fbpx Skip to main content
Tag

hälsa

Kom ihåg lista för fetmaopererade

Kylskåpslistan -checklistan för Din vardag

By Best Weight, Mat och dryck, Prevention av fetmasjukdom, Set point

Kylskåpslistan -enkla kom-ihåg för alla

I föregående bloggartiklar har vi pratat om hur övervikt kan utvecklas, såväl innan som efter en obesitasoperation. De tips och regler som vi listade då, har vi nu kortat ner till en sida med det allra viktigaste. Vi kallar den kylskåpslistan, eftersom den är perfekt att skriva ut och sedan sätta med en magnet på ditt kylskåp -alla kan se den och den blir lätt att hålla koll på.

Listan fungerar för alla, såväl dig som fetmaopererats som dina familjemedlemmar som inte gjort det. (Det enda som skiljer är att de flesta icke opererade inte behöver ta extra vitamintillskott -resten fungerar för vem som helst.)

Principen följer begreppet Best Weight: lev så sunt du kan, men se till att det samtidigt är njutbart. Listans innehåll följer här nedan, länken till att ladda ner listan och sedan kunna skriva ut den finner du längst ner!

Tänk på när du äter

-Ät 5-6 gånger per dag: frukost – mellanmål – lunch – mellanmål – middag – mellanmål

Tänk på hur du äter:

-Laga din mat själv. Planera i förväg! Gör matlåda till jobbet.

Dosera dina portioner! Börjar du blir mätt? Sluta då att äta –överät inte.

-Ät sakta! Lägg ned besticken mellan varje tugga.

Tänk på vad du äter:

  • Huvudmåltiderna: halva tallriken ska vara protein -kött, fisk, fågel, ägg, bönor, linser, kvarg, keso, tofu, sojaprodukter.
  • Ät grönsaker, frukt och bär i naturlig form -varje dag. Max 2 stycken frukter/dag -du ska äta vanlig mat också! Undvik torkad frukt.
  • Ät fiberrikt bröd, mjöl, gryn, pasta, ris: minst 7% fiber. Undvik vitt bröd!
    Nyckelhålsmärkningen är bra!
  • Mellanmål: minst 10% protein och max 10% socker i det du äter!
  • Undvik socker som i sylt, marmelad, honung, nötkräm, juice, läsk, Vitamin well, energidrycker -och var försiktig med alkohol. Mejeriprodukter: välj naturellt. Smaksatt yoghurt? – välj de som är utan tillsatt socker.
  • Vatten är bästa drycken!
  • Undvik förpackningar med många ingredienser eller ”flashig” design. Högprocessat?

Vardagsrutiner:

Drick minst 1,5 L vatten per dag. Vattenflaska är bra!

Ta dina vitaminer!

Rör på dig varje dag. Träna så att du blir svettig och andfådd minst 3 gånger i veckan.

Sömn -sov minst 8 timmar per natt. Ingen smartphone vid sängen -skaffa vanlig väckarklocka.

Stress? Planera så mycket du kan! Minska din skärmtid!

Best Weight -bästa vikten: lev så sunt du kan men tillåt dig att njuta av livet -samtidigt. Gör din vardag så bra som möjligt. När du sedan vill unna dig något så njut utan dåligt samvete!

Kylskåpslistan för nedladdning

Fil i .pdf-format för nedladdning finner du här. Skriv ut kylskåpslistan och sätt på kylskåpet eller anslagstavlan hemma! Sköt om dig och lycka till!

Stort tack till vår dietist Ulla för layouten!

 

GB Obesitas sjukgymnast

GB Obesitas personal: möt Elna Nilsson -vår sjukgymnast!

By Möt GB Obesitas personal

GB Obesitas personal, intervju:

Möt Elna Nilsson -vår sjukgymnast, mottagningsveteran och deckarfantast!

Vi startar här en ny serie bloggartiklar, där vi intervjuar GB Obesitas personal. Håll utkik, fler avsnitt kommer!

Elna, kan du berätta lite mer om dig själv?

-Jag växte upp i Häljarp och bor numera i Landskrona. Att jag blev sjukgymnast var lite av en slump, jag skaffade familj först. Sedan gick jag till Arbetsförmedlingen och gjorde ett slags test -enligt det borde jag bli kurator eller sjukgymnast. Jag försökte få prova på, det gick inte med kuratorsjobbet men väl med sjukgymnastiken, Landskrona lasarett sade ja. Jag gillade jobbet och läste sedan i Lund. Efter det jobbade jag på thoraxkirurgen (som då fanns i Landskrona) och det var jätteroligt! När den flyttade till Lund 1996 kom s.k. VBG-operationer, öppen kirurgi. Detta betydde mer jobb för en sjukgymnast direkt postoperativt än idag -mobilisering, andningsgymnastik, CPAP. Jag jobbade ”närmare” patienterna då än idag. Kring 2003-2005 blev det mer och mer laparoskopiska operationer som idag och då kom även gastric bypass som dominerande metod.

”…mobiliseringen gick nu mycket snabbare …patienterna mådde bättre och var piggare efter sin operation”

På vilket sätt ändrades ditt jobb i och med att kirurgin blev laparoskopisk?

Mobiliseringen gick nu mycket snabbare och patienterna mådde bättre och var piggare efter sin operation. Därmed kunde jag börja göra annat: jag har hållit i preoperativ information, inskrivningar, spirometrier och bantning inför op.

 

När började du arbeta i GB Obesitas team?

Del av GB Obesitas personal blev jag i april 2020! Då hade fetmakirurgin inom verksamheten i Landskrona lagts ner.

 

Vad jobbar du med hos oss nu?

Jag är med och sköter 7-dagars- och 6-månadersuppföljningen, svarar i rådgivningstelefonen, rapporterar till kvalitetsregistret SOReg och SKR, samt är med expertgruppen för obesitas i Region Skåne (numera LAG Obesitas). Det är stor variation!

 

Vad är roligast?

Patienternas historier! Bakgrunden, var de kommer ifrån och det som kommer fram under ytan när man möter dem. Det är fortsatt lika spännande och jag upplever nya saker än idag, fast jag jobbat med detta i över 20 år nu.

 

Vilka är de vanligaste frågorna vid 7-dagarskontakten?

-Att man inte trodde att dricka 1,5L per dag skulle vara så jobbigt! Det är en övergående period, många sitter för länge med maten och hinner inte med vätskan i tid.

-Att man äter för snabbt och då får ont i magen.

-Att magen inte kommit igång ännu. Rådet är att dricka bra och röra på sig i första hand.

 

Vad kommer fram på 6-månadersträffarna?

”Jag trodde inte att jag skulle må så bra!” säger många. Man är nöjd att man har gjort operationen.

-En del oroar sig för viktplatåer? Jag kollar av rutinerna, om de är OK så bara fortsätt. Många behöver äta oftare, inte tänka ”bantning” igen.

