Skip to main content
Category

Kroppens viktreglering

aug 03 2019
Love0

Fetma -vems fel är det? Del 3

By Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Nyheter, Om fetmasjukdom No Comments

En vanlig dag…

På burgarställets drive-thru: smaken av varm nygrillad burgare, lite sötma från dressingen och brödet, salta fries, bubblande colasmak från läsken -precis vad jag behövde nu! (Det är såhär en bliss point smakar, se nedan!)

Samtidigt, på ett av våra infomöten: ”fetman är såklart mitt eget fel, det är ingen som tvingat mig att äta mig såhär stor…”

Samtidigt, i ett kommentarsfält i sociala medier: ”de som är feta har sig själva att skylla, det är ingen som har tvingat dem att stoppa allt skräp i munnen…”

Samtidigt, i ett styrelserum: ”…vi ser utmärkt tillväxt på alla marknader, i synnerhet den nordiska har utvecklats gynnsamt sedan vi…”

Hänger allt detta ihop? Och om ja, i så fall hur? Det ska vi tala om idag.

 

Bliss Point

Vi börjar med vår måltid längst upp. Nu var det ett Burger Meal av något slag, men kunde lika gärna ha varit en mikrougnslunch, sötad drickyoghurt eller ett ”Fredagsmys”: här behöver vi lära oss om termen ”Bliss Point”. Nedanstående citat är från Svenska Dagbladets artikelserie om övervikt härom veckan:

”Bliss point är en term som beskriver den andel av socker men även fett, salt och andra smaker, som är maximalt lockande för vårt belöningssystem. Om punkten överskrids känner vi avsmak och äcklas eftersom det blir för sött eller för salt. Men hela vägen upp till ”äckelpunkten” blir produkten gradvis alltmer lockande. Termen har använts inom livsmedelsindustrin sedan 1970-talet då den utforskades i detalj.

En viktig upptäckt var när socker, fett och salt kombineras så höjs respektive äckelpunkt och produkten blir superbelönande. För barn ligger äckelpunkten på drygt 25 procent socker, för några ändå upp till 36 procent. Det är drygt dubbelt så högt som för vuxna, och förklarar varför produkter riktade till barn ofta görs mer söta.

Olika produkter kan dessutom förskjuta äckelpunkten uppåt åt varandra, och på så vis driva upp konsumtionen, exempelvis sockrad läsk och salta snacks.”

 

Bliss Point: den perfekta kombinationen sött, salt, fett

Det är alltså ingen slump att ett Burger Meal ser ut som det gör -det är den perfekta, superbelönande, kombinationen sött, salt och fett som frisätter mesta möjliga belönande neurotransmittorer (endorfiner, dopamin) i våra hjärnor. Väl där har de olika företagen successivt ökat portionsstorlekarna och därmed vinsterna -jämför en burgarmåltid 1950 mot idag på ena bilden, eller hur bl.a. vårt ”Fredagsmys” ökat svenska chipsförsäljningen på andra bilden:

               

Och därmed hänger ju även ”ingen som tvingat mig”-resonemanget med, inte sant? Den här maten är vetenskapligt expertdesignad att producera så mycket belöningshormoner det bara går i våra hjärnor varje gång vi äter(!).

 

Studie: Högprocessad mat -vikt upp

I våras publicerades en mycket välgjord studie om just detta, av Kevin D. Hall i Cell Metabolism (”Ultra-Processed Diets Cause Excess Calorie Intake and Weight Gain…”). Man lät 20 vuxna deltagare, viktstabila med BMI kring 27, bo på kliniken i två veckor. De lottades till att antingen leva på högprocessad mat eller oprocessad mat. De fick äta hur mycket eller lite de ville. Resultatet? De som levde på högprocessad mat åt i snitt 508 kcal mer per dag än de andra, via ökat fett och kolhydrater, men inte protein. Efter studieperioden hade de som ätit högprocessad mat gått upp i snitt 0,9 kg, de med oprocessad istället gått ner i snitt 0,9 kg! Se även diagrammet i titelbilden till bloggen här ovan.

Studien har, med all rätt, redan fått mycket stor uppmärksamhet. Och observera att detta var viktstabila studiepersoner som inte hade fetma, ändå blir det så tydligt på bara två veckor.

