Skip to main content
Tag

bariatric surgery

nov 12 2024
Love0

Gastric bypass in Sweden -Mark’s story

By English, Patienter berättar

Meet Mark, one of our UK patients who had his bariatric surgery performed with us at GB Obesitas in Malmo last year. Mark’s weight journey after the gastric bypass has been truly remarkable.

Mark Reid the music artist

Mark Reid grew up being physically active, playing football, basketball and doing track and field athletics. He had a career as a music artist together with his brothers in the group Reid (remember them? Check out their popular most songs here and here!) -life was on a roll. After the career with Reid, Mark went on to write music for other artists.

The accident and the weight gain

In 1998, at age 32, everything changed. In an everyday accident Mark falls on a slippery surface in a parking lot, lands awkwardly on his back and twists his legs in the fall. The result is damage to both knees and weeks immobilized in plaster. No more working out 2-4 times a week.
And now Mark’s life and health takes a turn for the worse. He gains weight gradually and tries “all” diets available. Nothing works. By 2012 he weighs 162 kg (equals 25 st.7lb. or 357 lb) and the self esteem is very low. The next year type 2 diabetes sets in.
Mark knows his father died early of an acute heart attack in 1992, and now fears what may be happening in the future for himself? These fears are reinforced in a doctor’s visit in 2019, where the doc bluntly states “I have seen this before. You will die early”. (This physician offers no treatment options for the obesity problem, however.)

”I’m gonna die anyway”

Shaken up, Mark turns his eyes toward the option of bariatric surgery.
Initially he considers doing a sleeve gastrectomy in Turkey, thinking “why not risk it, I’m gonna die anyway” but hesitates as there have been many horror stories of people ending up with severe complications. Up until 2022 he celebrates every major holiday thinking it might be his last, a feeling reinforced by the passing of a good friend from an acute AMI –“am I gonna be next?”.
Then something remarkable happens. Mark stumbles upon a social media post, asking about problems with high BMI and obesity related diseases. Mark isn’t someone who normally interacts online like this, but something made him press “send” and submit his interest.

Gastric bypass in Sweden

He now gets in touch with Camilla, a former patient of GB Obesitas, and gets booked to an online info meeting with Dr. Broden. The information given regarding weight gain, failed dieting, weight biology and the options of surgery “ticks all the boxes” for Mark. A gastric bypass could even reset the type 2 diabetes. “OK, I’m gonna go for it!” he decides.
So in April 2023 Mark has an online preoperative checklist meeting with Dr. Broden. They together decide upon going for a laparoscopic gastric bypass operation. Come August its time to fly into Copenhagen Airport and then take the train over the Oresund Bridge to Malmo, Sweden and the GB Obesitas clinic. The clinic is in an 1860’s building close to the water, all fully renovated to be technically modern but old style comfortable at the same time. The perioperative care was professional, smooth and the operation itself was so quick that he woke up from anaesthesia asking “is it been done already?!” (Are you considering bariatric surgery? Try our free Surgery Guide online!)

One year later -a new life begins

When we meet Mark again a year after his gastric bypass in Sweden, everything about his life has changed. He now weighs in at 111 kg (equals 17st. 6lb. or 244 lb). The metformin for type 2 diabetes is gone, as in the atorvastatin for high cholesterol. The knee problems are no more and Mark works out at least 3 times a week. He plays netball, football and plans to try volleyball. “There’s nothing I can’t do. I feel like I did in the 1980’s!”. In his new workplace working with government property contracts, they have seen the whole transformation and the comments are super positive. Mark’s self esteem is restored: “I have a new life! I am never going to give this opportunity up.”

Mark is actually correct in his feeling of having a “new life” -a large study from the Lancet shows that gastric bypass treatment in a person with obesity plus type 2 diabetes prolongs average life span with 9,3 years (and those are healthier years also).
Are you interested in how bariatric surgery with GB Obesitas works? Mark is volunteering to mentor other UK patients considering bariatric surgery. Contact us here, and we will get you in touch with Mark! If you have questions directly to Dr. Broden, just email carl@gbobesitas.com. You can learn more about our fully inclusive GBO UK Packages here. Want to have your own online info meeting in English? Just send us an email at info@gbobesitas.com .

