sedan ofta underskattat bland de som promenerar. Det handlar mycket om allmän rörlighet, inte bara att gå på gymet. Bästa råden tycker jag är att försöka börja röra på sig redan innan operationen -börja i det enkla med att promenera, cykla. Simning är perfekt om man har en stor kropp!

”Många nedvärderar sig för att de tycker att de tränar för lite. Jag försöker få fram det positiva, det de faktiskt gör”

 

Vad frågas det om i rådgivningstelefonen?

Vi i GB Obesitas personal får ofta frågor som ”Har min remiss kommit fram? Hur lång kö har ni?”. Sedan frågor om att duscha innan sin operation, samt vardagsproblem efter kirurgin som ont, illamående och vätskeintag.

 

Slutligen, vad gör du när du inte är på jobbet?

Jag har alltid haft hund och älskar det. Men just nu är jag utan, det fungerar inte riktigt med jobbet. Men jag läser massor med deckare!

 

Aha, något boktips?

Jadå, ”Brinn mig en sol” av Christoffer Carlsson läste jag nyligen -riktigt bra!

 

Vi tackar så mycket!

Vilka sjukdomar botar en gastric bypass?

By | Nyheter, Om fetmasjukdom, Operationsmetoder

Vilka sjukdomar botar en gastric bypass?

Vilka sjukdomar botar en gastric bypass? Ja fetmasjukdom naturligtvis -en person som opereras med gastric bypass blir i genomsnitt av med 80% av sin övervikt. MEN det slutar inte där -det finns en mängd andra diagnoser som också kan lindras eller botas av operationen. Det är dessa vi skall prata om här.

Typ 2 diabetes

Insulin är ett hormon som produceras i bukspottkörteln, Insulin hjälper blodglukos att komma in i kroppens celler, där glukos utgör bränsle. Vid typ 2 diabetes har cellerna blivit alltmer okänsliga för insulinets effekt -man har blivit insulinresistent. I början fixar kroppen detta genom att producera allt högre doser insulin vid varje blodglukosnivå, men till slut räcker inte detta utan blodsockret stiger. Symtom på obehandlad typ 2 diabetes är trötthet, ökad törst och ökade urinmängder. Det finns en stark koppling med fetmasjukdom och typ 2 diabetes. Behandlingen är ofta till en början Metformintabletter, senare kanske Victozainjektioner och till sist insulin.

Typ 2 diabetes kan i sin tur leda till kompikationer. Dels så kallade makrovaskulära (hjärtinfarkt och stroke med mera), dels mikrovaskulära (retinopati i ögonbottnarna, njurpåverkan, nervpåverkan). Typ 2 diabetes i kombination med fetmasjukdom ökar dessutom risken för ett flertal cancersjukdomar, till exempel pankreascancer, levercancer, kolorektal cancer, endometriecancer och bröstcancer.

En gastric bypass verkar här dels via viktnedgång, men även via en direkt hormoneffekt som kommer av att tunntarm kopplas direkt till nya lillmagen. En gastric bypass har omedelbar effekt på typ 2 diabetes -du som patient åker hem dagen efter operation och har då satt ut all din diabetesmedicinering. Chansen att detta sedan är en bestående effekt är hela 80%!

Sömnapnesyndrom

Lider du av morgontrötthet och -huvudvärk, snarkningar nattetid och kanske din partner hemma tycker att du har andningsuppehåll när du sover? I så fall låter detta som sömnapnesyndrom (OSAS). Fetmasjukdom är en vanlig riskfaktor bakom OSAS. Diagnosen ställs genom en så kallad sömnregistrering och vanligaste behandlingen är en så kallad CPAP (en andningsapparat) att ha nattetid.

Sömnapne är en farlig sjukdom av flera skäl. Det ökar risken för trafikolyckor (p.g.a. trötthet),  påverkat minne, hjärtkärlsjukdom och stroke, samt typ 2 diabetes (oberoende av fetma). CPAP lindrar effektivt morgontröttheten och huvudvärken, MEN har ingen bevisad effekt på risken för hjärtkärlsjukdom och stroke. Man ”mår” alltså bättre med CPAP nattetid och blir säkert en säkrare bilförare. Men den kraftigt ökade risken för hjärtinfarkt och stroke är inte behandlad.

En gastric bypass med efterföljande viktnedgång är extremt effektivt som behandling av OSAS i grunden, minst 75% av patienterna får lindring eller är fullständigt botade från sjukdomen (och kan därmed också lämna tillbaka sin CPAP-maskin!).