Så ni ser -allt hänger ihop! Och inte är övervikt/fetma individens ”fel”, vårt matsamhälle är idag som ett snillrikt riggat minfält med ”bliss points” överallt. (Och hittills gör staten ingenting åt detta i princip, men mer om deras ansvar i nästa bloggavsnitt).

 

Big business

Så till styrelserummet från inledningen: vilka är dessa bolag?

Jo, det är Nestle (bl.a. Mövenpick och Dreyer’s glass, PowerBar, NesQuick, KitKat, Smarties), Pepsico (bl.a. Tropicana, Mtn Dew, Gatorade, 7Up, Pepsi, Pizza Hut, KFC, Taco Bell), Unilever (bl.a. GB Glacekoncernen, Ben&Jerry, Knorr, Becel), Coca Cola (Fanta, Sprite, Monster, VitaminWater m.m.) -lägg så till koncernerna Mars, Kellogg’s, Kraft, McDonald’s, Restaurant Brands Int (med bl.a. Burger King och Tim Horton’s), Orkla Foods (OLW m.m.) och ett par till så har du majoriteten av alla processade livsmedel i din egen butik hemmavid.

Detta är big business –inget lämnas åt slumpen. Inklusive våra smaklökar och belöningssystem.

En rejäl cynism återfinns i dessa stora bolags sortiment: samma bolag som haft full koll på ”bliss points” sedan 70-talet, och bevisligen aktivt bidrar till vår pågående fetmaepidemi, är engagerade i -just det! -bantningsindustrin: googlar snabbt fram en marknadsrapport om ”global Weight Loss and Obesity Management market” och finner listade där -Coca Cola Co., Nestle, Pepsico, Unilever, Kellogg’s…

Så samma bolag som skapar våra högprocessade, bliss point-optimerade livsmedel ser alltså till att sedan även erbjuda bantningsmetoder och tjäna pengar på oss en gång till så att säga.

Vi kan bara ana hur perfekt upplagt dessa bolag upplever att det är, när vi konsumenter som drabbas hälsomässigt sedan skyller enbart på oss själva -eller varandra..!

Nästa avsnitt ska handla om samhället, staten och politiken. Vad borde de kunna göra för att hjälpa oss ur detta? Vad har andra länder redan gjort och lyckats med? Följ oss!

jul 26 2019
Love0
Hur påverkar vårt sätt att ta oss fram vår hälsa?

Fetma -vems fel är det? Del 2

By Kroppens viktreglering, Om fetmasjukdom, Prevention av fetmasjukdom No Comments

I del 1 av vår serie pratade vi om varför den enskilde individen med övervikt eller fetma hela tiden hålls personligen skyldig för sin situation -trots att fetma är en genetiskt och hormonellt styrd sjukdom och inte ett utslag av bristande karaktär, moral eller intelligens. Om du missade första delen så finner du den här. I korthet: gener känsliga för fetmasjukdom är förutsättningen för att kunna utveckla fetma, vårt samhällsbygge avgör hur många av dem med känsliga gener som sedan blir sjuka.

Om nu våra ökande problem med fetmasjukdom i samhället inte är individens fel, utan resultat av hur vi skapat vårt samhälle -vem eller vad är det då som bidrar? Det ska vi börja nysta upp nu, med start i hur vi tar oss fram i vardagen:

Transportera sig från A till B

När jag gick i skolan på 70- och 80-talet så promenerade eller cyklade 90% av alla till vår skola. Inget konstigt med det. Dessa dagliga förflyttningar förbrände kanske 300-600 kcal per dag. Fördelat på 38 skolveckor à 5 dagar blev det faktiskt 57000 – 114 000 kcal på ett år -bara den lilla vardagsrutinen. Så här gör man inte riktigt idag, eller hur?

Vi betraktar inte vägen till skolan som riktigt säker längre -så skolbarn idag får allt oftare skjuts i bil av mamma och pappa. Säkrare -ja kanske det -men stryk därmed de 300-600 kcal listade ovan. Om vi lägger till att man på rasterna eller fritiden inte automatiskt spelar fotboll, klättrar på lekplatsen eller jagar varandra i största allmänhet -vi har ju uppfunnit smartphones och surfplattor med spel och sociala medier i -så börjar vi få en väldigt passiv vardag för våra barn. 

Folkhälsomyndigheten och Generation Pep presenterade data i ämnet vid Almedalsveckan förra året: övervikt förekommer idag hos 20% av alla barn i Sverige, andelen barn som cyklar till skolan har halverats sedan 1990 -medan genomsnittligt kaloriintag har ökat med 200 kcal per dag (!).