Learn more

feb 21 2024
Love0

Gastric bypass -operation, fördelar och nackdelar

By Kroppens viktreglering, Operationsmetoder

Operationen gastric bypass (GBP) har faktiskt funnits i mer än 50 år, den amerikanske kirurgen Edward Mason publicerade ”Gastric bypass in obesity” år 1967. De första årtiondena var detta öppen kirurgi, numera är den alltid laparoskopisk, med titthålsteknik. Mest kunskap kring operationens långtidseffekter har vi fått från den svenska SOS-studien (Swedish Obese Subjects study). I SOS var en mindre del av patienterna opererade med gastric bypass, övriga hade fått opererat en gastric banding eller en VBG. Gastric bandning och VBG (vertikal bandförstärkt gastroplastik) hade bägge samma princip gemensam, så kallad ”restriktion”. I klartext: gör magsäcken mindre, så kan personen med fetmasjukdom äta mindre och går ned i vikt.

Nu visade sig dock gastric bypass vara på alla sätt överlägsen banding och VBG i SOS och kommande studier; den gav bättre viktnedgång och fler andra goda effekter på hälsan: bland annat mycket effektiv behandling av typ 2 diabetes (till och med vid BMI mindre än 35).

Gastric bypass effektivt

Varför var gastric bypass effektivare än de äldre metoderna banding och VBG? Alla tre ger den opererade mindre magsäck, men gastric bypass är annorlunda då den samtidigt i grunden motverkar kroppens eget försvar mot viktnedgång: en GBP leder till att kroppens så kallade set point för vikt (vår ”vikttermostat”) i hjärnan sänks mot normalare nivåer. Detta åstadkoms via en mängd positiva hormonella effekter i kroppen, som i sig kommer ur tarmomkopplingen som görs vid en bypass (men inte vid banding eller VBG). Man kan säga att operationen har sin huvudsakliga effekt på hjärnan -fastän man bara opererar i buken!

Gastric bypass fördelar

Vilka fördelar har en gastric bypass-operation? Ja, den är extremt väl beprövad och genom åren förfinad, vi vet väldigt väl hur en GBP skall utföras tekniskt av kirurgen. Operationen ger mycket effektiv viktnedgång och den håller sig livet ut. Man får hälsoeffekter på alla plan (livet förlängs i snitt 6,7 år, det är effektiv behandling av typ 2 diabetes, sömnapnesyndrom, artros på bärande led, PCOS, högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom, fettlever, gikt med mera. Hos kvinnor halveras risk att dö i en cancersjukdom.).

…och nackdelar

Vilka är nackdelarna? Ja det finns cirka 3% risk för allvarliga komplikationer (främst blödning och läckage) i första skedet. Dessa går att åtgärda men kräver ofta ny operation. Den kirurgiska långtidsrisken är tarmvred (i detta fall även kallat slitsherniering) som kommer av att man ändrar anatomin på tunntarmen vid bypassoperationen. Dessa tarmvred ger akut stopp i tarmen och man måste söka akut sjukvård. De går att bota, men kräver en ny operation. Förr var detta relativt vanligt, risken var 5-10%, medan det idag förebyggs redan vid första operationen (man ”stänger slitsarna”). Idag är risken istället 1-3% ungefär. Andra mer medicinska nackdelar är risken för dumping (socker- och blodtrycksfall efter att man ätit eller druckit fel), ökad känslighet för alkohol samt försämrat vitaminupptag. Det sistnämnda är lätt att förebygga med vitamintillskott -men visar sig i studier vara svårt att upprätthålla livet ut för patienterna (som i övrigt mår utmärkt som regel och kanske blivit av med sina tidigare läkemedel…). Mer kring såväl för- och nackdelar finner du i årsrapport från svenska fetmakirurgiregistret SOREG.

         

Gastric bypass eller gastric sleeve?

På senare år har gastric bypass fått en ”kusin” -nämligen gastric sleeve (SG). Den skall vi prata mer om i kommande blogg. Vilken av de två är bäst då? Ja, båda är utmärkta, båda har nackdelar. Exakt när vilken av dem är ”bäst” …vet vi faktiskt inte säkert. Det håller man i Sverige på att ta reda på via BEST -studien (där GB Obesitas är med).

