fbpx Skip to main content
Tag

sleeve gastrektomi

Sleeve gastrektomi -operation, fördelar och nackdelar

By Kroppens viktreglering, Operationsmetoder

Gastric sleeve är det andra namnet på denna operation. Den började utföras år 1988, då som öppen kirurgi och som led i en större tarmomkoppling vid svår obesitas (man gjorde s.k. biliopankreatisk diversion med duodenal switch). I slutet på 1990-talet börjades sleeve gastrektomi (SG) göras laparoskopiskt (med titthålsteknik) och efter millennieskiftet insåg man alltmer att en sleeve ”ensamt” utan efterföljande tarmomkoppling stod sig väl för effektiv viktnedgång. Efter detta fick gastric sleeve snabbt en stigande popularitet och är idag den i världen vanligaste fetmaoperationen, i Sverige utgjorde den år 2018 45% av alla obesitasoperationer.

Varför blev sleeve gastrektomi snabbt så populär? Ja den är dels lättare för en kirurg att lära sig (man slipper tarmomkopplingarna vid en gastric bypassoperation), den uppfattas som ”snällare” än bypass med mindre risk för dumping och inga postoperativa tarmvred.

Gastric sleeves verkningsmekanismer

Hur fungerar då en sleeve? Den är en magsäcksoperation, där man opererar bort 85% av magen (man tar bort ”ytterkurvan” på magsäcken). Däremot opererar man inte alls på tarmen. Bortopererad del av magsäcken tas ut ur kroppen. Verkningsmekanismerna är flera: i början märker man tydligt av det restriktiva, alltså att magsäcken är väldigt liten och begränsande. På sikt är däremot effekten på våra hungerhormoner det centrala; precis som vid gastric bypass sänker en gastric sleeve vår ”set point” för vikt i hjärnstammen till mera normala nivåer. De dagliga rutinerna som krävs efter en SG är desamma som efter en bypass -man måste anpassa sig till den nya anatomin i magen, samt vad man nu tål eller inte tål att äta och dricka: 5-6 små måltider per dag, minst 1,5 L vatten per dag, vara fysiskt aktiv samt ta dagliga vitamintillskott.

Sleeve gastrektomins för- och nackdelar

Detta är en utmärkt operation, liksom bypass har den för- och nackdelar. Det har funnits en del missuppfattningar kring sleeve gastrektomi; ibland har den beskrivits som att ”kunna äta upp kakan och ändå ha den kvar” (d.v.s. få effektiv viktnedgång utan att behöva anstränga sig så mycket, slippa dumpingrisk och inte behöva ta vitaminer) vilket definitivt är felaktigt: en sleeveopererad behöver sköta sina dagliga rutiner på exakt samma sätt som en bypassopererad. Exakt när en sleeve är det bästa att välja vet vi inte (det är därför GB Obesitas är med i BEST -studien). Men följande har varit vår uppfattning utifrån kliniska erfarenheter hittills:

Gastric sleeve ger ingen tarmvredsrisk, till skillnad från gastric bypass. Man blir generellt inte lika dumpningskänslig (vilket ju är lite på gott och ont, en del patienter tycker om att de kan dumpa ibland). Vitaminupptaget är försämrat, men sannolikt mindre uttalat så än efter en bypass.

Nackdelarna är risk för försämrade refluxbesvär (halsbränna, sura uppstötningar) samt oklar långtidseffekt på vikten. Operationen går inte heller att återställa till normal anatomi. Däremot kan en sleeve vid behov (oftast p.g.a. viktuppgång) förstärkas med ytterligare en operation: den kan göras om till en gastric bypass eller en SASI.

Kommer sleeve gastrektomi fortsatt att vara världens vanligaste obesitasoperation om 10 år? Det får framtiden -och BEST -studien -utvisa. Följ oss!

   

Anna-Lena berättar om sin gastric sleeve!

By Nyheter, Om fetmasjukdom, Operationsmetoder, Patienter berättar

I förra veckan opererade Anna-Lena sig privat hos oss i Malmö. Vi har intervjuat henne såhär en vecka efteråt för att höra hur det går:

Hur länge har du haft din övervikt?