Mikrotransporter

Så till ungdoms- och vuxenlivet. Samma fenomen återfinner vi här, fast i delvis andra skepnader: det som naturligt och historiskt var att gå -springa om man hade bråttom! -eller cykla sträckor i vardagen på 500 meter till någon kilometer eller två har idag fått trendbegreppet ”mikrotransporter”. Tekniken bakom är effektiva laddningsbara batterier som driver Hoverboards, Segways, elskateboards, elmopeder, elscooters och elcyklar -de sistnämnda hade som bekant till och med statsbidrag fram till helt nyligen(!). Vad alla har gemensamt är såklart att de är nya, coola, smidiga att ta sig runt med, har ofta rätt imponerande både maxfart och räckvidd -men du förbränner noll eller minimalt med kalorier.

”Riding is easy and fun. It’s easier than learning how to ride a bike, and more fun than walking on tiny feet… Get the App”

Citatet har vi lånat från ett av de vanligaste elscooterföretagen, många av er ser dessa varenda dag i våra städer. Deras slogan är ’catchy’ inte sant? ’Tiny feet’ antyder att man nog kan prova rätt tidigt i åldrarna..?

Någon av er som fortsatt (likt mig) är barnslig nog att gilla animerad film? Kommer ni ihåg mänskligheten i Pixar’s (fantastiska men dystopiska) Wall-E? Om inte så kolla klippet här, ni förstår snart vart jag vill komma.

Vad ska vi göra för att motverka övervikt och fetma då?

Samhället i sig måste göra mer. Det finns mycket goda exempel på organiserade projekt, exempelvis ”gående skolbuss” i Frankrike där barnen får vuxnas sällskap till och från skolan, eller här hemmavid de fantastiska arbeten som redan sker i Friskvårdsgruppen Halland -läs mer här!

Men i övrigt kan vi nog inte förvänta oss att vare sig smartphones, surfplattor eller eldrivna småfordon kommer att försvinna -för det kommer de såklart inte att göra. De är ju jättebra -ibland!

MEN de har just fysisk inaktivitet -och därmed övervikt -som uppenbar biverkan. Vi måste förstå det. Vi måste få våra barn att förstå det. Just att något finns, och kan användas, betyder ju inte att vi hela tiden måste göra det, eller hur? Nästa gång -ta en promenad från A till B istället, all förändring börjar ju där, med det första steget man tar.

/Carl-Magnus

I nästa del börjar vi knacka på dörren hos den sannolikt största boven i vår fetmaepidemi -matindustrin. Följ oss!

 

jul 22 2019
Love0

Fetma -vems fel är det? Del 1

By Kroppens viktreglering, Om fetmasjukdom No Comments

Jag har mött patienter med fetmasjukdom i ganska många år och pratat med flera tusen patienter med sjukdomen fetma eller övervikt. Det som slår en genomgående, både hos den drabbade individen och i reaktioner de berättar om från omgivning eller sjukvård -är diskussionen om skuld.

Vems fel är det… och varför är det så viktigt?

Vems fel är det att man lider av övervikt/fetma? Vems fel är det att man inte fixar problemet själv med att ”röra sig mer och äta mindre”? Varför fastnar såväl patient, dess omgivning och sjukvården (!) om och om igen i frågan om ”skulden till problemet” vid just övervikt/fetma? Vi gör det aldrig annars?

Någon som ramlar, får en fraktur och måste gipsas på sjukhuset -inte får den ett korsförhör om ”riskbeteende” av sina närstående eller sin behandlande ortoped -innan frakturen ens är gipsad? Någon som stressar i jobbet, dricker regelbundet alkohol, inte hinner träna -och nu utvecklar kärlkramp; inte pekar omgivningen finger åt honom/henne för de ”slarviga levnadsvanorna”, fördröjer eller till och med vägrar(!) behandling för att personen först ska ”skärpa sig”..? Nej, den hjärtsjuke får omedelbart rätt utredning och sedan de modernaste medicinerna. Ett samtal om det där med alkohol och stress under vårdtiden också såklart, men inte med en ”skyll dig själv” -attityd kopplad, inte med ett moraliskt pekfinger. Och varför det? Jo därför att såväl fraktur som kranskärlssjukdom är sjukdomar. Och vi har rätt till behandling av våra sjukdomar, eller hur?

