fbpx Skip to main content
Tag

gastric bypass

feb 21 2024
Love0

Gastric bypass -operation, fördelar och nackdelar

By Kroppens viktreglering, Operationsmetoder

Operationen gastric bypass (GBP) har faktiskt funnits i mer än 50 år, den amerikanske kirurgen Edward Mason publicerade ”Gastric bypass in obesity” år 1967. De första årtiondena var detta öppen kirurgi, numera är den alltid laparoskopisk, med titthålsteknik. Mest kunskap kring operationens långtidseffekter har vi fått från den svenska SOS-studien (Swedish Obese Subjects study). I SOS var en mindre del av patienterna opererade med gastric bypass, övriga hade fått opererat en gastric banding eller en VBG. Gastric bandning och VBG (vertikal bandförstärkt gastroplastik) hade bägge samma princip gemensam, så kallad ”restriktion”. I klartext: gör magsäcken mindre, så kan personen med fetmasjukdom äta mindre och går ned i vikt.

Nu visade sig dock gastric bypass vara på alla sätt överlägsen banding och VBG i SOS och kommande studier; den gav bättre viktnedgång och fler andra goda effekter på hälsan: bland annat mycket effektiv behandling av typ 2 diabetes (till och med vid BMI mindre än 35).

Gastric bypass effektivt

Varför var gastric bypass effektivare än de äldre metoderna banding och VBG? Alla tre ger den opererade mindre magsäck, men gastric bypass är annorlunda då den samtidigt i grunden motverkar kroppens eget försvar mot viktnedgång: en GBP leder till att kroppens så kallade set point för vikt (vår ”vikttermostat”) i hjärnan sänks mot normalare nivåer. Detta åstadkoms via en mängd positiva hormonella effekter i kroppen, som i sig kommer ur tarmomkopplingen som görs vid en bypass (men inte vid banding eller VBG). Man kan säga att operationen har sin huvudsakliga effekt på hjärnan -fastän man bara opererar i buken!

Gastric bypass fördelar

Vilka fördelar har en gastric bypass-operation? Ja, den är extremt väl beprövad och genom åren förfinad, vi vet väldigt väl hur en GBP skall utföras tekniskt av kirurgen. Operationen ger mycket effektiv viktnedgång och den håller sig livet ut. Man får hälsoeffekter på alla plan (livet förlängs i snitt 6,7 år, det är effektiv behandling av typ 2 diabetes, sömnapnesyndrom, artros på bärande led, PCOS, högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom, fettlever, gikt med mera. Hos kvinnor halveras risk att dö i en cancersjukdom.).

…och nackdelar

Vilka är nackdelarna? Ja det finns cirka 3% risk för allvarliga komplikationer (främst blödning och läckage) i första skedet. Dessa går att åtgärda men kräver ofta ny operation. Den kirurgiska långtidsrisken är tarmvred (i detta fall även kallat slitsherniering) som kommer av att man ändrar anatomin på tunntarmen vid bypassoperationen. Dessa tarmvred ger akut stopp i tarmen och man måste söka akut sjukvård. De går att bota, men kräver en ny operation. Förr var detta relativt vanligt, risken var 5-10%, medan det idag förebyggs redan vid första operationen (man ”stänger slitsarna”). Idag är risken istället 1-3% ungefär. Andra mer medicinska nackdelar är risken för dumping (socker- och blodtrycksfall efter att man ätit eller druckit fel), ökad känslighet för alkohol samt försämrat vitaminupptag. Det sistnämnda är lätt att förebygga med vitamintillskott -men visar sig i studier vara svårt att upprätthålla livet ut för patienterna (som i övrigt mår utmärkt som regel och kanske blivit av med sina tidigare läkemedel…). Mer kring såväl för- och nackdelar finner du i årsrapport från svenska fetmakirurgiregistret SOREG.

         

Gastric bypass eller gastric sleeve?

På senare år har gastric bypass fått en ”kusin” -nämligen gastric sleeve (SG). Den skall vi prata mer om i kommande blogg. Vilken av de två är bäst då? Ja, båda är utmärkta, båda har nackdelar. Exakt när vilken av dem är ”bäst” …vet vi faktiskt inte säkert. Det håller man i Sverige på att ta reda på via BEST -studien (där GB Obesitas är med).