-Min kropp började förändras runt 44-årsåldern och strax efter det så åkte jag in akut med gallstenar och det blev operation där de tog bort min gallblåsa. Dessutom två operationer till p.g.a. fyra stycken diskbråck. Efter det har jag bara ökat sakta men säkert i vikt tills jag kom upp i 33,5 i BMI. Strax fyller jag 54 år. Jag vet att man kan få operation vid en BMI på 40 men med det kommer ju även fler operationer för att ta bort extra hud m.m. och jag är inte villig att vänta på detta. Därför valde jag att göra denna operation nu.

Vad har övervikten gett dig för problem eller bekymmer?

-Ju mer jag gick upp i vikt, ju mer fick jag problem med höft och rygg. Så för mig blev detta ännu ett hinder mentalt. I ung ålder tävlade jag tyngdlyftning och lyfte 85 kg. Jag brukar älska att träna mycket och sprang 3 mil i veckan, men livet förändrades och jag tappade bort mig själv i allt vad vuxenlivet innehåller. De senaste åren har jag stressat mer än normalt med mycket jobb, vilket har även gett mig en ursäkt att inte ta itu med min övervikt kanske. Mitt självförtroende gick i botten och ju sämre jag mådde, ju mer jobbade jag. På så vis behövde jag heller inte vara social då jag inte hade ork och jag skämdes över mitt eget utseende. Jag har inte haft självförtroende att försöka hitta en ny kärlek utan fortsatt att vara ensamstående sedan många år.

Vad hade du försökt göra tidigare för att gå ned i vikt? Hur gick det?

-2016 kom jag i kontakt med en jättefin dietist på min hälsocentral. Hon skickade mig till Beteendemedicin och jag kom med i deras program. Då fick jag åka till Sorsele i några veckor för att varva ner, lära mig mer om kost (vilket jag kände att jag hade koll på trots allt) och det som framkom var att min stressnivå var skyhög. Vi tränade 3 gånger per dag och jag lärde mig det nyttiga med att äta 6 måltider per dag. Innan jag kom iväg till Sorsele hade jag redan kontaktat kirurg och blivit godkänd för en sleeveoperation. Men under mina veckor på behandlingshemmet i Sorsele lovade jag den läkaren att ge deras program en chans, så jag avbokade operationen. Viktnedgång med detta program höll i sig några månader, men efter det började jag åter igen gå upp i vikt. Jag har aldrig ”bantat” tidigare utan tycker jag ätit bra mat och går till och från jobbet på några km, dock har jag tagit bilen till jobbet det sista året för jag har inte orkat gå.

Hur kom det sig att du bestämde dig för kirurgi?

-Efter många år med dietist, dagboksföring och att ha läst på allt jag kan om kirurgi så har jag även kontaktat några tidigare patienter som gått igenom en sleeveoperation. Efter dessa år så kände jag att det här är enda utvägen. Jag är 54, och har 50 år kvar att leva hoppas jag. Jag behövde hjälp då jag inte kunde klara av detta med viktnedgång på egen hand. En sån här grej är inte något jag har tagit lätt på, utan försökt gå alla andra vägar först. Att genomgå kirurgi kändes som sista utvägen.

Var det något du oroade dig för innan operationen? Och hur kom det sig att du valde en gastric sleeve?

-Nej inte riktigt. Jag kände mig påläst och de som jobbar på GB Obesitas har lång erfarenhet. Jag kände mig trygg i mitt beslut.  Jag hade redan siktat in mig på en sleeve gastrektomi och det var även det som kirurgen rekommenderade mig vid nybesöket.

Hur upplevde du vårdtiden hos oss i Malmö?