PCOS och ofrivillig barnlöshet

PCOS (polycystiskt ovarialsyndrom) är kopplat till fetmasjukdom och har vissa typiska fynd: oregelbunden mens, cystor på äggstockarna vid ultraljud samt så kallad hirsutism (manlig behåring). Har man PCOS är också risken högre för samtidig typ 2 diabetes, sömnapné och oro/depression. PCOS är den vanligaste orsaken till ofrivillig barnlöshet hos kvinnor.

Hur effektivt botar gastric bypass PCOS? Jo i hela 100% av fallen botades infertiliteten vid PCOS när man studerat detta.

Artros i höft- eller knäled

Artros eller ”ledförslitning” har fetmasjukdom (tillsammans med idrottsskador) som viktigaste ”påverkbara” riskfaktorn (övriga faktorer är ålder, kön och gener). I värsta fall måste man operera och sätta in en höft- eller knäprotes. De metoder man prioriterar för att behandla problemet (och försöka undvika protesoperation) är fysisk träning och -viktnedgång. Gastric bypass med viktnedgång ledde i studie till förbättring eller total besvärsfrihet i 3/4 av fallen med artrosproblem.

Depression

Fetmasjukdom och psykisk ohälsa inklusive depression är vanligt förekommande tillsammans: de är som kommunicerande kärl, där den ena ökar risken för den andra åt bägge hållen. Viktnedgången efter gastric bypass eller sleeve botar inte all psykisk ohälsa, men är förvånansvärt effektivt –55% upplevde att depressionen gick tillbaka och hela 95% rapporterade förbättrad livskvalitet.

(Det finns situationer när man efter en fetmaoperation kan uppleva ökad nedstämdhet, det är i samband med den snabba viktnedgången första 6-9 månaderna postoperativt. Detta ”svältfenomen” brukar gå över av sig självt när viktkurvan senare planar ut, men behandlas som en vanlig depression om det behövs.)

Så -vilka sjukdomar botar en gastric bypass eller sleeve? Ja, klart fler än bara fetman i sig.

Fler exempel finner du på bilden!

Återkoppling av gastric bypass

By | Återkopplingar, Operationsmetoder, Vår forskning

GB Obesitas utför återkopplingar

Återkoppling av tidigare gastric bypass-operation är något som GB Obesitas Skåne utför dels offentligt via vår upphandling med Region Skåne, dels som privat operation. Detta är något man tar till när en patient har problem  som absolut inte går att åtgärda på annat sätt. Man utnyttjar då att en gastric bypass från början endast är en omkoppling av mag-tarmanatomin -man tog aldrig bort någonting vid den ursprungliga operationen. Därmed finns möjligheten att ”backa bandet”. Det finns två typer av återkoppling och de beskrivs här nedan.

Anatomisk återkoppling av gastic bypass

Anatomisk återkoppling (illustrerad av den blå pilen på bilden) innebär att man återskapar samma anatomi i magtarmkanalen som innan fetmaoperationen: normalstor magsäck och sedan övergång till tolvfingertarmen. Maten kommer nu att gå samma väg som på icke opererade människor, anatomin är densamma. Däremot är inte funktionen omedelbart återställd: de ihopkopplade delarna av magsäcken måste lära sig att arbeta tillsammans igen med att bearbeta maten och skicka den vidare ut i tunntarmen via nedre magmunnen (pylorus). Följdaktligen är också försämrad magsäckstömning (så kallad ventrikelretention) den vanligaste komplikationen efter en anatomisk återkoppling och drabbar cirka 20%. Återkopplingar är betydligt mer avancerade och komplicerade operationer än att utföra primär gastric bypass från början -de ska därför endast utföras på expertcentran. De viktigaste indikationerna för anatomisk återkoppling är kroniska buksmärtor, återkommande problem med tarmvred, olika former av psykiska problem, allvarlig malnutrition eller födoämnesintolerans.

Eftersom anatomin återställs så kommer även set point för kroppsvikt i hjärnan riskera att höjas igen och viktuppgång är att förvänta efter en återkoppling. Å andra sidan kan man på nytt äta som ”alla andra” och har ett mera normalt vitaminupptag i kroppen igen.

Funktionell återkoppling av gastric bypass

Funktionell återkoppling är en ny operationsmetod som är utvecklad och introducerad av oss på GB Obesitas. I motsats till anatomisk dito ovan, så görs endast en förbindelse mellan lillmagen och (tidigare urkopplade) stormagen vid en funktionell återkoppling. Den mesta maten kommer därmed att ta vägen via stormagen, en mindre del går fortsatt direkt ner i tunntarmen via lillmagen (som vid gastric bypass). Se den gulorange markeringen på bilden.