-Många nedvärderar sig för att de tycker att de tränar för lite. Jag försöker få fram det positiva, det de faktiskt gör: ”Jag bara promenerar” -men så bra att du gör det! Stavgång är sedan ofta underskattat bland de som promenerar. Det handlar mycket om allmän rörlighet, inte bara att gå på gymet. Bästa råden tycker jag är att försöka börja röra på sig redan innan operationen -börja i det enkla med att promenera, cykla. Simning är perfekt om man har en stor kropp!

”Många nedvärderar sig för att de tycker att de tränar för lite. Jag försöker få fram det positiva, det de faktiskt gör”

 

Vad frågas det om i rådgivningstelefonen?

Vi i GB Obesitas personal får ofta frågor som ”Har min remiss kommit fram? Hur lång kö har ni?”. Sedan frågor om att duscha innan sin operation, samt vardagsproblem efter kirurgin som ont, illamående och vätskeintag.

 

Slutligen, vad gör du när du inte är på jobbet?

Jag har alltid haft hund och älskar det. Men just nu är jag utan, det fungerar inte riktigt med jobbet. Men jag läser massor med deckare!

 

Aha, något boktips?

Jadå, ”Brinn mig en sol” av Christoffer Carlsson läste jag nyligen -riktigt bra!

 

Vi tackar så mycket!

ww_bantning

Bantning -varning utfärdas..!

By Best Weight, Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Nyheter, Om fetmasjukdom

Precis alla våra patienter har försökt gå ned i vikt någon gång innan de så småningom kommer till oss. Det luriga med all kaloriräkning/bantning (”rör dig mer och ät mindre, så..”) är att det verkar fungera i början -man går ned i vikt de första 1-2-3 veckorna. Sedan blir det förr eller senare en platåfas, följt av en successiv viktuppgång, som regel till en högre slutvikt än den man började vid. Den biologiska orsaken stavas kroppens inre vikttermostat (”set point”), vilket vi berättat mer ingående om i tidigare inlägg (se exempelvis denna blogg hos oss, denna artikel från Baribuddy eller denna informationsfilm). Resultatet är att att risken för viktuppgång inom fem år efter en bantningskur är 95-97%. (Detta berättar -av uppenbara skäl! -bantningsindustrin aldrig för er. De omsätter 300 000 000 SEK per år bara i Sverige.).

Jojo-bantning

Slutresultatet, vikt ner och sedan upp igen, är vad man brukar kalla för ”jojo-bantning”. Men är det så enkelt? ”Jojo” visar ju att man lätt går upp sina kilon efter dietkuren, men antyder ju också att man kanske inte har så mycket att förlora -det värsta som kan hända är ju att man är tillbaka på ”ruta ett”. Eller?

…set point upp

Tyvärr är det inte så enkelt. Det som typiskt händer efter en misslyckad bantning är att set point skruvats upp 2-5-8 kg (man gick upp mer än det man gick ned i början). Alltså triggar bantningen hjärnan att vilja väga ännu mer. Många av de patienter vi träffar beskriver hur den första hälften av deras överviktskilon troligen kom av gener + miljö + en trigger (knäskada, rökstopp, sjukdom, etc.) -men att sedan upprepade jojo-bantningar i sig tryckte upp vikten resten av extrakilona. En bantningskur riskerar alltså att ”väcka den björn som sover” och efteråt är set point ännu högre. (Det hade alltså med facit i hand varit bättre att låta bli bantningskuren och acceptera den ursprungliga vikten).

Permanent ändrad biologi à la Biggest Loser

Nästa problem är att flera av de mekanismer som motverkar viktnedgången sedan inte försvinner igen -fastän man går tillbaka upp i vikt. Mest berömda studien av detta gjordes i USA på en omgång Biggest Loser-deltagare. Man mätte deras förbränning samt olika vikthormoner innan tävling (när de hade stor kropp), vid tävlingens slut (när de hade gjort massiv viktminskning) samt sex år senare (då alla utom en hade gått upp kilona igen). Resultat: förbränning, respektive mättnadshormonet leptin var -som väntat -klart sänkt direkt efter tävlingen. Det som däremot överraskade var att deltagarna sex år senare, trots viktuppgång igen, fortfarande hade sänkt förbränning och sänkt leptin(!). Bantningen hade alltså permanent försämrat deltagarnas viktfysiologi.

Jojo-bantning ger ändrad kroppssammansättning

Om du går ner t.ex. 10 kg med valfri traditionell diet, så har du inte förbränt 10 kg fettvävnad; du har sannolikt brutit ned 7-8 kg fettväv men samtidigt 2-3 kg muskelmassa. Mindre fett är bra, men mindre muskulatur är definitivt inte bra. När du sedan går upp kilona igen, låt oss säga 12 kg upp, så är det i värsta fall 12 kg fettvävnad –ingen muskelmassa. Misslyckad bantning remodellerar alltså kroppens sammansättning till det sämre.  Om man tänker sig att man som person med för stor kropp gjort upprepade bantningar kanske 5-10 gånger i livet, så förstår man bättre varför muskelvärk, trötthet och nedsatt ork är så vanligt.

…och sämre självkänsla

Till slut har vi så den psykologiska aspekten: upprepad misslyckad viktnedgång är oerhört psykiskt stressande för personen själv. De flesta klandrar sig själva för misslyckandet (man har ”bristande karaktär” och så vidare) och personer i omgivningen (tyvärr inklusive sjukvården!) bekräftar indirekt detta genom att hålla med, eller inte säga emot.

Bantning -varning utfärdas!

Alltså: man kan försvara tanken på ett seriöst försök i livet till viktminskning genom ändrade levnadsvanor eller någon typ av dietprogram. Detta för att se vad just din set point för vikt i hjärnan ”accepterar” avseende viktminskning: 3-5% av oss har en set point som är mer flexibel (och man kan då tänka sig att viktnedgången kan bestå även på sikt). Övriga 95-97% kommer att ha en fixerad set point motsvarande sin högre startvikt -alltså kommer det att bli en jojo-effekt. Om man upplever detta, så är upprepade nya bantningsförsök troligen närmast hälsofarliga: set point kommer att tryckas uppåt mer och mer, förbränningen i muskulatur sänks och nivån mättnadshormoner blir lägre, kroppen remodelleras om till mindre muskelmassa och du mår sämre och sämre psykiskt. Bättre i så fall att om möjligt acceptera den vikt man har och istället försöka undvika ytterligare viktuppgång (här kan konceptet ”Best Weight” användas, läs mer om detta här). Alternativet blir att välja behandlingsmetoder som sänker hjärnans set point, dvs. läkemedel eller fetmakirurgi.