-En ren trygghet! Vid ankomsten blev jag tilldelad säng och väl bemött. Jag fick förklarat vad som kommer att ske och inom en timme var jag redo för operation. Jag gavs möjlighet att backa från operationen om jag hade ändrat mig och jag fick ställa frågor om jag hade några. Operationen, som tog 25 minuter, gick bra. Innan jag sövdes kommer jag ihåg leende ögon av personal, skämt drogs och jag kände mig som ”en i gänget”. Varmt välkomnande och omhändertagande måste jag säga. Första dygnet var jag uppe och gick lite och dagen efter blev jag utskriven. Innan utskrivningen fick jag bra information om hur jag kanske kommer att känna mig och vad som skulle vara normalt. Nu stannande jag i Malmö 3 extra dagar på närliggande hotell då jag själv bor i Umeå. Jag fick dagliga samtal via telefon där personal kollade upp hur jag mådde. Det var en trygghet att veta att jag alltid kunde nå någon om jag hade frågor.

Hur mår du nu?

-Idag har det gått 8 dagar sedan operation. Jag har haft bra stöd av Baribuddyappen och den har jag använt flitigt. Det känns som mycket att hålla reda på så här i början och den påminner om mina måltider, sprutor, och motion. Appen hjälper mig att hålla koll på att jag äter och få i mig den mängd jag ska ha. Jag känner att jag har bra energi hela förmiddagen men vid 16-tiden är jag trött. Då har jag hunnit med en hel dag och då vill jag gärna lägga mig en stund. Jag har även blivit uppringd av sjuksköterska med uppföljningsfrågor.

Vad ser du fram emot framöver?

-Säker viktnedgång och att hitta tillbaka till mig själv kroppsligt. Jag vägde 99,8 kg en månad innan, fick order om att gå ner till 96,8 inför operationsdagen vilket jag klarade. I morse vägde jag 92,4. Jag är fortfarande svullen i magsäcken vilket är som det ska, så jag tar det lugnt. Jag ser fram emot att komma över känslan av osäkerhet, att hitta tillbaka till mitt glada självförtroende och börja vara social igen.

Har du något mer du skulle vilja berätta om?

-Två dagar innan min resa ner till Malmö bröt jag nog ihop lite i rätt mycket tårar då jag tänkte på vilken svag person jag är som inte har klarat av att gå ner i vikt utan den planerade operationen. Jag inser idag att detta med viktuppgång inte är riktigt mitt eget fel helt och hållet och jag är så glad att jag gjorde den hos er i Malmö. Jag hade valt att inte berätta för någon annan än min chef, mina söner och min mamma att jag skulle genomgå denna operation p.g.a. att jag skämdes. Så dumt eller hur? Dagen efter operationen skrev jag till min bror och berättade och har fått ett sånt fint stöd av honom och hans fru. De bekräftade att de sett att jag inte mått bra och att de ger mig allt stöd jag känner att jag behöver. Det här var ett välgrundat beslut och något jag tänkt på i flera år och jag är så glad jag nu gjort det. Det känns som en fantastisk investering i min egen framtid.

Tack så mycket för din berättelse Anna-Lena!

Obesitas -den bortglömda sjukdomen

By Om fetmasjukdom

Obesitas: patienten, läkaren och sjukdomen

En dag på läkarmottagningen, någonstans i Sverige

Tänk dig följande scenario: läkaren har patient på återbesök efter en genomförd lungröntgen. ”Här på väggen ser du din röntgenbild” säger doktorn. ”Vad tycker du..?”.

Patienten tittar en stund. ”Men… är det inte en fläck där? Ska den vara där?”.

”Vad bra att du säger det! Det kan vara en tumör”, säger doktorn. Sedan blir det tyst igen. Patienten säger till slut: ”Men kan man inte operera bort den?”. ”Jovisst kan man det”, säger doktorn.  Åter tystnad. ”…men då vill jag nog det?” säger patienten försiktigt. ”Eller vad tycker ni är bäst?”.

”Operation är det enda sättet att rädda ditt liv”, säger läkaren så till slut.

 

Vad är det som inte stämmer i den här berättelsen?

Jo, rollfördelningen naturligtvis. Det är inte rimligt att patienten skall förväntas göra läkarens arbete -och i det här fallet kunde ju utfallet ha blivit katastrofalt för patienten, om denne inte ställt ”rätt frågor”. Om vi nu skulle påstå att en variant på just detta sker i princip dagligen i svensk sjukvård, hur skulle du reagera då? Vi hävdar att så är fallet inom vårt område -fetmasjukdom (obesitas).