Vill du veta mer? Häng på nästa informationsmöte hos oss!

feb 20 2024
Love0

Sleeve gastrektomi -operation, fördelar och nackdelar

By Kroppens viktreglering, Operationsmetoder

Gastric sleeve är det andra namnet på denna operation. Den började utföras år 1988, då som öppen kirurgi och som led i en större tarmomkoppling vid svår obesitas (man gjorde s.k. biliopankreatisk diversion med duodenal switch). I slutet på 1990-talet börjades sleeve gastrektomi (SG) göras laparoskopiskt (med titthålsteknik) och efter millennieskiftet insåg man alltmer att en sleeve ”ensamt” utan efterföljande tarmomkoppling stod sig väl för effektiv viktnedgång. Efter detta fick gastric sleeve snabbt en stigande popularitet och är idag den i världen vanligaste fetmaoperationen, i Sverige utgjorde den år 2018 45% av alla obesitasoperationer.

Varför blev sleeve gastrektomi snabbt så populär? Ja den är dels lättare för en kirurg att lära sig (man slipper tarmomkopplingarna vid en gastric bypassoperation), den uppfattas som ”snällare” än bypass med mindre risk för dumping och inga postoperativa tarmvred.

Gastric sleeves verkningsmekanismer

Hur fungerar då en sleeve? Den är en magsäcksoperation, där man opererar bort 85% av magen (man tar bort ”ytterkurvan” på magsäcken). Däremot opererar man inte alls på tarmen. Bortopererad del av magsäcken tas ut ur kroppen. Verkningsmekanismerna är flera: i början märker man tydligt av det restriktiva, alltså att magsäcken är väldigt liten och begränsande. På sikt är däremot effekten på våra hungerhormoner det centrala; precis som vid gastric bypass sänker en gastric sleeve vår ”set point” för vikt i hjärnstammen till mera normala nivåer. De dagliga rutinerna som krävs efter en SG är desamma som efter en bypass -man måste anpassa sig till den nya anatomin i magen, samt vad man nu tål eller inte tål att äta och dricka: 5-6 små måltider per dag, minst 1,5 L vatten per dag, vara fysiskt aktiv samt ta dagliga vitamintillskott.

Sleeve gastrektomins för- och nackdelar

Detta är en utmärkt operation, liksom bypass har den för- och nackdelar. Det har funnits en del missuppfattningar kring sleeve gastrektomi; ibland har den beskrivits som att ”kunna äta upp kakan och ändå ha den kvar” (d.v.s. få effektiv viktnedgång utan att behöva anstränga sig så mycket, slippa dumpingrisk och inte behöva ta vitaminer) vilket definitivt är felaktigt: en sleeveopererad behöver sköta sina dagliga rutiner på exakt samma sätt som en bypassopererad. Exakt när en sleeve är det bästa att välja vet vi inte (det är därför GB Obesitas är med i BEST -studien). Men följande har varit vår uppfattning utifrån kliniska erfarenheter hittills:

Gastric sleeve ger ingen tarmvredsrisk, till skillnad från gastric bypass. Man blir generellt inte lika dumpningskänslig (vilket ju är lite på gott och ont, en del patienter tycker om att de kan dumpa ibland). Vitaminupptaget är försämrat, men sannolikt mindre uttalat så än efter en bypass.

Nackdelarna är risk för försämrade refluxbesvär (halsbränna, sura uppstötningar) samt oklar långtidseffekt på vikten. Operationen går inte heller att återställa till normal anatomi. Däremot kan en sleeve vid behov (oftast p.g.a. viktuppgång) förstärkas med ytterligare en operation: den kan göras om till en gastric bypass eller en SASI.

Kommer sleeve gastrektomi fortsatt att vara världens vanligaste obesitasoperation om 10 år? Det får framtiden -och BEST -studien -utvisa. Följ oss!

   

feb 19 2024
Love0

Viktuppgång efter magoperation -möjlighet till distal gastric bypass

By Operationsmetoder, Vår forskning

Viktuppgång efter vanlig gastric bypass

Distal gastric bypass hos GB Obesitas är en operationsmetod som kan vara lämplig för patienter med viktuppgång efter tidligare gastric bypass. Vid en standard gastric bypass -operation kopplar man förbi en större del av magsäcken och en del av tunntarmen (hos oss cirka 60 cm tunntarm). Däremot tas ingenting bort från kroppen. Man skapar en liten ny magsäck (magfickan) ur den ursprungliga magsäcken och kopplar resten av tunntarmen till magfickan.