Fördelarna med denna operation är att den är mindre komplicerad att utföra och patienten kan oftast resa hem redan dagen efter. Den kommer heller inte att riskera ge lika stor höjning av set point (och därmed kroppsvikt) som den anatomiska återkopplingen ger. Inte heller är försämrad magsäckstömning här något problem. Funktionell återkoppling är aktuell bland annat vid allvarliga hypoglykemier (lågt  blodsocker), diarreproblem, dumping/matintolerans, malnutrition och alltför extrem viktnedgång.

Våra operationer med återkoppling utförs av chefskirurg Hjörtur Gislason som förste operatör. GB Obesitas utförde under år 2020 55 stycken anatomiska respektive 15 stycken funktionella återkopplingar.

ww_bantning

Bantning -varning utfärdas..!

By | Best Weight, Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Nyheter, Om fetmasjukdom

Precis alla våra patienter har försökt gå ned i vikt någon gång innan de så småningom kommer till oss. Det luriga med all kaloriräkning/bantning (”rör dig mer och ät mindre, så..”) är att det verkar fungera i början -man går ned i vikt de första 1-2-3 veckorna. Sedan blir det förr eller senare en platåfas, följt av en successiv viktuppgång, som regel till en högre slutvikt än den man började vid. Den biologiska orsaken stavas kroppens inre vikttermostat (”set point”), vilket vi berättat mer ingående om i tidigare inlägg (se exempelvis denna blogg hos oss, denna artikel från Baribuddy eller denna informationsfilm). Resultatet är att att risken för viktuppgång inom fem år efter en bantningskur är 95-97%. (Detta berättar -av uppenbara skäl! -bantningsindustrin aldrig för er. De omsätter 300 000 000 SEK per år bara i Sverige.).

Jojo-bantning

Slutresultatet, vikt ner och sedan upp igen, är vad man brukar kalla för ”jojo-bantning”. Men är det så enkelt? ”Jojo” visar ju att man lätt går upp sina kilon efter dietkuren, men antyder ju också att man kanske inte har så mycket att förlora -det värsta som kan hända är ju att man är tillbaka på ”ruta ett”. Eller?

…set point upp

Tyvärr är det inte så enkelt. Det som typiskt händer efter en misslyckad bantning är att set point skruvats upp 2-5-8 kg (man gick upp mer än det man gick ned i början). Alltså triggar bantningen hjärnan att vilja väga ännu mer. Många av de patienter vi träffar beskriver hur den första hälften av deras överviktskilon troligen kom av gener + miljö + en trigger (knäskada, rökstopp, sjukdom, etc.) -men att sedan upprepade jojo-bantningar i sig tryckte upp vikten resten av extrakilona. En bantningskur riskerar alltså att ”väcka den björn som sover” och efteråt är set point ännu högre. (Det hade alltså med facit i hand varit bättre att låta bli bantningskuren och acceptera den ursprungliga vikten).

Permanent ändrad biologi à la Biggest Loser

Nästa problem är att flera av de mekanismer som motverkar viktnedgången sedan inte försvinner igen -fastän man går tillbaka upp i vikt. Mest berömda studien av detta gjordes i USA på en omgång Biggest Loser-deltagare. Man mätte deras förbränning samt olika vikthormoner innan tävling (när de hade stor kropp), vid tävlingens slut (när de hade gjort massiv viktminskning) samt sex år senare (då alla utom en hade gått upp kilona igen). Resultat: förbränning, respektive mättnadshormonet leptin var -som väntat -klart sänkt direkt efter tävlingen. Det som däremot överraskade var att deltagarna sex år senare, trots viktuppgång igen, fortfarande hade sänkt förbränning och sänkt leptin(!). Bantningen hade alltså permanent försämrat deltagarnas viktfysiologi.

Jojo-bantning ger ändrad kroppssammansättning

Om du går ner t.ex. 10 kg med valfri traditionell diet, så har du inte förbränt 10 kg fettvävnad; du har sannolikt brutit ned 7-8 kg fettväv men samtidigt 2-3 kg muskelmassa. Mindre fett är bra, men mindre muskulatur är definitivt inte bra. När du sedan går upp kilona igen, låt oss säga 12 kg upp, så är det i värsta fall 12 kg fettvävnad –ingen muskelmassa. Misslyckad bantning remodellerar alltså kroppens sammansättning till det sämre.  Om man tänker sig att man som person med för stor kropp gjort upprepade bantningar kanske 5-10 gånger i livet, så förstår man bättre varför muskelvärk, trötthet och nedsatt ork är så vanligt.

…och sämre självkänsla

Till slut har vi så den psykologiska aspekten: upprepad misslyckad viktnedgång är oerhört psykiskt stressande för personen själv. De flesta klandrar sig själva för misslyckandet (man har ”bristande karaktär” och så vidare) och personer i omgivningen (tyvärr inklusive sjukvården!) bekräftar indirekt detta genom att hålla med, eller inte säga emot.