Bakgrunden är denna: obesitas definieras som BMI >30 kg/m2 och drabbar i nuläget en miljon vuxna svenskar (referens 1). Fetmasjukdom förkortar generellt en människas liv med i genomsnitt 4 år, vid mer uttalad obesitas 5-20 år (referens 2, 3) och samhällskostnaden i Sverige är beräknad till cirka 25,2 miljarder SEK per år (referens 4). Trots detta visar enkätdata från patientföreningen HOBS bilden av att patientgruppen tvingas ”driva sitt eget case” gentemot sjukvården för att få adekvat vård -alltså en variant på vårt scenario ovan.. Exempelvis lägger sjukvården 15 gånger mer resurser på behandling av obesitas följdsjukdomar än på grundproblemet (referens 4).

 

Obesitas -en bortglömd sjukdom på våra vårdutbildningar

Samma typ av snedvridning ses inom vårdens grundutbildningar -den kroniskt biologiska sjukdomen fetma sorteras in under ”levnadsvanor” och kunskaperna kring kroppens viktfysiologi begränsas i princip till ovetenskapliga tankar om att helt enkelt ”röra sig mer och äta mindre” (vilket av biologiska skäl inte fungerar hos 95-97%). Den effektivaste evidensbaserade vården av uttalad fetmasjukdom är bariatrisk kirurgigastric bypass respektive sleeve gastrektomi i första hand. Hälsoeffekterna är dramatiska; exempelvis halveras förekomst av cancersjukdom hos kvinnor, genomsnittlig livslängd ökar med 6 år och samhället tjänar i storleksordningen 80000 kr per opererad patient i långsiktigt minskade samhällskostnader (referens 5, 6, 7).

Ändå är de offentligt finansierade operationsvolymerna i Sverige i stadigt sjunkande (referens 8) -och andelen egenremisser till bedömning inför fetmakirurgi är rekordhöga. Vad driver en patient till att skriva egenremiss, istället för att bli remitterad via sin ordinarie vårdgivare? Vi möts ständigt av patientberättelser där läkare dels i åratal undvikit att ta upp möjligheten kirurgi -men även många exempel på hur läkare aktivt vägrat att skriva remiss för att man ”inte tror på det där”. Nu kommer Sverige att ta fram nationella riktlinjer för en rad diagnoser, bland dem obesitas (referens 9). Detta kan på sikt förbättra den totala situationen för  patientgruppen med obesitas. Samtidigt måste man vara realist -desto sämre generellt kunskapsläge inom ett område, ju sämre genomslag riskerar riktlinjerna att få.

 

Checklista för aktiv rådgivning om fetmakirurgi

Vi på GB Obesitas är ett expertcentra inom obesitaskirurgi. Vårt mål är att hjälpa såväl läkare som patienter att förstå när fetmasjukdomen är som fläcken på lungröntgenbilden i vårt scenario -situationer där det är direkt olämpligt att ur medicinsk synvinkel ignorera möjligheten av fetmakirurgi. En patient ska naturligtvis aldrig behöva driva sitt case själv -det är sjukvårdens uppgift att göra detta -men följande är att betrakta som de mest angelägna:

  • BMI >35 och samtidig diabetes typ 2, evidens finns redan från BMI 30
  • BMI >35 och samtidigt sömnapnesyndrom
  • BMI >35 och samtidig symtomgivande artros på viktbärande led
  • BMI >40 och PCOS med ofrivillig barnlöshet
  • alla patienter med BMI >50 (i synnerhet män -det är farligare att vara man med obesitas än kvinna, ändå är bara 20% av de som opereras män).

Ovanstående checklista är såklart inte att betrakta som att man som patient skall tvingas till kirurgi -men man skall aktivt informeras om att operation är den effektivaste metoden för att bota ohälsa i det aktuella läget.

Har du som läser detta själv högt BMI och kanske passar in i listan ovan? Du bör du söka mer information -kanske operation är något för dig? Var gärna med på vårt nästa infomöte online!

Detta blogginlägg är en förlängd version av den debattartikel i Läkartidningen som bl.a. dr Broden hos oss var medförfattare till. Debattartikeln finner du här.