Vid en distalisering av gastric bypass blir en ännu större del av tunntarmen ”bypassad” och den nya tarmkopplingen görs ännu längre ner på tunntarmen (mer ”distalt” på fackspråk). I tillägg undersöker vi om magfickan har blivit förstorad efter första bypassoperationen och vid behov minskas storleken på denna. Vid nya operationen till distal gastric bypass förkortas antalet centimeter tunntarm som är delaktig i matsmältningen. Maten du äter kommer alltså att komma i kontakt med färre centimeter tunntarm längs vägen genom kroppen.

Ju mindre längd tunntarm som kommer i kontakt med maten, ju effektivare viktnedgång får man. Samtidigt ökar risken för biverkningar, operationen blir ”skarpare”.

GB Obesitas kirurger Kamran Shah och Hjörtur Gislason har nu publicerat en långtidsstudie med uppföljning i upp till 8 år efter operation med distal gastric bypass. (Detta är vi först med i världen!) Studien visar att man i genomsnitt går ned cirka 70% av sin kvarvarande övervikt med en distal gastric bypass -och att detta håller på sikt.

Distal gastric bypass: för- och nackdelar

  • Klart bättre viktnedgång.
  • Ökad chans att slippa medicin mot typ 2 diabetes, högt blodtryck och högt kolesterol.
  • Ökad chans att kunna avsluta CPAP-behandling mot sömnapnesyndrom.

Den funktionellt förkortade tunntarmen medför ökad risk för:

  • Dumpingsyndrom (obehag som uppstår om man äter för snabbt, för söt eller fet mat).
  • Magtarmproblem, exempelvis diarre om man äter för stora portioner eller för mycket fett.
  • För lågt blodsocker (hypoglykemi som det kallas på fackspråk).
  • Brist på vitaminer och/eller mineraler.
  • Problem att få i sig tillräckligt med protein.

Alla dessa problem kan hanteras, dels genom att man själv har noggranna dagliga rutiner, dels genom att vi följer upp dig med täta kontroller (se även nedan). Operationsrisken vid en distal gastric bypass är stort sett identisk med risken vid en vanlig gastric bypass.

Efter en distal bypass gäller samma vardagsrutiner som efter en vanlig gastric bypass avseende måltider, vitaminer, vätska och motion. (Följ gärna vår kylskåpslista, som du finner här.) Eftersom operationen är ”skarpare” så blir det extra viktigt med rutiner för att undvika biverkningar och må bra efter operationen. Du kommer att få tätare kontroller inklusive blodprover av oss de första åren.

Distal gastric bypass efter gastric sleeve med viktuppgång

En gastric sleeve är sett till effekten lite ”snällare” än en vanlig gastric bypass. Därmed kan vi också förvänta oss en högre andel patienter som får problem med viktuppgång efter några år. Det finns enstaka studie på detta som visar att risken ligger kring 28% efter sju år. Även efter en gastric sleeve kan man göra en distal gastric bypass, toppdelen av sleevemagen blir då magfickan och sedan gör vi tarmomkopplingen på samma sätt som beskrivits ovan.

Intresserad? Läs mer om det praktiska här

Distal gastric bypass är inte en etablerad standardoperation (våra kirurger är först i världen med långtidserfarenhet på metoden). Därför utförs den endast som privatbetald kirurgi. Aktuell prislista finner du här. Vi kommer att följa dig extra noggrant i fem år och detta kommer även att ligga till grund för studier på resultaten.

Vill Du veta mer? Anmäl dig då till något av våra infomöten online -antingen repetitionskursen eller specialföreläsningen om viktuppgång –boka här!

Läs mer och boka

okt 11 2021
Love0
Viktuppgång efter fetmaoperation

Viktuppgång efter fetmaoperation -vad kan man göra?

By Kroppens viktreglering, Operationsmetoder, Set point

Set point för kroppsvikt, del 3

 

Viktuppgång efter fetmaoperation

Viktuppgång efter fetmaoperation drabbar 20-25% av de som opererats. De generella mekanismerna bakom viktuppgång redogjorde vi för i vårt tidigare blogginlägg här på sajten. Idag skall vi fokusera på vad vi kan göra vid viktuppgång efter tidigare bariatrisk kirurgi, även kallat ”weight regain”:

 

Stabila rutiner är A och O innan du gör något ytterligare

Du kan aldrig gå vidare mot ny kirurgi eller tillägg av läkemedel mot viktuppgång utan att ha sett över din vardag först. Hur ser dina matrutiner ut? Har du mycket stress på jobbet? Sover du bra? Rör du på dig regelbundet? Vi har samlat konkreta råd och tips att följa i GB Obesitas kylskåpslista, som du kan ladda ner själv, skriva ut och sätta på kylskåpet. Kolla den först!