Bantning -varning utfärdas!

Alltså: man kan försvara tanken på ett seriöst försök i livet till viktminskning genom ändrade levnadsvanor eller någon typ av dietprogram. Detta för att se vad just din set point för vikt i hjärnan ”accepterar” avseende viktminskning: 3-5% av oss har en set point som är mer flexibel (och man kan då tänka sig att viktnedgången kan bestå även på sikt). Övriga 95-97% kommer att ha en fixerad set point motsvarande sin högre startvikt -alltså kommer det att bli en jojo-effekt. Om man upplever detta, så är upprepade nya bantningsförsök troligen närmast hälsofarliga: set point kommer att tryckas uppåt mer och mer, förbränningen i muskulatur sänks och nivån mättnadshormoner blir lägre, kroppen remodelleras om till mindre muskelmassa och du mår sämre och sämre psykiskt. Bättre i så fall att om möjligt acceptera den vikt man har och istället försöka undvika ytterligare viktuppgång (här kan konceptet ”Best Weight” användas, läs mer om detta här). Alternativet blir att välja behandlingsmetoder som sänker hjärnans set point, dvs. läkemedel eller fetmakirurgi.

Det vi motsätter oss starkt är den närmast vårdlösa synen på bantningskurer som något där kunden har ”inget att förlora”: bantningsreklam och -produkter saluförs via apotek, kvällstidningar, kommersiella aktörer på nätet, appar i telefonen -men även av sjukvården själv. Detta som regel utan minsta varningstext kring riskerna vi redovisat ovan, och aldrig någonsin med information om vad set point är för något. Denna problematik måste belysas och diskuteras mer allmänt i samhället. Dela gärna!

bantning

Anna-Lena berättar om sin gastric sleeve!

By | Nyheter, Om fetmasjukdom, Operationsmetoder, Patienter berättar

I förra veckan opererade Anna-Lena sig privat hos oss i Malmö. Vi har intervjuat henne såhär en vecka efteråt för att höra hur det går:

Hur länge har du haft din övervikt?

-Min kropp började förändras runt 44-årsåldern och strax efter det så åkte jag in akut med gallstenar och det blev operation där de tog bort min gallblåsa. Dessutom två operationer till p.g.a. fyra stycken diskbråck. Efter det har jag bara ökat sakta men säkert i vikt tills jag kom upp i 33,5 i BMI. Strax fyller jag 54 år. Jag vet att man kan få operation vid en BMI på 40 men med det kommer ju även fler operationer för att ta bort extra hud m.m. och jag är inte villig att vänta på detta. Därför valde jag att göra denna operation nu.

Vad har övervikten gett dig för problem eller bekymmer?

-Ju mer jag gick upp i vikt, ju mer fick jag problem med höft och rygg. Så för mig blev detta ännu ett hinder mentalt. I ung ålder tävlade jag tyngdlyftning och lyfte 85 kg. Jag brukar älska att träna mycket och sprang 3 mil i veckan, men livet förändrades och jag tappade bort mig själv i allt vad vuxenlivet innehåller. De senaste åren har jag stressat mer än normalt med mycket jobb, vilket har även gett mig en ursäkt att inte ta itu med min övervikt kanske. Mitt självförtroende gick i botten och ju sämre jag mådde, ju mer jobbade jag. På så vis behövde jag heller inte vara social då jag inte hade ork och jag skämdes över mitt eget utseende. Jag har inte haft självförtroende att försöka hitta en ny kärlek utan fortsatt att vara ensamstående sedan många år.

Vad hade du försökt göra tidigare för att gå ned i vikt? Hur gick det?

-2016 kom jag i kontakt med en jättefin dietist på min hälsocentral. Hon skickade mig till Beteendemedicin och jag kom med i deras program. Då fick jag åka till Sorsele i några veckor för att varva ner, lära mig mer om kost (vilket jag kände att jag hade koll på trots allt) och det som framkom var att min stressnivå var skyhög. Vi tränade 3 gånger per dag och jag lärde mig det nyttiga med att äta 6 måltider per dag. Innan jag kom iväg till Sorsele hade jag redan kontaktat kirurg och blivit godkänd för en sleeveoperation. Men under mina veckor på behandlingshemmet i Sorsele lovade jag den läkaren att ge deras program en chans, så jag avbokade operationen. Viktnedgång med detta program höll i sig några månader, men efter det började jag åter igen gå upp i vikt. Jag har aldrig ”bantat” tidigare utan tycker jag ätit bra mat och går till och från jobbet på några km, dock har jag tagit bilen till jobbet det sista året för jag har inte orkat gå.

Hur kom det sig att du bestämde dig för kirurgi?