Det vi motsätter oss starkt är den närmast vårdlösa synen på bantningskurer som något där kunden har ”inget att förlora”: bantningsreklam och -produkter saluförs via apotek, kvällstidningar, kommersiella aktörer på nätet, appar i telefonen -men även av sjukvården själv. Detta som regel utan minsta varningstext kring riskerna vi redovisat ovan, och aldrig någonsin med information om vad set point är för något. Denna problematik måste belysas och diskuteras mer allmänt i samhället. Dela gärna!

bantning

Coronavirus vid samtidig fetmasjukdom -hur farligt är det?

By Nyheter

Coronaviruset, eller Sars-cov-2 (severe acute respiratory syndrome coronavirus-2) som den riktiga termen är, är ett RNA-virus som ger sjukdomen Covid-19 (Corona virus disease 2019). Den pågående epidemin är den tredje med ett coronavirus under 2000-talet och den klart mest allvarliga.

Samhälle, media, politik, sjukvård och forskning har nu fullt fokus på just Covid-19 och viruset Sars-cov-2. Ur statistiken som dagligen uppdateras från Svenska Intensivvårdsregistret ser vi att i Sverige är 75% av de som läggs in på IVA med Coivid-19 män, medianåldern är 61 år och 73,9% har någon riskfaktor. Dominerande riskfaktorer i registret är högt blodtryck (34,9%), diabetes (25,3%) samt hjärt- och lungsjukdom (23,6%). Fetmasjukdom ses här bara utgöra kring 3% -men detta är lurigt, för registret redovisar här bara ”extrem fetma”, d.v.s. BMI >40, och vi vet att BMI klart under 40 ofta medför just högt blodtryck, typ 2 diabetes och hjärt- lungsjukdom (fetma definieras som BMI >30).

Färska forskningsstudier

Om man letar vidare mer specifikt efter fetmasjukdom som riskfaktor vid Covid-19 (här får man reservera sig för att detta forskningsfält är helt nytt och nya studier publiceras hela tiden), så finner man en studie från Frankrike (Simmonet et al). Man har på ett sjukhus studerat 124 patienter som lagts in på IVA p.g.a. Covid-19. 68,6% av dessa patienter krävde respiratorvård. Patienter med BMI >35 hade här mer än 7 gånger ökad risk att behöva respiratorvård jämfört med normalviktiga (detta oberoende av ålder, diabetes eller högt blodtryck).

En helt färsk studie från New York (Petrilli et al) har följt drygt 4000 patienter med Covid-19. Man analyserade bland annat riskfaktorer för att a/ behöva sjukhusvård respektive b/ att bli ”kritiskt sjuk” (critical illness, definierat som behov av IVA-vård, utskrivning till hospice eller död). De faktorer som var starkast associerade till behov av sjukhusvård var i fallande ordning ålder >75 år, ålder 65-74 år, BMI >40, hjärtsvikt, BMI 30-40, ålder 55-64 år, kronisk njursjukdom, diabetes samt manligt kön.

Riskfaktorer för ”kritisk sjukdom” av Covid-19 var i fallande ordning ålder >75 år, ålder 65-74 år, BMI >40 samt BMI 30-40. (För er inom sjukvården: labmässigt var CRP >200, hög D-dimer samt syremättnad <88% vid ankomst till vården starkaste faktorerna avseende risken att utveckla ”critical illness”).

Fetma som riskfaktor vid Covid-19

Det verkar alltså som att fetmasjukdom/obesitas är en klar riskfaktor i samband med Covid-19, kanske är BMI >40 den främsta efter stigande ålder(?). Detta är i så fall något man behöver forska mer kring, men också upplysa bättre om –det sistnämnda rimligen redan nu, epidemin är ju i full gång.

TILLÄGG: I fredags 17 april gick Socialstyrelsen ut med besked om att fetmasjukdom med BMI >40 är en oberoende riskfaktor för Covid-19 sjukdom, läs rapporten här.

Lite överkurs om corona, ARDS och obesitas

Nedanstående är saker som vi inte vet allt om ännu, det är alltså hypoteser snarare än bevisade fakta. Forskningen kring detta har ännu inte ”hunnit ifatt” det läge vi är i med epidemin i samhället. Men med reservation för detta, och om du vill fördjupa dig så är detta för dig: Det som skiljer coronaviruset Sars-cov-2 från vanliga influensa- eller förkylningsvirus är att den inte bara infekterar de övre luftvägarna (och ger ont i halsen osv) utan i vissa fall även infekterar djupt ner i lungorna och längst ut i alveolerna. Här orsakar denna infektion dels att alveolceller förstörs, men ger även en reaktion från kroppen själv: vårt immunförsvar reagerar, ibland till och med för mycket. Detta ger risk för ARDS (acute respiratory distress syndrome). ARDS orsakas av ett hyperaktivt immunförsvar, ibland kallat cytokinstorm. Kroppens försök att reparera skadorna ger fibrosbildning och ännu sämre syresättning. Det som skiljer detta från en vanlig lunginflammation är alltså att kroppen själv förvärrar problemet p.g.a. att immunförsvaret överreagerar.

Var skulle obesitas kunna komma in? Jo, forskning har visat att fettväv är mycket mer än bara en energidepå, det är också ett hormonellt aktivt organ. Fettväv producerar bland annat cytokiner, hormoner, tillväxtfaktorer och prostaglandiner, vilka har effekter på organ som lever, bukspottkörtel, muskler, njurar, hjärnan -och immunsystemet. Fetmasjukdom har visat sig kunna innebära ökad aktivering av proinflammatoriska ämnen frisatta från fettväven (bl.a. interleukiner, interferon och TNF-alfa). Många människor med obesitas har alltså ett felaktigt överaktiverat immunsystem redan i vanliga fall. Om det kan spela in här vad gäller risken att få ARDS av coronaviruset får framtida forskning ge bättre besked kring.  Andra faktorer som kan spela in här är att vi vet att fetma kan bidra till s.k. ökad koagulabilitet (ökad risk för blodproppar), andra samtidiga fetmarelaterade sjukdomar, samt risken att man ventilerar sina lungor sämre vid högt BMI än vid normalvikt.

Hur stor risk har just du?

Hur skall vi hantera all denna nya information? Hur ”stor risk” har du som läser detta och lever med en stor kropp? Jag förstår om man oroar sig, detta är en epidemi som vi inte är vana vid.

Det man nog kan sluta sig till från studien från New York ovan, är att kombinationen ålder >55 år samtidigt med BMI >30 ökar risken för behov av sjukhusvård vid Covid-19, samt att ålder >65 år samtidigt med BMI >40 kraftigt ökar risken. Sedan är all ”risk” relativ, varje individ har egna unika förutsättningar.

Vad kan du själv göra för att minska din risk?

Följ myndigheternas rekommendationer inklusive social distansering, handtvätt osv. En generell uppmaning om man är orolig för Covid-19 och i en trolig riskgrupp –testa er. Förhoppningsvis blir tester mer tillgängliga i Sverige nu och människor med fetmasjukdom är med stor sannolikhet en riskgrupp som bör prioriteras. (I synnerhet gäller det dem av er som har BMI >40.) Försök gärna träna även om ni är hemma -fysisk aktivitet är positivt för immunförsvaret.