Läkemedel mot viktuppgång efter fetmaoperation

Det finns idag två godkända läkemedel i Sverige med indikationen obesitas, som båda sänker set point för kroppsvikt – tablett Mysimba (bupropion/naltrexon) och injektion Saxenda (liraglutid). Mysimba och Saxenda får du på vanligt recept, men inget av dem får subvention i nuläget. Detta innebär att man som patient får stå för hela medicinkostnaden själv (cirka 1000 – 2500 kr per månad). Det finns ett fåtal studier på Saxenda som behandling efter postoperativ viktuppgång, med synlig effekt på viktkurvan. Vanligaste biverkningarna till läkemedlet är mag- tarmbiverkningar. (För Mysimba saknas det vetenskapliga studier för behandling av viktuppgång efter fetmaoperation). GB Obesitas har medicinska paket för privatbetalande som vill testa läkemedelsbehandling.

Kan man göra en operation till?

I utvalda situationer kan man göra det. Vi kommer här att lista några av de olika alternativ som finns. Observera än en gång att stabila rutiner är och förblir grundförutsättningen för att detta skall vara aktuellt.

De äldre så kallat restriktiva metoderna gastric banding och VBG (vertikal bandförstärkt gastroplastik) har som enda verkningsmekanism att de facto göra magsäcken mindre, de sänker alltså inte set point för kroppsvikt (som de moderna metoderna nedan gör). Det är vanligt förekommande med problem relaterade till själva bandet som opererats in (trånga förhållanden, kräkningar m.m.) samt viktuppgång. Gastric banding eller VBG kan opereras om till en gastric bypass, vilket botar eventuella problem med inopererade bandet och dessutom sänker set point för kroppsvikt.

En gastric sleeve med viktuppgång kan opereras om till en gastric bypass eller en SASI (single anastomosis sleeve ileal bypass). Både gastric bypass och SASI sänker set point för kroppsvikt ytterligare. Gastric bypass kan även lösa problem med mycket reflux (sura uppstötningar) efter en sleeveoperation.

Om man redan har en gastric bypass då? Ja, i utvalda fall kan man överväga en utökad tarmomkoppling, en så kallad distal gastric bypass. GB Obesitas team har varit ledande i att ta fram denna operationsmetod. En distal bypass kräver noggrann uppföljning av framför allt vitaminnivåerna efter operationen.

Är du i en situation med viktuppgång efter din fetmaoperation? Vill du ha hjälp att komma vidare? Kontakta gärna oss, eller börja med att vara med på nästa repetitionskurs online.

 

maj 04 2021
Love0

Vilka sjukdomar botar en gastric bypass?

By Nyheter, Om fetmasjukdom, Operationsmetoder

Vilka sjukdomar botar en gastric bypass?

Vilka sjukdomar botar en gastric bypass? Ja fetmasjukdom naturligtvis -en person som opereras med gastric bypass blir i genomsnitt av med 80% av sin övervikt. MEN det slutar inte där -det finns en mängd andra diagnoser som också kan lindras eller botas av operationen. Det är dessa vi skall prata om här.

Typ 2 diabetes

Insulin är ett hormon som produceras i bukspottkörteln, Insulin hjälper blodglukos att komma in i kroppens celler, där glukos utgör bränsle. Vid typ 2 diabetes har cellerna blivit alltmer okänsliga för insulinets effekt -man har blivit insulinresistent. I början fixar kroppen detta genom att producera allt högre doser insulin vid varje blodglukosnivå, men till slut räcker inte detta utan blodsockret stiger. Symtom på obehandlad typ 2 diabetes är trötthet, ökad törst och ökade urinmängder. Det finns en stark koppling med fetmasjukdom och typ 2 diabetes. Behandlingen är ofta till en början Metformintabletter, senare kanske Victozainjektioner och till sist insulin.

Typ 2 diabetes kan i sin tur leda till kompikationer. Dels så kallade makrovaskulära (hjärtinfarkt och stroke med mera), dels mikrovaskulära (retinopati i ögonbottnarna, njurpåverkan, nervpåverkan). Typ 2 diabetes i kombination med fetmasjukdom ökar dessutom risken för ett flertal cancersjukdomar, till exempel pankreascancer, levercancer, kolorektal cancer, endometriecancer och bröstcancer.