-Efter många år med dietist, dagboksföring och att ha läst på allt jag kan om kirurgi så har jag även kontaktat några tidigare patienter som gått igenom en sleeveoperation. Efter dessa år så kände jag att det här är enda utvägen. Jag är 54, och har 50 år kvar att leva hoppas jag. Jag behövde hjälp då jag inte kunde klara av detta med viktnedgång på egen hand. En sån här grej är inte något jag har tagit lätt på, utan försökt gå alla andra vägar först. Att genomgå kirurgi kändes som sista utvägen.

Var det något du oroade dig för innan operationen? Och hur kom det sig att du valde en gastric sleeve?

-Nej inte riktigt. Jag kände mig påläst och de som jobbar på GB Obesitas har lång erfarenhet. Jag kände mig trygg i mitt beslut.  Jag hade redan siktat in mig på en sleeve gastrektomi och det var även det som kirurgen rekommenderade mig vid nybesöket.

Hur upplevde du vårdtiden hos oss i Malmö?

-En ren trygghet! Vid ankomsten blev jag tilldelad säng och väl bemött. Jag fick förklarat vad som kommer att ske och inom en timme var jag redo för operation. Jag gavs möjlighet att backa från operationen om jag hade ändrat mig och jag fick ställa frågor om jag hade några. Operationen, som tog 25 minuter, gick bra. Innan jag sövdes kommer jag ihåg leende ögon av personal, skämt drogs och jag kände mig som ”en i gänget”. Varmt välkomnande och omhändertagande måste jag säga. Första dygnet var jag uppe och gick lite och dagen efter blev jag utskriven. Innan utskrivningen fick jag bra information om hur jag kanske kommer att känna mig och vad som skulle vara normalt. Nu stannande jag i Malmö 3 extra dagar på närliggande hotell då jag själv bor i Umeå. Jag fick dagliga samtal via telefon där personal kollade upp hur jag mådde. Det var en trygghet att veta att jag alltid kunde nå någon om jag hade frågor.

Hur mår du nu?

-Idag har det gått 8 dagar sedan operation. Jag har haft bra stöd av Baribuddyappen och den har jag använt flitigt. Det känns som mycket att hålla reda på så här i början och den påminner om mina måltider, sprutor, och motion. Appen hjälper mig att hålla koll på att jag äter och få i mig den mängd jag ska ha. Jag känner att jag har bra energi hela förmiddagen men vid 16-tiden är jag trött. Då har jag hunnit med en hel dag och då vill jag gärna lägga mig en stund. Jag har även blivit uppringd av sjuksköterska med uppföljningsfrågor.

Vad ser du fram emot framöver?

-Säker viktnedgång och att hitta tillbaka till mig själv kroppsligt. Jag vägde 99,8 kg en månad innan, fick order om att gå ner till 96,8 inför operationsdagen vilket jag klarade. I morse vägde jag 92,4. Jag är fortfarande svullen i magsäcken vilket är som det ska, så jag tar det lugnt. Jag ser fram emot att komma över känslan av osäkerhet, att hitta tillbaka till mitt glada självförtroende och börja vara social igen.

Har du något mer du skulle vilja berätta om?

-Två dagar innan min resa ner till Malmö bröt jag nog ihop lite i rätt mycket tårar då jag tänkte på vilken svag person jag är som inte har klarat av att gå ner i vikt utan den planerade operationen. Jag inser idag att detta med viktuppgång inte är riktigt mitt eget fel helt och hållet och jag är så glad att jag gjorde den hos er i Malmö. Jag hade valt att inte berätta för någon annan än min chef, mina söner och min mamma att jag skulle genomgå denna operation p.g.a. att jag skämdes. Så dumt eller hur? Dagen efter operationen skrev jag till min bror och berättade och har fått ett sånt fint stöd av honom och hans fru. De bekräftade att de sett att jag inte mått bra och att de ger mig allt stöd jag känner att jag behöver. Det här var ett välgrundat beslut och något jag tänkt på i flera år och jag är så glad jag nu gjort det. Det känns som en fantastisk investering i min egen framtid.

Tack så mycket för din berättelse Anna-Lena!

Hur går sövningen till vid en fetmaoperation?

By | Narkosen vid operation, Nyheter, Operationsmetoder

Narkosläkare Magnus berättar om sövningen vid gastric bypass och sleeve

Hur går sövningen till vid en fetmaoperation? Syftet med anestesin vid en fetmaoperation -förutom att göra det möjligt att operera dig -är att bidra till att du ska må så bra som möjligt efter operationen med hänsyn till smärta, illamående, mobilisering och temperaturkontroll.