 

Referenser

1 Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket. Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2017.

2 Bhaskaran K dos-Santos-Silva I Leon DA Douglas IJ Smeeth L. Association of BMI with overall and cause-specific mortality: a population-based cohort study of 3·6 million adults in the UK. Lancet Diabetes Endocrinol. 2018

3 Fontaine KR, Redden DT, Wang C, et al. Years of life lost due to obesity. JAMA 2003;289:187-93. 10.1001/jama.289.2.187

4 Kostnader för fetma i Sverige idag och år 2030, IHE rapport 2018:3

5 Association of metabolic–bariatric surgery with long-term survival in adults with and without diabetes: a one-stage meta-analysis of matched cohort and prospective controlled studies with 174 772 participants. Nicholas L syn et al, The Lancet VOLUME 397, ISSUE 10287, P1830-1841, MAY 15, 2021

6 Effects of bariatric surgery on cancer incidence in obese patients in Sweden (Swedish Obese Subjects Study): a prospective, controlled intervention trial. Sjöström L et al. Swedish Obese Subjects Study. Lancet Oncol. 2009 Jul;10(7):653-62. doi: 10.1016/S1470-2045(09)70159-7.

7 Cost-utility analysis of bariatric surgery compared with conventional medical management in Germany: a decision analytic modeling. Oleg Borisenko et al. BMC Surg 2017 Aug 3;17(1):87. doi: 10.1186/s12893-017-0284-0

8 Svenska obesitaskirurgiregistret SOReg

9 socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/pagaende-riktlinjeprojekt/fetma/

 

 

 

Hur går sövningen till vid en fetmaoperation?

By Narkosen vid operation, Nyheter, Operationsmetoder

Narkosläkare Magnus berättar om sövningen vid gastric bypass och sleeve

Hur går sövningen till vid en fetmaoperation? Syftet med anestesin vid en fetmaoperation -förutom att göra det möjligt att operera dig -är att bidra till att du ska må så bra som möjligt efter operationen med hänsyn till smärta, illamående, mobilisering och temperaturkontroll.

När du kommer in till operationssalen har du har sannolikt redan fått en perifer venkateter i ena armen på avdelningen. Vi gör en ytterligare kontroll av din identitet och bekräftar vilken typ av operation som är planerad. På salen finns en del personer som alla har en specifik roll under operationen: vi är 2-3 operationssjuksköterskor/-undersköterska, 2 kirurger, 1-2 anestesisjuksköterskor och anestesiläkare.

Du lägger dig på operationsbordet och några från operationslaget arbetar runt om dig, kopplar dig till övervakningsutrustning och börjar förbereda operationen. Det blir inga stick eller annat smärtsamt som görs på operationssalen medan du är vaken. Vi kopplar även våra läkemedelspumpar till venkatetern och börjar snart ge dig liten dos medicin som hjälper dig slappna av innan att du somnar.

Sövning med intravenösa läkemedel vid gastric bypass och sleeve gastrektomi

I pumparna finns 2 olika mediciner, propofol (sövningsmedel) och remifentanil som är en stark smärtstillande medicin besläktad med morfin. Hos vissa patienter upplevs viss sveda vid infusionen i venen som går bort med lokalbedövning. Det är inte farligt och tyder inte på att venkatetern sitter fel. Innan du somnar helt andas du ren syrgas genom en mask. Detta är en säkerhetsåtgärd. Upplever du masken mycket obehaglig kan vi i flesta fall lätta något på masken så den inte sluter för tätt.

Under tiden du sover kommer vi att luta hela bordet på det sättet att vi reser huvudändan. För att säkra oss om att du inte glider under operationen finns en fotplatta som du skall ligga tätt mot med din fotsula och vi sätter även säkerhetsbälte runtom dina ben.