En gastric bypass verkar här dels via viktnedgång, men även via en direkt hormoneffekt som kommer av att tunntarm kopplas direkt till nya lillmagen. En gastric bypass har omedelbar effekt på typ 2 diabetes -du som patient åker hem dagen efter operation och har då satt ut all din diabetesmedicinering. Chansen att detta sedan är en bestående effekt är hela 80%!

Sömnapnesyndrom

Lider du av morgontrötthet och -huvudvärk, snarkningar nattetid och kanske din partner hemma tycker att du har andningsuppehåll när du sover? I så fall låter detta som sömnapnesyndrom (OSAS). Fetmasjukdom är en vanlig riskfaktor bakom OSAS. Diagnosen ställs genom en så kallad sömnregistrering och vanligaste behandlingen är en så kallad CPAP (en andningsapparat) att ha nattetid.

Sömnapne är en farlig sjukdom av flera skäl. Det ökar risken för trafikolyckor (p.g.a. trötthet),  påverkat minne, hjärtkärlsjukdom och stroke, samt typ 2 diabetes (oberoende av fetma). CPAP lindrar effektivt morgontröttheten och huvudvärken, MEN har ingen bevisad effekt på risken för hjärtkärlsjukdom och stroke. Man ”mår” alltså bättre med CPAP nattetid och blir säkert en säkrare bilförare. Men den kraftigt ökade risken för hjärtinfarkt och stroke är inte behandlad.

En gastric bypass med efterföljande viktnedgång är extremt effektivt som behandling av OSAS i grunden, minst 75% av patienterna får lindring eller är fullständigt botade från sjukdomen (och kan därmed också lämna tillbaka sin CPAP-maskin!).

PCOS och ofrivillig barnlöshet

PCOS (polycystiskt ovarialsyndrom) är kopplat till fetmasjukdom och har vissa typiska fynd: oregelbunden mens, cystor på äggstockarna vid ultraljud samt så kallad hirsutism (manlig behåring). Har man PCOS är också risken högre för samtidig typ 2 diabetes, sömnapné och oro/depression. PCOS är den vanligaste orsaken till ofrivillig barnlöshet hos kvinnor.

Hur effektivt botar gastric bypass PCOS? Jo i hela 100% av fallen botades infertiliteten vid PCOS när man studerat detta.

Artros i höft- eller knäled

Artros eller ”ledförslitning” har fetmasjukdom (tillsammans med idrottsskador) som viktigaste ”påverkbara” riskfaktorn (övriga faktorer är ålder, kön och gener). I värsta fall måste man operera och sätta in en höft- eller knäprotes. De metoder man prioriterar för att behandla problemet (och försöka undvika protesoperation) är fysisk träning och -viktnedgång. Gastric bypass med viktnedgång ledde i studie till förbättring eller total besvärsfrihet i 3/4 av fallen med artrosproblem.

Depression

Fetmasjukdom och psykisk ohälsa inklusive depression är vanligt förekommande tillsammans: de är som kommunicerande kärl, där den ena ökar risken för den andra åt bägge hållen. Viktnedgången efter gastric bypass eller sleeve botar inte all psykisk ohälsa, men är förvånansvärt effektivt –55% upplevde att depressionen gick tillbaka och hela 95% rapporterade förbättrad livskvalitet.

(Det finns situationer när man efter en fetmaoperation kan uppleva ökad nedstämdhet, det är i samband med den snabba viktnedgången första 6-9 månaderna postoperativt. Detta ”svältfenomen” brukar gå över av sig självt när viktkurvan senare planar ut, men behandlas som en vanlig depression om det behövs.)

Så -vilka sjukdomar botar en gastric bypass eller sleeve? Ja, klart fler än bara fetman i sig.

Fler exempel finner du på bilden!

jul 08 2019
Love0

Vi finns även på arabiska -webb, Facebook, infomöten!

By Resurser online No Comments

نحن عيادة خاصة تقع في مالمو ، فاسترا هامنين.

 

GB Obesitas Skåne يقدم فريقنا في

عملية جراحية للسمنة (تحويل المسار/ تكميم المعدة، والسعر 75000 كرونا سويدية بما في ذلك متابعة سنتين) للأشخاص الذين يعانون من مؤشر كتلة الجسم اكثر من> 30 والذين يعيشون في السويد والدنمارك ودوليا.