När du kommer in till operationssalen har du har sannolikt redan fått en perifer venkateter i ena armen på avdelningen. Vi gör en ytterligare kontroll av din identitet och bekräftar vilken typ av operation som är planerad. På salen finns en del personer som alla har en specifik roll under operationen: vi är 2-3 operationssjuksköterskor/-undersköterska, 2 kirurger, 1-2 anestesisjuksköterskor och anestesiläkare.

Du lägger dig på operationsbordet och några från operationslaget arbetar runt om dig, kopplar dig till övervakningsutrustning och börjar förbereda operationen. Det blir inga stick eller annat smärtsamt som görs på operationssalen medan du är vaken. Vi kopplar även våra läkemedelspumpar till venkatetern och börjar snart ge dig liten dos medicin som hjälper dig slappna av innan att du somnar.

Sövning med intravenösa läkemedel vid gastric bypass och sleeve gastrektomi

I pumparna finns 2 olika mediciner, propofol (sövningsmedel) och remifentanil som är en stark smärtstillande medicin besläktad med morfin. Hos vissa patienter upplevs viss sveda vid infusionen i venen som går bort med lokalbedövning. Det är inte farligt och tyder inte på att venkatetern sitter fel. Innan du somnar helt andas du ren syrgas genom en mask. Detta är en säkerhetsåtgärd. Upplever du masken mycket obehaglig kan vi i flesta fall lätta något på masken så den inte sluter för tätt.

Under tiden du sover kommer vi att luta hela bordet på det sättet att vi reser huvudändan. För att säkra oss om att du inte glider under operationen finns en fotplatta som du skall ligga tätt mot med din fotsula och vi sätter även säkerhetsbälte runtom dina ben.

Vanliga frågor och svar om sövningen vid en fetmaoperation samt den postoperativa vården:

Kommer jag att ha ont efter operationen?
De flesta av våra patienter mår rätt bra när dom vaknar efter operationen och vissa frågar till och med om vi inte skall börja operera snart! Vi förflyttar dig i en säng till uppvakningsavdelningen och där övervakas du i 1-2 timmar innan du kan komma till ditt rum. Cirka 15-20 minuter efter operationens slut har största delen av anestesin tappat sin effekt och du kan förvänta dig obehag som liknar duktig träningsvärk i bukväggen, som om du hade gjort alltför många situps dagen innan. Många upplever även smärta i skuldrorna. Detta förklaras av irritation i diafragman och bukhålan efter titthålsoperationen och att dessa organ delar sensorik med skuldrorna – vi har alltså inte gjort något med skuldrorna. Vissa patienter har en upplevelse av sug högt uppe i bukhålans mitt. Ofta är det effektiv smärtlindring att ändra position och resa sig upp för att minska dessa obehag.

Du behöver inte vara orolig för att lida av kraftiga smärtor. Du skall vara så pass bra smärtlindrad att du kan dra djupa andetag, hosta, kunna röra dig i sängen och slappna av. Se även gärna vår informationsvideo om narkosen.
Du kommer att få extra smärtlindring vid behov – men målet med smärtlindringen är att göra dina obehag hanterbara, inte att göra dig smärtfri! Om vi skulle vara för frikostiga med smärtlindrande läkemedel (morfinliknande medel), så skulle det bidraga starkt till ökat illamående, sänka din andningsförmåga och göra dig väldigt slö. Målet är att hjälpa dig att så snart som möjligt kunna röra på dig och stå i benen. Detta för att minska risken för blodproppar och lungkomplikationer samt att tunntarmarna ska komma i gång och arbeta igen.

Vilka smärtlindrande läkemedel kommer jag att få?
Smärtlindringen består av olika delar. Som standard ges paracetamol och anti-inflammatorisk medicin (eterocoxib) i tablettform på vårdavdelningen. Under operationen ger vi dig även oxykodon, clonidin och lokalbedövning i bukväggen där titthålen kommer att vara.

Kommer jag att må illa efter operationen?
Det är individuellt hur benägen man är för att må illa efter operationer. Patienter som lider av rörelsesjuka (åksjuka) och har mått illa vid tidigare sövningar har förhöjd risk för illamående. Gastric sleeve-patienter mår i viss grad mer illa första timmarna efter operationen än andra operationstyper. I alla fall kommer detta att gå över, oftast första timmarna eller framåt kvällen. För att minska risken för illamående ger vi som standard läkemedel i förebyggande syfte förutom att vi undviker alla anestesigaser och söver med hjälp av propofol.

Är jag helt sövd under operationen?
Ja, det är enda sättet att utföra titthålsoperationer på ett säkert sätt.