Jag som är fetmaopererad -har jag ökad risk?

Det finns inget som tyder på att vara fetmaopererad i sig skulle ge ökad risk. Vitamin- eller mineralbrist är däremot negativt för immunförsvaret -ni som är opererade, ta era vitaminer!

Om du behöver mer stöd eller har frågor, kontakta gärna Riksförbundet HOBS , de finns till för er skull!

Fetma del 5: GB Obesitas åtgärdslista

By Kroppens viktreglering, Nyheter, Om fetmasjukdom, Prevention av fetmasjukdom, Resurser online

I vår bloggserie ”Fetma -vems fel är det?” har vi i del 1 talat om hur fetma är en sjukdom, i del 2 om hur vi rör oss, i del 3 om högprocessad mat och termen ”bliss point” samt i del 4 om fetmasjukdomens kostnader och ett exempel från Chile om vad man kan göra åt problemen i praktiken. Vi har nu samlat ihop en mängd åtgärder som provats eller föreslagits på olika platser i världen.

Tanken bakom här är följande: Fetmasjukdom är inte den enskilde människans fel -det är fetmakänsliga gener plus samhällsbygget som skapar sjukdomen. Att hantera fetma som ”individens ansvar” är därmed både orättvist och ineffektivt. Vad gäller förebyggande arbete agerar redan samhället i principiellt liknande situationer: trafik, alkohol, tobak. Vi har trafikregler, bilprovning och körkort; alkoholskatt, åldersgränser och varningstexter. Nu behöver vi detsamma i vårt ”obesogena” samhälle.

Förebygga övervikt och behandla fetma är olika saker

Att förebygga att övervikt och fetma uppstår (=primär prevention) är lika viktigt som att behandla fetmasjukdom hos dem som redan drabbats (=fetmasjukvård) -men de två situationerna kräver helt olika åtgärder. Primär prevention kräver förebyggande samhällsinsatser, fetmasjukvård kräver sjukvårdsinsatser. Åtgärder i listan som är förebyggande är märkta ”(PR)” som i primär, åtgärder som är relaterade till sjukvård av redan etablerad fetma är märkta ”(SV)”.

Medicinska beslut och åtgärder (SV)

  • Fetma skall bestraktas som en vanlig, kronisk, allvarlig sjukdom
  • Fetmasjukdom därmed centralt och obligatoriskt ämne på alla vårdutbildningar, detta behöver inkludera kunskap om hur fetmasjukdom uppkommer, dess fysiologi samt kostvetenskaplig utbildning. (Samtliga dessa saker är helt underutvecklade inom svensk vårdutbildning idag).
  • Evidensbaserade nationella riktlinjer
  • Patientregister för icke kirurgisk fetmabehandling, motsvarande kirurgins SOReg. (Vi måste dokumentera vilka vårdåtgärder vi gör, vilka som fungerar och inte, osv. Trots att svensk bantningsindustri redan idag omsätter 300 miljoner kr, så finns ej detta.)
  • Läkemedelssubvention till moderna fetmaläkemedel. Om fetma är en vanlig, kronisk och allvarlig sjukdom måste självklart läkemedel mot sjukdomen hanteras som andra mediciner -med subvention.
  • Alla barn med isoBMI >30 remitteras till obesitaskompetent team (tvingande för vårdgivaren, barn med fetma riskerar leva 14 år kortare än sina normalviktiga vänner), dessa barns föräldrar skall engageras i problematiken och stöttas (inte skuldbeläggas).
  • Aktiviteter lämpliga för FAR -fysisk aktivitet på recept -upphandlas av Sveriges landsting och regioner från friskvårdsaktörer och föreningar och erbjuds sedan subventionerat till den som ordineras FAR av sjukvården

Skola och ungdom (PR)

  • Gående skolbussar” i kommunal regi
  • Förbud mot snabbmatsrestauranger, läskautomater etc inom 500 meter från och inom skolor
  • Mobilförbud på all skoltid inklusive raster (sannolikt positivt för både studiero och aktivitet).
  • Subventioner till utedagis och -förskola
  • Riktlinjer+kontroll av serverad mat på förskola och skola -pedagogiska måltider, näringsinnehåll och portionsstorlekar; samt utbildning i kostvetenskap till all personal.
  • Tillägg 200504: Lekplatser med tak som är lite mer bekväma även när det är sämre väder (tack till Jacob Gudiol för tips).

Samhälle (PR)

  1. Sockerskatt (18% skatt på drycker med hög sockerhalt i Chile), 
  2. Svarta etiketter på livsmedel med höga halter socker, salt, kalorier eller mättade fetter (alltså upp till fyra stycken svarta ”prickar” per livsmedel). Tillägg 200504: livsmedel med dålig märkning/flera svarta etiketter säljs i separata delar inne i butikerna (tack till Jacob Gudiol för tips).
  3. Förbud mot reklam för högprocessad skräpmat och godis riktad till barn, förbud mot all TV-reklam för denna typ av produkter från kl 06:00 till 22:00 alla dagar.
  4. Förbud mot maskotar eller leksaker till barn förknippade med skräpmat, t.ex. Tigern Tony hos Kellogg´s eller KinderEgg.
  • Förbud mot godis, läsk och onyttiga snacks inom 5 meter från kassorna i affärer
  • Vattenautomater utanför alla livsmedelsaffärer
  • Tillgänglighetskrav på trappor (inte bara rulltrappor och hissar) i alla offentliga miljöer (”points of decision prompts” -skyltar som visar vägen till rätt val).
  • Garanti om minst fem offentliga ytor för fysisk aktivitet inom 500 meters radie från alla bostadsområden i tätorter.

Göra ”allt på en gång”

Ingen av de listade åtgärderna kommer ensamt att kunna ha tillräcklig effekt på samhället för att göra skillnad. Vi behöver genomföra många av punkterna samtidigt och i stor skala. Olika samhällsaktörer behöver arbeta tillsammans, ledda och understödda av politiker och lagstiftning. Vi behöver följa vilka åtgärder som är effektiva (och inte) längs vägen, men inte ”fastna” i vad som skall prioriteras före något annat innan vi ens börjat. Insatserna kommer naturligtvis i flera fall att kosta pengar, samtidigt kan man förvänta sig att samhället tjänar in pengarna på ökad folkhälsa -och betänk att övervikt och fetma redan idag kostar Sverige hisnande 48,6 miljarder kr per år och 3400 dödsfall.

Kommer ni på fler smarta åtgärder för att förebygga övervikt? Hör av er till oss så kan vi uppdatera listan!

Dela gärna!

Matmärkning Chile

Fetma -vems fel är det? Del 4

By Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Nyheter, Om fetmasjukdom, Prevention av fetmasjukdom, Resurser online No Comments

I Sverige har vi lagar och regler!