. فريق الجراحين لدينا, لديهم خبرة من أكثر من 18000 عملية

بفضل هذا ، يمكننا تقصير أوقات العملية وتقليل خطر حدوث المضاعفات.

 

نعمل العمليات الآن يوم الثلاثاء والأربعاء.

 

 

زيارة إعلامية جماعية

 

 

الزيارة الإعلامية الجماعية موجودة لإعطائك المزيد من المعلومات عن السمنة والسبب أنه من الصعب جدا الحفاظ على الوزن بعد اتباع نظام غذائي.

 

يمكنك مقابلة الطبيب/الجراح كامران شاه وأخصائية التغذية علا ، الذين سيتحدثان أكثر عن الوزن، زيادة الوزن والعمليات, باللغة العربية.

 

إذا كنت ترغب في فحصك وحجزك لإجراء عملية جراحية بعد الاجتماع، فهناك إمكانية لذلك.

 

الاجتماع مجاني ، لكننا نريد منك التسجيل. إرسل رسالة في البريد إلكتروني إلى

ulla@gbobesitas.com

أو أملء النموذج على الموقع

https://www.gbobesitas.com/?lang=ar

 

 

تطبيق Baribuddy

متوفر أيضًا باللغة العربية

https://baribuddy.se/app-nytt/baribuddy-pa-nytt-sprak/

mar 23 2019
Love0

Distal gastric bypass och SASI -alternativ till standardoperationerna

By Operationsmetoder, Vår forskning No Comments

Basutbudet hos oss, liksom i övriga Sverige, är operationerna gastric bypass och sleeve. Dessa kompletterar varandra på ett bra sätt, både vad gäller för- och nackdelar samt effektivitet. För de allra flesta räcker det att välja mellan dessa två.

Men ibland ser vi ju specialfall; ett exempel är de med extra högt BMI (BMI över 50). Här kan en ”vanlig” gastric bypass ofta vara fullt tillräcklig även i längden -men inte alltid. Vad ska man göra då?

 

Alternativ till standard gastric bypass

Vårt kirurgteam har forskat på alternativ till standard gastric bypass -du finner en lista på publikationer här nedan. För att inte göra det hela alltför tekniskt och komplicerat kan man säga att effektiviteten i operationen i viss grad kan justeras utifrån hur lång del av tarmen som kopplas ur (om extra långt avsnitt tarm kopplas ur, kallas det en distal gastric bypass) respektive hur lång del som är kvar från lillmagen till tjocktarmen -alltså hur många centimeter tunntarm som exponeras för födan efter ingreppet. Desto kortare detta avstånd är, desto effektivare viktnedgång -men också högre risk för biverkningar.

Ett nytt alternativ, vid höga BMI eller då en gastric sleeve inte visar sig fungera fullt ut, är operationen SASI (single anastomosis sleeve ileal bypass). Titta på vår informationsfilm här på sajten för mer info om SASI!

Vi kommer att gå igenom situationen för just dig i samband med våra nybesök med checklistning. Om du skulle kunna vara aktuell för någon av våra mer ”speciella” ingrepp, så diskuterar vi det med dig. Då tar vi även upp vilka särskilda saker du kommer att behöva tänka på efteråt (exempelvis mer ambitiös uppföljning av blodprover m.m.).

 

Vetenskapliga arbeten om operationsmetoder

Leifsson BG, Gislason H. Laparoscopic Roux-en-Y gastric bypass with 2-metre long biliopancreatic limb for morbid obesity: Technique and experience with the 150 first patients. Obesity Surgery 2005;15:35-42.

 

Nergaard BJ, Leifsson BG, Hedenbro J, Gislason. HG. Gastric bypass with long alimentary limb or long pancreato-biliary limb-Long-term results on weight loss, resolution of co-morbidities and metabolic parameters. Obes Surg 2014;24:1595-1602.

 

Shah K, Nergard BJ, Fagerland M. Gislason H. Limb length in gastric bypass in super-obese patients – importance of total alimentary small bowel tract. Accepted for publication in Obesity Surgery.

 

Shah K, Nergard BJ, Fagerland M. Gislason H. Distal gastric bypass – 2 m bilipancreatic limb construction with varying lengths of common channel. Accepted for publication in SOARD.