Kan jag vakna under operationen?
Nej. Vi bevakar dig konstant under operationen och skulle märka om något inte stämde lång tid innan du skulle bli vid medvetande. Medicinerna vi använder har använts i lång tid och vi har utfört tusentals av dessa operationer utan att det har hänt. Vi övervakar bland annat puls, blodtryck, syresättning, kroppsrörelser, storlek på andetag, tryck i luftvägar och dina ögonrörelser.

När vaknar jag från sövningen?
Du vaknar till den graden från sövningen att du kan själv andas och vi kan kommunicera med dig i enkla meningar direkt efter avslutad operation när du fortfarande ligger på operationsbordet. I de flesta fallen minns patienterna inte dessa första minuter efteråt. Du kommer däremot att vara trött de första timmarna efter operationen när du ligger på uppvakningen och de flesta somnar om i kortare perioder där.

Får jag en slang i halsen?
Ja men endast under tiden du sover. Du kommer inte att vara vaken med slang i halsen.
En slang använder vi för att hjälpa dig med andningen och den kallas endotrakeal tub. Den går ner i luftstrupen. En andra slang går ner i matstrupen. I vissa fall kan patienterna efteråt uppleva obehag i halsen, som börjande halsfluss. Det brukar gå över på 1-2 dagar.

När kan jag träffa mina anhöriga?
När du har lämnat uppvakningsavdelningen. Eftersom det finns andra patienter som håller på att vakna i salen har vi inte möjlighet att ta emot anhöriga där. Oftast kan du själv ringa dina anhöriga från uppvakningsavdelningen.

Sleeve gastrektomi -operation, fördelar och nackdelar

By | Kroppens viktreglering, Operationsmetoder

Gastric sleeve är det andra namnet på denna operation. Den började utföras år 1988, då som öppen kirurgi och som led i en större tarmomkoppling vid svår obesitas (man gjorde s.k. biliopankreatisk diversion med duodenal switch). I slutet på 1990-talet börjades sleeve gastrektomi (SG) göras laparoskopiskt (med titthålsteknik) och efter millennieskiftet insåg man alltmer att en sleeve ”ensamt” utan efterföljande tarmomkoppling stod sig väl för effektiv viktnedgång. Efter detta fick gastric sleeve snabbt en stigande popularitet och är idag den i världen vanligaste fetmaoperationen, i Sverige utgjorde den år 2018 45% av alla obesitasoperationer.

Varför blev sleeve gastrektomi snabbt så populär? Ja den är dels lättare för en kirurg att lära sig (man slipper tarmomkopplingarna vid en gastric bypassoperation), den uppfattas som ”snällare” än bypass med mindre risk för dumping och inga postoperativa tarmvred.

Gastric sleeves verkningsmekanismer

Hur fungerar då en sleeve? Den är en magsäcksoperation, där man opererar bort 85% av magen (man tar bort ”ytterkurvan” på magsäcken). Däremot opererar man inte alls på tarmen. Bortopererad del av magsäcken tas ut ur kroppen. Verkningsmekanismerna är flera: i början märker man tydligt av det restriktiva, alltså att magsäcken är väldigt liten och begränsande. På sikt är däremot effekten på våra hungerhormoner det centrala; precis som vid gastric bypass sänker en gastric sleeve vår ”set point” för vikt i hjärnstammen till mera normala nivåer. De dagliga rutinerna som krävs efter en SG är desamma som efter en bypass -man måste anpassa sig till den nya anatomin i magen, samt vad man nu tål eller inte tål att äta och dricka: 5-6 små måltider per dag, minst 1,5 L vatten per dag, vara fysiskt aktiv samt ta dagliga vitamintillskott.

Sleeve gastrektomins för- och nackdelar

Detta är en utmärkt operation, liksom bypass har den för- och nackdelar. Det har funnits en del missuppfattningar kring sleeve gastrektomi; ibland har den beskrivits som att ”kunna äta upp kakan och ändå ha den kvar” (d.v.s. få effektiv viktnedgång utan att behöva anstränga sig så mycket, slippa dumpingrisk och inte behöva ta vitaminer) vilket definitivt är felaktigt: en sleeveopererad behöver sköta sina dagliga rutiner på exakt samma sätt som en bypassopererad. Exakt när en sleeve är det bästa att välja vet vi inte (det är därför GB Obesitas är med i BEST -studien). Men följande har varit vår uppfattning utifrån kliniska erfarenheter hittills:

Gastric sleeve ger ingen tarmvredsrisk, till skillnad från gastric bypass. Man blir generellt inte lika dumpningskänslig (vilket ju är lite på gott och ont, en del patienter tycker om att de kan dumpa ibland). Vitaminupptaget är försämrat, men sannolikt mindre uttalat så än efter en bypass.