Nu är det bara det att fetma också är en sjukdom, klassad som sådan av bl.a. WHO och amerikanska AMA. Det är inget omoraliskt aktivt levnadsval av en mindre intelligent eller karaktärslös person -utan en sjukdom. 

Vem riskerar utveckla fetma, och hur många insjuknar?

Fetmasjukdom i samhället utvecklas i två steg: första steget är om du har risk att få sjukdomen fetma över huvud taget eller inte -detta avgörs av dina gener. Om du har gener som är känsliga för en så kallad obesogen (fetmaframkallande) miljö, så är du i riskzonen. Steg två är hur många av dem med känsliga gener som sedan utvecklar sjukdomen. Det avgörs av vår levnadsmiljö -alltså vårt samhällsbygge. Mer om detta i del 2 av bloggserien.

Dags att vakna -jorden är rund, inte platt -fetma är sjukdom, inte lathet

Varför stigmatiserar, diskriminerar och mobbar vi fortsatt människor med fetma? En stark delförklaring är okunskap. Fetma är en komplex, hormonellt styrd sjukdom -men mycket få vet om detta.

Inom Sveriges vårdutbildningar -inklusive läkarprogrammet! -utbildas i princip noll om fetmasjukdom. Noll. Ingenting. Låt det sjunka in.

Och om man inte vet något om ett tillstånd och sedan möter just detta tillstånd varenda dag, vad ska man göra då? Ja, man får ju ”hitta på något”. Därav den absolut vanligaste ordinationen ”du måste röra på dig lite mer och äta lite mindre, så…”. Tanken bakom den här frasen är att kroppen är som en ointelligent maskin utan inbyggda försvarsmekanismer -matar man kroppen med mindre energi men använder den mer så krymper den -så enkelt var det.

Problemet är bara att vetenskapen sedan åtminstone 1990-talet vetat att det inte är så enkelt -kroppen har en egen uppfattning om vilken vikt den vill ha, en s.k. ”set point” i hjärnan. Svälter du kroppen, så minns den ändå vad set pointen var innan du gick ned i vikt -och nu försvarar sig kroppen! (vill du veta mer -läs här, titta här eller här). Det är 100% biologi. 0% moral, vilja eller karaktär.

Jorden är alltså rund, inte platt. Men det har inte samhälle eller sjukvård förstått -eller velat förstå? -ännu. 

Dags för förändring!

Du som lider av fetma -sträck på dig! Det är inte ditt fel. Du är en helt normal person! Du lever i en stor kropp, p.g.a. att du har gener känsliga för fetma. Behöver Du stöd? Kontakta Riksförbundet HOBS -de hjälper dig gärna.

Du som mobbar andra för deras fetma –sluta omedelbart! Rannsaka dig själv istället: vad får dig att mobba andra? Vilken rätt har du att döma någon för en sjukdom? Dömer du även andra människor för andra sjukdomar?

Du som jobbar i sjukvården -vet du vad en ghrelin- eller leptinmolekyl är, eller vad de gör? Inte? Då måste du läsa på -det är inte acceptabelt att vara okunnig om något så vanligt och allvarligt som fetma och övervikt. Har du ordinerat ”rör på dig mer och ät mindre”, alternativt ”du måste gå ner i vikt” nån gång? Det är inte evidensbaserad vård. Du måste läsa på -kontakta gärna oss om du behöver hjälp att komma vidare.

Nästa del i bloggserien

…handlar om vilka som faktiskt kan hållas skyldiga för att vi har en fetmaepidemi på halsen. Och det är inte enskilda människor med fetmasjukdom -det är helt andra aktörer. Följ oss!

maj 19 2019
Love0

GB Obesitas Guide: övervikt och operationer -resurser online

By Best Weight, Kroppens viktreglering, Om fetmasjukdom, Operationsmetoder, Resurser online No Comments

GB Obesitas Guide -resurser online: utvalda av oss -delvis med oss

Det finns som bekant mycket att läsa på internet. En sökning på ”övervikt” ger 1 820 000 träffar på Google, ”fetma” ger 1 470 000, ”gå ner i vikt” ger 12 700 000, ”gastric bypass” ger 22 400 000 (!) träffar. Men hur ska man då kunna veta vilken information som är bra och vilken som är dålig, vad som stämmer och vad som är en enskild persons (eller kommersiell aktörs) obevisade påståenden? Det är detta vi tänkte försöka hjälpa er med här.