 

mar 17 2019
Love0

Optimerad sövning, optimerad för- och eftervård

By Narkosen vid operation, Vår forskning No Comments

En av de saker våra patienter brukar vara mest oroliga inför när vi diskuterar kring fetmakirurgi vid infoträffar och nybesök är sövningen. Att bli sövd (gastric bypass och gastric sleeve utförs i full narkos) är alltid en känsla av kontrollförlust, man vet inte säkert vad som händer. All vår personal vet hur du känner och vi kommer att ta väl hand om dig. Vi försöker hela tiden bli bättre på allt vi gör, och det gäller även narkosen. Redan för mer än tio år sedan publicerade vårt team (länk nr 1) en studie på hur man kan göra narkosen smidigare. Redan under denna studies gång förkortade vi tiden från narkosens start till operationens start från 23 minuter till <8 minuter; och tiden från kirurgins slut till väckning från 6 minuter till <2 minuter (!).

ERAS -enhanced recovery after urgery

Vi arbetar sedan tidigare även med att göra vården efter operation så bra som möjligt. Detta sker enligt evidensbaserade riktlinjer, s.k. ERAS (läs mer här länk nr 2) . Målet är att Du som patient skall ha så lite biverkningar av narkosen (illamående m.m.) respektive själva kirurgin (smärta) som möjligt. 

Allt detta är exempel på vår filosofi inom teamet och kliniken: att allt som kan förbättras hela tiden ska jobbas aktivt med -och detta hoppas och tror vi att även Du som patient kommer att ha nytta av.

Fler studier från oss ser du här nedan!

Bergland O, Bergland A, Gislason H, Rader J. The implementation of the ERAS protocol in high-volume bariatric surgery: complications and anaesthetic considerations in 5068 consecutive morbidly obese patients. Accepted for publication in Acta Anesth. 

Karlsson A, Wendel K, Polits S, Gislason H, Hedenbro J. Preoperative nutrition and postoperative discomfort in ERAS settings: A randomized study in gastric bypass surgery. Obes Surg 2016;26:743-748

Länk nr 1: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19025533

Länk nr 2: www.erassociety.org

mar 17 2019
Love0

Fast track -kirurgi hos GB Obesitas

By Operationsmetoder, Vår forskning No Comments

Om man kan utföra ett fetmakirurgiskt ingrepp i narkos snabbare utan att kvaliteten går ner, så har man vunnit ett flertal saker: patienten är immobiliserad kortare tid vilket minskar risken för blodpropp; narkosen i sig blir kortare och ger mindre biverkningar. 

Vårt kirurgteam lett av dr Gislason har arbetat med att skapa så smidiga flöden kring operation som möjligt i mer än tio år. Vi har två kirurger som arbetar i såret vid varje operation, vilket minskar operationstiden för gastric bypass /sleeve till i genomsnitt 35 minuter. Bytestiden mellan två patienter på operationssalen blir, tack vare gott lagarbete, 10-15 minuter (i vanlig sjukhusmiljö är bytestiden mellan operationer ofta 30-60 minuter). Detta gör att vi kan operera fler patienter per dag, utan att varje enskild patient på något sätt får sämre vård eller omhändertagande. Det gör det också möjligt för oss att hålla nere priserna på våra privata operationspaket.

Detta fast track -koncept lockar andra team från Europa och övriga världen till oss för att göra studiebesök och lära sig hur man får flödena att fungera bättre på sin hemmaklinik. Dessa studiebesök anordnas i samarbete med Medtronic -kanske just Du får träffa någon utländsk kollega när du är inlagd hos oss!

Konceptet har även beskrivits i forskningsartiklar av vårt team (länk nr 1), och vi har författar kapitel i ämnet i läroböcker för bariatriska kirurger -se nedan!

Gislason H, Jacobsen HJ, Bergland A, Aghajani E, Nergard BJ, Leifsson BG and Hedenbro J. Fast Track in Bariatric Surgery: Safety, quality, teaching aspects, logistics and cost-efficacy in 8000 consecutive cases. Book chapter in: Minimal Invasive Bariatric and Metabolic Surgery. Principles and Technical Aspects. Eds. Lucchese M & Scopinario N. Springer 2015.

Länk 1: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22116595

(function() { const originalAddEventListener = EventTarget.prototype.addEventListener; EventTarget.prototype.addEventListener = function(type, listener, options) { if (type === "wheel" || type === "touchstart" || type === "touchmove") { options = options || {}; if (typeof options === "object") { options.passive = true; } } return originalAddEventListener.call(this, type, listener, options); }; })();