Nackdelarna är risk för försämrade refluxbesvär (halsbränna, sura uppstötningar) samt oklar långtidseffekt på vikten. Operationen går inte heller att återställa till normal anatomi. Däremot kan en sleeve vid behov (oftast p.g.a. viktuppgång) förstärkas med ytterligare en operation: den kan göras om till en gastric bypass eller en SASI.

Kommer sleeve gastrektomi fortsatt att vara världens vanligaste obesitasoperation om 10 år? Det får framtiden -och BEST -studien -utvisa. Följ oss!

   

Gastric bypass -operation, fördelar och nackdelar

By | Kroppens viktreglering, Operationsmetoder

Operationen gastric bypass (GBP) har faktiskt funnits i mer än 50 år, den amerikanske kirurgen Edward Mason publicerade ”Gastric bypass in obesity” år 1967. De första årtiondena var detta öppen kirurgi, numera är den alltid laparoskopisk, med titthålsteknik. Mest kunskap kring operationens långtidseffekter har vi fått från den svenska SOS-studien (Swedish Obese Subjects study). I SOS var en mindre del av patienterna opererade med gastric bypass, övriga hade fått opererat en gastric banding eller en VBG. Gastric bandning och VBG (vertikal bandförstärkt gastroplastik) hade bägge samma princip gemensam, så kallad ”restriktion”. I klartext: gör magsäcken mindre, så kan personen med fetmasjukdom äta mindre och går ned i vikt.

Nu visade sig dock gastric bypass vara på alla sätt överlägsen banding och VBG i SOS och kommande studier; den gav bättre viktnedgång och fler andra goda effekter på hälsan: bland annat mycket effektiv behandling av typ 2 diabetes (till och med vid BMI mindre än 35).

Gastric bypass effektivt

Varför var gastric bypass effektivare än de äldre metoderna banding och VBG? Alla tre ger den opererade mindre magsäck, men gastric bypass är annorlunda då den samtidigt i grunden motverkar kroppens eget försvar mot viktnedgång: en GBP leder till att kroppens så kallade set point för vikt (vår ”vikttermostat”) i hjärnan sänks mot normalare nivåer. Detta åstadkoms via en mängd positiva hormonella effekter i kroppen, som i sig kommer ur tarmomkopplingen som görs vid en bypass (men inte vid banding eller VBG). Man kan säga att operationen har sin huvudsakliga effekt på hjärnan -fastän man bara opererar i buken!

Gastric bypass fördelar

Vilka fördelar har en gastric bypass-operation? Ja, den är extremt väl beprövad och genom åren förfinad, vi vet väldigt väl hur en GBP skall utföras tekniskt av kirurgen. Operationen ger mycket effektiv viktnedgång och den håller sig livet ut. Man får hälsoeffekter på alla plan (livet förlängs i snitt 6,7 år, det är effektiv behandling av typ 2 diabetes, sömnapnesyndrom, artros på bärande led, PCOS, högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom, fettlever, gikt med mera. Hos kvinnor halveras risk att dö i en cancersjukdom.).

…och nackdelar

Vilka är nackdelarna? Ja det finns cirka 3% risk för allvarliga komplikationer (främst blödning och läckage) i första skedet. Dessa går att åtgärda men kräver ofta ny operation. Den kirurgiska långtidsrisken är tarmvred (i detta fall även kallat slitsherniering) som kommer av att man ändrar anatomin på tunntarmen vid bypassoperationen. Dessa tarmvred ger akut stopp i tarmen och man måste söka akut sjukvård. De går att bota, men kräver en ny operation. Förr var detta relativt vanligt, risken var 5-10%, medan det idag förebyggs redan vid första operationen (man ”stänger slitsarna”). Idag är risken istället 1-3% ungefär. Andra mer medicinska nackdelar är risken för dumping (socker- och blodtrycksfall efter att man ätit eller druckit fel), ökad känslighet för alkohol samt försämrat vitaminupptag. Det sistnämnda är lätt att förebygga med vitamintillskott -men visar sig i studier vara svårt att upprätthålla livet ut för patienterna (som i övrigt mår utmärkt som regel och kanske blivit av med sina tidigare läkemedel…). Mer kring såväl för- och nackdelar finner du i årsrapport från svenska fetmakirurgiregistret SOREG.

         

Gastric bypass eller gastric sleeve?

På senare år har gastric bypass fått en ”kusin” -nämligen gastric sleeve (SG). Den skall vi prata mer om i kommande blogg. Vilken av de två är bäst då? Ja, båda är utmärkta, båda har nackdelar. Exakt när vilken av dem är ”bäst” …vet vi faktiskt inte säkert. Det håller man i Sverige på att ta reda på via BEST -studien (där GB Obesitas är med).

Vill du veta mer? Häng på nästa informationsmöte hos oss!