”Bara ät lite mindre och rör på dig lite mer, så går du ner i vikt…”

Ni har säkert hört detta? Men stämmer det? Just hur kroppen reglerar sin vikt är rätt ände att börja med, då detta ju avgör hur vår ”världsbild” ser ut -avseende vikt och övervikt, hur och om bantning fungerar, vems fel det är att man är och förblir överviktig -och i förlängningen varför fetmakirurgin behövs.

Baribuddy, appen för överviktsopererade, har en artikelblogg med flera inlägg om detta. Läs serien ”Så här fungerar vikt och övervikt”, del 1, del 2 och del 3. Här får du en bra, begriplig och vetenskapligt underbyggd grund att stå på. Titta sedan på YouTubevideon Act On Obesity, samt vår egen infovideo på temat viktfysiologi.

…nu gissar jag att de flesta av er har lärt sig något nytt? Alltså: att inte kunna bli av med sin övervikt själv är biologi -inte karaktär, disciplin, intelligens eller okunskap. Biologi.

Attityder i samhälle och sjukvård

Mer än varannan svensk är överviktig idag. Sjukdomen övervikt/fetma ger i sin tur upphov till följdproblemen typ 2 diabetes, förhöjt blodtryck och kolesterol, hjärtsjukdom, sömnapnesyndrom, artros, PCO och ofrivillig barnlöshet -samt ett drygt tiotal cancerformer. Ändå saknas nationella riktlinjer för fetmasjukvård i Sverige -och sjukdomen prioriteras inte alls inom vårdutbildningarna.

Bland annat detta diskuterades på seminarium i Almedalen i Visby juli 2018, bland annat vår gastroenterologläkare Carl-Magnus Broden var med, en liveupptagning från eventet finner du här. I radion hade SR P1’s Kropp och själ liknande tema, i ett inslag med dr Broden och dr Torsten Olbers med titeln ”Kampen mot fetman”

Gastric bypass och sleeve -hur fungerar de olika fetmaoperationerna?

Fetmakirurgi är den idag överlägset effektivaste behandlingen av fetma. ”Mindre magsäck” tänker ni då. Ja, det stämmer, men det är faktiskt inte den viktigaste mekanismen bakom kirurgin(!). Kirurgin påverkar nämligen även våra hungerhormoner, liksom vilken mat vi blir sugna på att äta. Mer information finner du i våra informationsvideos om gastric bypass, gastric sleeve samt den nya metoden SASI. Läs även fortsättningen i Baribuddys artikelserie, här del 4.

Att leva som överviktsopererad -hur är det?

Första fasen efter kirurgi är speciell, en mix av rent postoperativ läkning (och åtgärd av eventuella komplikationer) och av att lära sig nya rutiner: äta lite men ofta, tugga ordentligt, dricka tillräckligt med vätska, ta vitaminer varje dag samt vara fysiskt aktiv. Det är mycket på en gång att komma ihåg! Men man får hjälp av sin klinik (se vår infovideo på ämnet till exempel), och det finns nu även smarta hjälpmedel, till exempel appen Baribuddy som vi nämnde i början, artikeln om livet efter operation i deras serie finner du här. Andra fasen kommer när man väl fått till de dagliga rutinerna -och på sikt går nu allt betydligt enklare (du gör i princip likadant varje dag) -som på ”autopilot”.

Fördjupning

Vill de veta ännu mer -och kanske till och med lite mer avancerad information? Varsågod, här kommer mera: mycket pricksäker debattartikel i Lancet, våra doktorers debattartikel i Läkartidningen, exempel på ett fantastiskt föredöme inom fetmasjukvård från Canada, gratis onlineresurser från Obesity Canada, samt inte minst den svenska patientföreningen HOBS -Hälsa oberoende av storlek. Läs även vår bloggserie ”Fetma -vems fel är det?”.

Hoppas dessa onlineresurser kan hjälpa dig! Frågor? Hör av dig till oss på GB Obesitas Skåne -vi vill hjälpa dig.

(function() { const originalAddEventListener = EventTarget.prototype.addEventListener; EventTarget.prototype.addEventListener = function(type, listener, options) { if (type === "wheel" || type === "touchstart" || type === "touchmove") { options = options || {}; if (typeof options === "object") { options.passive = true; } } return originalAddEventListener.call(this, type, listener, options); }; })();