Vi har en trafiklagstiftning: vi kör på höger sida, vi måste ta körkort, besiktiga bilen, köra nykter, ha säkerhetsbälte och följa hastighetsbegränsningarna. Vi har särskild trafikpolis till och med. Bilarna i sig görs alltmer säkra, de krocktestas dessutom.

Vi har en alkohollagstiftning också; med åldersgräns, Systembolag, alkoholskatt, varningstexter i alkoholannonser. Tobak likadant: åldersgräns, varningstexter på förpackningarna, tobaksskatt -samt nyligen förbud för rökning på uteserveringar. Narkotika är helt kriminaliserat.

 

Varför har vi allt detta?

Kunde inte folk bara ”ta sitt ansvar” och sköta sig?

Vi har det därför att vi vet att utan allt detta skulle människor fara illa:

I Sverige omkom 324 personer och 2195 skadades svårt i trafiken år 2018 (Transportstyrelsen). Cirka 12000 personer dör i rökning varje år, samtidigt som 100000 insjuknar i sjukdom relaterad till rökning (Socialstyrelsen/Folkhälsomyndigheten). Cirka 2000 personer avlider som direkt effekt av alkohol per år, i tillägg orsakade alkohol drygt fyra procent av den samlade sjukdomsbördan 2017 (data från det internationella projektet Global Burden of Disease, GBD).

Samhället/staten väljer alltså här att genom lagstiftning ta ett ansvar åt befolkningen som grupp, att styra den åt rätt håll. Man kan ha politiska åsikter om detaljer i ovanstående, men ingen skulle vilja avskaffa alla lagar och regler. Eller hur?

 

Vad kostar övervikt och fetmasjukdom? Mer än Du anar

Samtidigt orsakar fetmasjukdom minst 3400 dödsfall i landet per år. Totala kostnaden för övervikt är 23,4 miljarder kronor per år, fetma ytterligare 25,2 miljarder (rapport IHE). Varannan vuxen svensk är idag överviktig eller har fetma (Folkhälsomyndigheten).

Som svar på denna övervikts- och fetmaepidemi gör svenska samhället i nuläget -vadå?

Nästan ingenting. (Jo, vi har en 15 års åldersgräns om man vill köpa en burk Red Bull och det finns vissa regler för hur reklam till barn får se ut.) Översätter vi den här hållningen till trafiken så skulle det motsvara att vi nog har högertrafik -men glöm resten (körkort, hastigheter, alkohol, säkerhetsbälte, trafikljus)…

Vi har således bensin-, alkohol- och tobaksskatt. Fetmainitiativet föreslog en svensk sockerskatt, men detta avfärdades av dåvarande ansvarig minister, som istället ville se ett ”helhetsgrepp”. Detta ”grepp” finns det fortfarande inget som helst spår av.

Tvärtom exponeras vi ohämmat av reklam för högprocessade livsmedel, snacks och godis i princip överallt. (Public service lät t.o.m. Melodifestivalen ha ren junk food som huvudsponsor i år). I min stora mataffär hemmavid får man stega 20 steg(!) från kassan räknat för att komma ut ur ”zonen” med enbart godis, choklad, chips och snacks -det finns numera t.o.m. en minihylla i kassan mellan varubandet och kunden med små stycksaker choklad (precis i ögonhöjd för medföljande barn). Inga varningstexter, inga åldergränser. Ingenting.

Samma stat och samhälle som i övrigt inför trafikregler, åldersgränser, punktskatter och varningstexter väljer att passivt titta på medan befolkningen blir alltmer exponerad för högprocessade livsmedel som vi vet leder till fetmasjukdom. Så här ska vi som medborgare plötsligt ”ta vårt ansvar” och sköta oss tydligen?

Detta är orimligt och på alla sätt ologiskt. Problemet kostar oss dessutom redan 3400 dödsfall samt 48,6 miljarder kronor varje år. (Läs den meningen en gång till).

 

Varför gör man då ingenting?

Ingen ”vet” exakt, men vi kan väl spekulera:

Inser man att fetma är en sjukdom, eller tror man att det är ett aktivt val av patienten själv? Svensk sjukvårdspersonal utbildas i princip inte alls om fetmasjukdom, hur mycket vet då våra politiker och beslutsfattare? Tror man att högprocessad mat är ofarlig? Hur stark är livsmedelsindustrins egen lobby (rätt stark, får man misstänka)? Hur stor väljaropinion (=vi alla alltså) finns det för att hjälpa människor undan övervikt eller fetma?

 

De Fyra Svarta Prickarna

I nästa del av serien ska vi lista våra förslag till samhällsåtgärder, men ni får en liten försmak redan här: i Chile har man en uttalad övervikts- och fetmaproblematik (75% av vuxna befolkningen har övervikt eller fetma). Sedan år 2016 har man en verklig aktionsplan för att tackla detta på samhällsnivå. Delorsak: senator Guido Girardi, som även är utbildad läkare.

Chile har infört en rad spännande reformer på området:

-läskskatt: sötade drycker har en straffskatt på 18 procent.

-de fyra svarta prickarna. Om ett livsmedel är onyttigt avseende socker, salt, kaloriinnehåll respektive mättat fett så ger var och en av dessa kategorier en svart påklistrad stoppformad etikett på förpackningen. Kunden kan alltså direkt se om en vara har noll, en, två, tre eller i värsta fall fyra svarta prickar. Effekten är uppenbar och omedelbar: ingen mer gissningslek vad det finstilta i innehållsförteckningen egentligen betyder, och oerhört svårt för producenten att komma runt problemet via missvisande reklam eller liknande.

Resultat: medföljande barn påpekar ofta själva för mamma eller pappa att de inte vill ha mat med svarta stopptecken på -och industrin självsanerar sig för att undvika de svarta etiketterna. (Läs mer i New York Times reportage.)

-förbud mot reklam för skräpmat i radio och TV mellan kl 06 på morgonen och kl 22 på kvällen.

-förbud mot maskotar och seriefigurer som kopplas till skräpmat (t.ex. tigern Tony hos Kellogg’s).

Så det går att göra förändringar -bara viljan finns.

I nästa bloggavsnitt ska vi sticka ut hakan och lista våra förslag till åtgärder -följ oss!

/Carl-Magnus

Fetma -vems fel är det? Del 3

By Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Nyheter, Om fetmasjukdom No Comments

En vanlig dag…

På burgarställets drive-thru: smaken av varm nygrillad burgare, lite sötma från dressingen och brödet, salta fries, bubblande colasmak från läsken -precis vad jag behövde nu! (Det är såhär en bliss point smakar, se nedan!)