Vanliga frågor och svar om sövningen vid en fetmaoperation samt den postoperativa vården:

Kommer jag att ha ont efter operationen?
De flesta av våra patienter mår rätt bra när dom vaknar efter operationen och vissa frågar till och med om vi inte skall börja operera snart! Vi förflyttar dig i en säng till uppvakningsavdelningen och där övervakas du i 1-2 timmar innan du kan komma till ditt rum. Cirka 15-20 minuter efter operationens slut har största delen av anestesin tappat sin effekt och du kan förvänta dig obehag som liknar duktig träningsvärk i bukväggen, som om du hade gjort alltför många situps dagen innan. Många upplever även smärta i skuldrorna. Detta förklaras av irritation i diafragman och bukhålan efter titthålsoperationen och att dessa organ delar sensorik med skuldrorna – vi har alltså inte gjort något med skuldrorna. Vissa patienter har en upplevelse av sug högt uppe i bukhålans mitt. Ofta är det effektiv smärtlindring att ändra position och resa sig upp för att minska dessa obehag.

Du behöver inte vara orolig för att lida av kraftiga smärtor. Du skall vara så pass bra smärtlindrad att du kan dra djupa andetag, hosta, kunna röra dig i sängen och slappna av. Se även gärna vår informationsvideo om narkosen.
Du kommer att få extra smärtlindring vid behov – men målet med smärtlindringen är att göra dina obehag hanterbara, inte att göra dig smärtfri! Om vi skulle vara för frikostiga med smärtlindrande läkemedel (morfinliknande medel), så skulle det bidraga starkt till ökat illamående, sänka din andningsförmåga och göra dig väldigt slö. Målet är att hjälpa dig att så snart som möjligt kunna röra på dig och stå i benen. Detta för att minska risken för blodproppar och lungkomplikationer samt att tunntarmarna ska komma i gång och arbeta igen.

Vilka smärtlindrande läkemedel kommer jag att få?
Smärtlindringen består av olika delar. Som standard ges paracetamol och anti-inflammatorisk medicin (eterocoxib) i tablettform på vårdavdelningen. Under operationen ger vi dig även oxykodon, clonidin och lokalbedövning i bukväggen där titthålen kommer att vara.

Kommer jag att må illa efter operationen?
Det är individuellt hur benägen man är för att må illa efter operationer. Patienter som lider av rörelsesjuka (åksjuka) och har mått illa vid tidigare sövningar har förhöjd risk för illamående. Gastric sleeve-patienter mår i viss grad mer illa första timmarna efter operationen än andra operationstyper. I alla fall kommer detta att gå över, oftast första timmarna eller framåt kvällen. För att minska risken för illamående ger vi som standard läkemedel i förebyggande syfte förutom att vi undviker alla anestesigaser och söver med hjälp av propofol.

Är jag helt sövd under operationen?
Ja, det är enda sättet att utföra titthålsoperationer på ett säkert sätt.

Kan jag vakna under operationen?
Nej. Vi bevakar dig konstant under operationen och skulle märka om något inte stämde lång tid innan du skulle bli vid medvetande. Medicinerna vi använder har använts i lång tid och vi har utfört tusentals av dessa operationer utan att det har hänt. Vi övervakar bland annat puls, blodtryck, syresättning, kroppsrörelser, storlek på andetag, tryck i luftvägar och dina ögonrörelser.

När vaknar jag från sövningen?
Du vaknar till den graden från sövningen att du kan själv andas och vi kan kommunicera med dig i enkla meningar direkt efter avslutad operation när du fortfarande ligger på operationsbordet. I de flesta fallen minns patienterna inte dessa första minuter efteråt. Du kommer däremot att vara trött de första timmarna efter operationen när du ligger på uppvakningen och de flesta somnar om i kortare perioder där.

Får jag en slang i halsen?
Ja men endast under tiden du sover. Du kommer inte att vara vaken med slang i halsen.
En slang använder vi för att hjälpa dig med andningen och den kallas endotrakeal tub. Den går ner i luftstrupen. En andra slang går ner i matstrupen. I vissa fall kan patienterna efteråt uppleva obehag i halsen, som börjande halsfluss. Det brukar gå över på 1-2 dagar.

När kan jag träffa mina anhöriga?
När du har lämnat uppvakningsavdelningen. Eftersom det finns andra patienter som håller på att vakna i salen har vi inte möjlighet att ta emot anhöriga där. Oftast kan du själv ringa dina anhöriga från uppvakningsavdelningen.