Samtidigt, på ett av våra infomöten: ”fetman är såklart mitt eget fel, det är ingen som tvingat mig att äta mig såhär stor…”

Samtidigt, i ett kommentarsfält i sociala medier: ”de som är feta har sig själva att skylla, det är ingen som har tvingat dem att stoppa allt skräp i munnen…”

Samtidigt, i ett styrelserum: ”…vi ser utmärkt tillväxt på alla marknader, i synnerhet den nordiska har utvecklats gynnsamt sedan vi…”

Hänger allt detta ihop? Och om ja, i så fall hur? Det ska vi tala om idag.

 

Bliss Point

Vi börjar med vår måltid längst upp. Nu var det ett Burger Meal av något slag, men kunde lika gärna ha varit en mikrougnslunch, sötad drickyoghurt eller ett ”Fredagsmys”: här behöver vi lära oss om termen ”Bliss Point”. Nedanstående citat är från Svenska Dagbladets artikelserie om övervikt härom veckan:

”Bliss point är en term som beskriver den andel av socker men även fett, salt och andra smaker, som är maximalt lockande för vårt belöningssystem. Om punkten överskrids känner vi avsmak och äcklas eftersom det blir för sött eller för salt. Men hela vägen upp till ”äckelpunkten” blir produkten gradvis alltmer lockande. Termen har använts inom livsmedelsindustrin sedan 1970-talet då den utforskades i detalj.

En viktig upptäckt var när socker, fett och salt kombineras så höjs respektive äckelpunkt och produkten blir superbelönande. För barn ligger äckelpunkten på drygt 25 procent socker, för några ändå upp till 36 procent. Det är drygt dubbelt så högt som för vuxna, och förklarar varför produkter riktade till barn ofta görs mer söta.

Olika produkter kan dessutom förskjuta äckelpunkten uppåt åt varandra, och på så vis driva upp konsumtionen, exempelvis sockrad läsk och salta snacks.”

 

Bliss Point: den perfekta kombinationen sött, salt, fett

Det är alltså ingen slump att ett Burger Meal ser ut som det gör -det är den perfekta, superbelönande, kombinationen sött, salt och fett som frisätter mesta möjliga belönande neurotransmittorer (endorfiner, dopamin) i våra hjärnor. Väl där har de olika företagen successivt ökat portionsstorlekarna och därmed vinsterna -jämför en burgarmåltid 1950 mot idag på ena bilden, eller hur bl.a. vårt ”Fredagsmys” ökat svenska chipsförsäljningen på andra bilden:

               

Och därmed hänger ju även ”ingen som tvingat mig”-resonemanget med, inte sant? Den här maten är vetenskapligt expertdesignad att producera så mycket belöningshormoner det bara går i våra hjärnor varje gång vi äter(!).

 

Studie: Högprocessad mat -vikt upp

I våras publicerades en mycket välgjord studie om just detta, av Kevin D. Hall i Cell Metabolism (”Ultra-Processed Diets Cause Excess Calorie Intake and Weight Gain…”). Man lät 20 vuxna deltagare, viktstabila med BMI kring 27, bo på kliniken i två veckor. De lottades till att antingen leva på högprocessad mat eller oprocessad mat. De fick äta hur mycket eller lite de ville. Resultatet? De som levde på högprocessad mat åt i snitt 508 kcal mer per dag än de andra, via ökat fett och kolhydrater, men inte protein. Efter studieperioden hade de som ätit högprocessad mat gått upp i snitt 0,9 kg, de med oprocessad istället gått ner i snitt 0,9 kg! Se även diagrammet i titelbilden till bloggen här ovan.

Studien har, med all rätt, redan fått mycket stor uppmärksamhet. Och observera att detta var viktstabila studiepersoner som inte hade fetma, ändå blir det så tydligt på bara två veckor.

Så ni ser -allt hänger ihop! Och inte är övervikt/fetma individens ”fel”, vårt matsamhälle är idag som ett snillrikt riggat minfält med ”bliss points” överallt. (Och hittills gör staten ingenting åt detta i princip, men mer om deras ansvar i nästa bloggavsnitt).

 

Big business

Så till styrelserummet från inledningen: vilka är dessa bolag?

Jo, det är Nestle (bl.a. Mövenpick och Dreyer’s glass, PowerBar, NesQuick, KitKat, Smarties), Pepsico (bl.a. Tropicana, Mtn Dew, Gatorade, 7Up, Pepsi, Pizza Hut, KFC, Taco Bell), Unilever (bl.a. GB Glacekoncernen, Ben&Jerry, Knorr, Becel), Coca Cola (Fanta, Sprite, Monster, VitaminWater m.m.) -lägg så till koncernerna Mars, Kellogg’s, Kraft, McDonald’s, Restaurant Brands Int (med bl.a. Burger King och Tim Horton’s), Orkla Foods (OLW m.m.) och ett par till så har du majoriteten av alla processade livsmedel i din egen butik hemmavid.

Detta är big businessinget lämnas åt slumpen. Inklusive våra smaklökar och belöningssystem.

En rejäl cynism återfinns i dessa stora bolags sortiment: samma bolag som haft full koll på ”bliss points” sedan 70-talet, och bevisligen aktivt bidrar till vår pågående fetmaepidemi, är engagerade i -just det! -bantningsindustrin: googlar snabbt fram en marknadsrapport om ”global Weight Loss and Obesity Management market” och finner listade där -Coca Cola Co., Nestle, Pepsico, Unilever, Kellogg’s…

Så samma bolag som skapar våra högprocessade, bliss point-optimerade livsmedel ser alltså till att sedan även erbjuda bantningsmetoder och tjäna pengar på oss en gång till så att säga.

Vi kan bara ana hur perfekt upplagt dessa bolag upplever att det är, när vi konsumenter som drabbas hälsomässigt sedan skyller enbart på oss själva -eller varandra..!

Nästa avsnitt ska handla om samhället, staten och politiken. Vad borde de kunna göra för att hjälpa oss ur detta? Vad har andra länder redan gjort och lyckats med? Följ oss!

Hur påverkar vårt sätt att ta oss fram vår hälsa?

Fetma -vems fel är det? Del 2

By Kroppens viktreglering, Om fetmasjukdom, Prevention av fetmasjukdom No Comments

I del 1 av vår serie pratade vi om varför den enskilde individen med övervikt eller fetma hela tiden hålls personligen skyldig för sin situation -trots att fetma är en genetiskt och hormonellt styrd sjukdom och inte ett utslag av bristande karaktär, moral eller intelligens. Om du missade första delen så finner du den här. I korthet: gener känsliga för fetmasjukdom är förutsättningen för att kunna utveckla fetma, vårt samhällsbygge avgör hur många av dem med känsliga gener som sedan blir sjuka.

Om nu våra ökande problem med fetmasjukdom i samhället inte är individens fel, utan resultat av hur vi skapat vårt samhälle -vem eller vad är det då som bidrar? Det ska vi börja nysta upp nu, med start i hur vi tar oss fram i vardagen:

Transportera sig från A till B

När jag gick i skolan på 70- och 80-talet så promenerade eller cyklade 90% av alla till vår skola. Inget konstigt med det. Dessa dagliga förflyttningar förbrände kanske 300-600 kcal per dag. Fördelat på 38 skolveckor à 5 dagar blev det faktiskt 57000 – 114 000 kcal på ett år -bara den lilla vardagsrutinen. Så här gör man inte riktigt idag, eller hur?

Vi betraktar inte vägen till skolan som riktigt säker längre -så skolbarn idag får allt oftare skjuts i bil av mamma och pappa. Säkrare -ja kanske det -men stryk därmed de 300-600 kcal listade ovan. Om vi lägger till att man på rasterna eller fritiden inte automatiskt spelar fotboll, klättrar på lekplatsen eller jagar varandra i största allmänhet -vi har ju uppfunnit smartphones och surfplattor med spel och sociala medier i -så börjar vi få en väldigt passiv vardag för våra barn. 

Folkhälsomyndigheten och Generation Pep presenterade data i ämnet vid Almedalsveckan förra året: övervikt förekommer idag hos 20% av alla barn i Sverige, andelen barn som cyklar till skolan har halverats sedan 1990 -medan genomsnittligt kaloriintag har ökat med 200 kcal per dag (!).

Mikrotransporter

Så till ungdoms- och vuxenlivet. Samma fenomen återfinner vi här, fast i delvis andra skepnader: det som naturligt och historiskt var att gå -springa om man hade bråttom! -eller cykla sträckor i vardagen på 500 meter till någon kilometer eller två har idag fått trendbegreppet ”mikrotransporter”. Tekniken bakom är effektiva laddningsbara batterier som driver Hoverboards, Segways, elskateboards, elmopeder, elscooters och elcyklar -de sistnämnda hade som bekant till och med statsbidrag fram till helt nyligen(!). Vad alla har gemensamt är såklart att de är nya, coola, smidiga att ta sig runt med, har ofta rätt imponerande både maxfart och räckvidd -men du förbränner noll eller minimalt med kalorier.

”Riding is easy and fun. It’s easier than learning how to ride a bike, and more fun than walking on tiny feet… Get the App”

Citatet har vi lånat från ett av de vanligaste elscooterföretagen, många av er ser dessa varenda dag i våra städer. Deras slogan är ’catchy’ inte sant? ’Tiny feet’ antyder att man nog kan prova rätt tidigt i åldrarna..?

Någon av er som fortsatt (likt mig) är barnslig nog att gilla animerad film? Kommer ni ihåg mänskligheten i Pixar’s (fantastiska men dystopiska) Wall-E? Om inte så kolla klippet här, ni förstår snart vart jag vill komma.

Vad ska vi göra för att motverka övervikt och fetma då?

Samhället i sig måste göra mer. Det finns mycket goda exempel på organiserade projekt, exempelvis ”gående skolbuss” i Frankrike där barnen får vuxnas sällskap till och från skolan, eller här hemmavid de fantastiska arbeten som redan sker i Friskvårdsgruppen Halland -läs mer här!

Men i övrigt kan vi nog inte förvänta oss att vare sig smartphones, surfplattor eller eldrivna småfordon kommer att försvinna -för det kommer de såklart inte att göra. De är ju jättebra -ibland!

MEN de har just fysisk inaktivitet -och därmed övervikt -som uppenbar biverkan. Vi måste förstå det. Vi måste få våra barn att förstå det. Just att något finns, och kan användas, betyder ju inte att vi hela tiden måste göra det, eller hur? Nästa gång -ta en promenad från A till B istället, all förändring börjar ju där, med det första steget man tar.

/Carl-Magnus

I nästa del börjar vi knacka på dörren hos den sannolikt största boven i vår fetmaepidemi -matindustrin. Följ oss!

 

Fetma -vems fel är det? Del 1

By Kroppens viktreglering, Om fetmasjukdom No Comments

Jag har mött patienter med fetmasjukdom i ganska många år och pratat med flera tusen patienter med sjukdomen fetma eller övervikt. Det som slår en genomgående, både hos den drabbade individen och i reaktioner de berättar om från omgivning eller sjukvård -är diskussionen om skuld.

Vems fel är det… och varför är det så viktigt?

Vems fel är det att man lider av övervikt/fetma? Vems fel är det att man inte fixar problemet själv med att ”röra sig mer och äta mindre”? Varför fastnar såväl patient, dess omgivning och sjukvården (!) om och om igen i frågan om ”skulden till problemet” vid just övervikt/fetma? Vi gör det aldrig annars?

Någon som ramlar, får en fraktur och måste gipsas på sjukhuset -inte får den ett korsförhör om ”riskbeteende” av sina närstående eller sin behandlande ortoped -innan frakturen ens är gipsad? Någon som stressar i jobbet, dricker regelbundet alkohol, inte hinner träna -och nu utvecklar kärlkramp; inte pekar omgivningen finger åt honom/henne för de ”slarviga levnadsvanorna”, fördröjer eller till och med vägrar(!) behandling för att personen först ska ”skärpa sig”..? Nej, den hjärtsjuke får omedelbart rätt utredning och sedan de modernaste medicinerna. Ett samtal om det där med alkohol och stress under vårdtiden också såklart, men inte med en ”skyll dig själv” -attityd kopplad, inte med ett moraliskt pekfinger. Och varför det? Jo därför att såväl fraktur som kranskärlssjukdom är sjukdomar. Och vi har rätt till behandling av våra sjukdomar, eller hur?

Nu är det bara det att fetma också är en sjukdom, klassad som sådan av bl.a. WHO och amerikanska AMA. Det är inget omoraliskt aktivt levnadsval av en mindre intelligent eller karaktärslös person -utan en sjukdom. 

Vem riskerar utveckla fetma, och hur många insjuknar?

Fetmasjukdom i samhället utvecklas i två steg: första steget är om du har risk att få sjukdomen fetma över huvud taget eller inte -detta avgörs av dina gener. Om du har gener som är känsliga för en så kallad obesogen (fetmaframkallande) miljö, så är du i riskzonen. Steg två är hur många av dem med känsliga gener som sedan utvecklar sjukdomen. Det avgörs av vår levnadsmiljö -alltså vårt samhällsbygge. Mer om detta i del 2 av bloggserien.

Dags att vakna -jorden är rund, inte platt -fetma är sjukdom, inte lathet

Varför stigmatiserar, diskriminerar och mobbar vi fortsatt människor med fetma? En stark delförklaring är okunskap. Fetma är en komplex, hormonellt styrd sjukdom -men mycket få vet om detta.

Inom Sveriges vårdutbildningar -inklusive läkarprogrammet! -utbildas i princip noll om fetmasjukdom. Noll. Ingenting. Låt det sjunka in.

Och om man inte vet något om ett tillstånd och sedan möter just detta tillstånd varenda dag, vad ska man göra då? Ja, man får ju ”hitta på något”. Därav den absolut vanligaste ordinationen ”du måste röra på dig lite mer och äta lite mindre, så…”. Tanken bakom den här frasen är att kroppen är som en ointelligent maskin utan inbyggda försvarsmekanismer -matar man kroppen med mindre energi men använder den mer så krymper den -så enkelt var det.

Problemet är bara att vetenskapen sedan åtminstone 1990-talet vetat att det inte är så enkelt -kroppen har en egen uppfattning om vilken vikt den vill ha, en s.k. ”set point” i hjärnan. Svälter du kroppen, så minns den ändå vad set pointen var innan du gick ned i vikt -och nu försvarar sig kroppen! (vill du veta mer -läs här, titta här eller här). Det är 100% biologi. 0% moral, vilja eller karaktär.

Jorden är alltså rund, inte platt. Men det har inte samhälle eller sjukvård förstått -eller velat förstå? -ännu. 

Dags för förändring!

Du som lider av fetma -sträck på dig! Det är inte ditt fel. Du är en helt normal person! Du lever i en stor kropp, p.g.a. att du har gener känsliga för fetma. Behöver Du stöd? Kontakta Riksförbundet HOBS -de hjälper dig gärna.

Du som mobbar andra för deras fetma –sluta omedelbart! Rannsaka dig själv istället: vad får dig att mobba andra? Vilken rätt har du att döma någon för en sjukdom? Dömer du även andra människor för andra sjukdomar?

Du som jobbar i sjukvården -vet du vad en ghrelin- eller leptinmolekyl är, eller vad de gör? Inte? Då måste du läsa på -det är inte acceptabelt att vara okunnig om något så vanligt och allvarligt som fetma och övervikt. Har du ordinerat ”rör på dig mer och ät mindre”, alternativt ”du måste gå ner i vikt” nån gång? Det är inte evidensbaserad vård. Du måste läsa på -kontakta gärna oss om du behöver hjälp att komma vidare.

Nästa del i bloggserien

…handlar om vilka som faktiskt kan hållas skyldiga för att vi har en fetmaepidemi på halsen. Och det är inte enskilda människor med fetmasjukdom -det är helt andra aktörer. Följ oss!

GB Obesitas Guide: övervikt och operationer -resurser online

By Best Weight, Kroppens viktreglering, Om fetmasjukdom, Operationsmetoder, Resurser online No Comments

GB Obesitas Guide -resurser online: utvalda av oss -delvis med oss

Det finns som bekant mycket att läsa på internet. En sökning på ”övervikt” ger 1 820 000 träffar på Google, ”fetma” ger 1 470 000, ”gå ner i vikt” ger 12 700 000, ”gastric bypass” ger 22 400 000 (!) träffar. Men hur ska man då kunna veta vilken information som är bra och vilken som är dålig, vad som stämmer och vad som är en enskild persons (eller kommersiell aktörs) obevisade påståenden? Det är detta vi tänkte försöka hjälpa er med här.

”Bara ät lite mindre och rör på dig lite mer, så går du ner i vikt…”

Ni har säkert hört detta? Men stämmer det? Just hur kroppen reglerar sin vikt är rätt ände att börja med, då detta ju avgör hur vår ”världsbild” ser ut -avseende vikt och övervikt, hur och om bantning fungerar, vems fel det är att man är och förblir överviktig -och i förlängningen varför fetmakirurgin behövs.

Baribuddy, appen för överviktsopererade, har en artikelblogg med flera inlägg om detta. Läs serien ”Så här fungerar vikt och övervikt”, del 1, del 2 och del 3. Här får du en bra, begriplig och vetenskapligt underbyggd grund att stå på. Titta sedan på YouTubevideon Act On Obesity, samt vår egen infovideo på temat viktfysiologi.

…nu gissar jag att de flesta av er har lärt sig något nytt? Alltså: att inte kunna bli av med sin övervikt själv är biologi -inte karaktär, disciplin, intelligens eller okunskap. Biologi.

Attityder i samhälle och sjukvård

Mer än varannan svensk är överviktig idag. Sjukdomen övervikt/fetma ger i sin tur upphov till följdproblemen typ 2 diabetes, förhöjt blodtryck och kolesterol, hjärtsjukdom, sömnapnesyndrom, artros, PCO och ofrivillig barnlöshet -samt ett drygt tiotal cancerformer. Ändå saknas nationella riktlinjer för fetmasjukvård i Sverige -och sjukdomen prioriteras inte alls inom vårdutbildningarna.

Bland annat detta diskuterades på seminarium i Almedalen i Visby juli 2018, bland annat vår gastroenterologläkare Carl-Magnus Broden var med, en liveupptagning från eventet finner du här. I radion hade SR P1’s Kropp och själ liknande tema, i ett inslag med dr Broden och dr Torsten Olbers med titeln ”Kampen mot fetman

Gastric bypass och sleeve -hur fungerar de olika fetmaoperationerna?

Fetmakirurgi är den idag överlägset effektivaste behandlingen av fetma. ”Mindre magsäck” tänker ni då. Ja, det stämmer, men det är faktiskt inte den viktigaste mekanismen bakom kirurgin(!). Kirurgin påverkar nämligen även våra hungerhormoner, liksom vilken mat vi blir sugna på att äta. Mer information finner du i våra informationsvideos om gastric bypass, gastric sleeve samt den nya metoden SASI. Läs även fortsättningen i Baribuddys artikelserie, här del 4.

Att leva som överviktsopererad -hur är det?

Första fasen efter kirurgi är speciell, en mix av rent postoperativ läkning (och åtgärd av eventuella komplikationer) och av att lära sig nya rutiner: äta lite men ofta, tugga ordentligt, dricka tillräckligt med vätska, ta vitaminer varje dag samt vara fysiskt aktiv. Det är mycket på en gång att komma ihåg! Men man får hjälp av sin klinik (se vår infovideo på ämnet till exempel), och det finns nu även smarta hjälpmedel, till exempel appen Baribuddy som vi nämnde i början, artikeln om livet efter operation i deras serie finner du här. Andra fasen kommer när man väl fått till de dagliga rutinerna -och på sikt går nu allt betydligt enklare (du gör i princip likadant varje dag) -som på ”autopilot”.

Fördjupning

Vill de veta ännu mer -och kanske till och med lite mer avancerad information? Varsågod, här kommer mera: mycket pricksäker debattartikel i Lancet, våra doktorers debattartikel i Läkartidningen, exempel på ett fantastiskt föredöme inom fetmasjukvård från Canada, gratis onlineresurser från Obesity Canada, samt inte minst den svenska patientföreningen HOBS -Hälsa oberoende av storlek. Läs även vår bloggserie ”Fetma -vems fel är det?”.

Hoppas dessa onlineresurser kan hjälpa dig! Frågor? Hör av dig till oss på GB Obesitas Skåne -vi vill hjälpa dig.