Vill du veta mer? Häng på nästa informationsmöte hos oss!

feb 16 2024
Love0

Återkoppling av gastric bypass

By Återkopplingar, Operationsmetoder, Vår forskning

GB Obesitas utför återkopplingar

Återkoppling av tidigare gastric bypass-operation är något som GB Obesitas Skåne utför dels offentligt via vår upphandling med Region Skåne, dels som privat operation. Detta är något man tar till när en patient har problem  som absolut inte går att åtgärda på annat sätt. Man utnyttjar då att en gastric bypass från början endast är en omkoppling av mag-tarmanatomin -man tog aldrig bort någonting vid den ursprungliga operationen. Därmed finns möjligheten att ”backa bandet”. Det finns två typer av återkoppling och de beskrivs här nedan.

Anatomisk återkoppling av gastic bypass

Anatomisk återkoppling (illustrerad av den blå pilen på bilden) innebär att man återskapar samma anatomi i magtarmkanalen som innan fetmaoperationen: normalstor magsäck och sedan övergång till tolvfingertarmen. Maten kommer nu att gå samma väg som på icke opererade människor, anatomin är densamma. Däremot är inte funktionen omedelbart återställd: de ihopkopplade delarna av magsäcken måste lära sig att arbeta tillsammans igen med att bearbeta maten och skicka den vidare ut i tunntarmen via nedre magmunnen (pylorus). Följdaktligen är också försämrad magsäckstömning (så kallad ventrikelretention) den vanligaste komplikationen efter en anatomisk återkoppling och drabbar cirka 20%. Återkopplingar är betydligt mer avancerade och komplicerade operationer än att utföra primär gastric bypass från början -de ska därför endast utföras på expertcentran. De viktigaste indikationerna för anatomisk återkoppling är kroniska buksmärtor, återkommande problem med tarmvred, olika former av psykiska problem, allvarlig malnutrition eller födoämnesintolerans.

Eftersom anatomin återställs så kommer även set point för kroppsvikt i hjärnan riskera att höjas igen och viktuppgång är att förvänta efter en återkoppling. Å andra sidan kan man på nytt äta som ”alla andra” och har ett mera normalt vitaminupptag i kroppen igen.

Funktionell återkoppling av gastric bypass

Funktionell återkoppling är en ny operationsmetod som är utvecklad och introducerad av oss på GB Obesitas. I motsats till anatomisk dito ovan, så görs endast en förbindelse mellan lillmagen och (tidigare urkopplade) stormagen vid en funktionell återkoppling. Den mesta maten kommer därmed att ta vägen via stormagen, en mindre del går fortsatt direkt ner i tunntarmen via lillmagen (som vid gastric bypass). Se den gulorange markeringen på bilden.

Fördelarna med denna operation är att den är mindre komplicerad att utföra och patienten kan oftast resa hem redan dagen efter. Den kommer heller inte att riskera ge lika stor höjning av set point (och därmed kroppsvikt) som den anatomiska återkopplingen ger. Inte heller är försämrad magsäckstömning här något problem. Funktionell återkoppling är aktuell bland annat vid allvarliga hypoglykemier (lågt  blodsocker), diarreproblem, dumping/matintolerans, malnutrition och alltför extrem viktnedgång.

Våra operationer med återkoppling utförs av chefskirurg Hjörtur Gislason som förste operatör. GB Obesitas utförde under år 2020 55 stycken anatomiska respektive 15 stycken funktionella återkopplingar.

okt 11 2021
Love0
Viktuppgång efter fetmaoperation

Viktuppgång efter fetmaoperation -vad kan man göra?

By Kroppens viktreglering, Operationsmetoder, Set point

Set point för kroppsvikt, del 3

 

Viktuppgång efter fetmaoperation

Viktuppgång efter fetmaoperation drabbar 20-25% av de som opererats. De generella mekanismerna bakom viktuppgång redogjorde vi för i vårt tidigare blogginlägg här på sajten. Idag skall vi fokusera på vad vi kan göra vid viktuppgång efter tidigare bariatrisk kirurgi, även kallat ”weight regain”:

 

Stabila rutiner är A och O innan du gör något ytterligare

Du kan aldrig gå vidare mot ny kirurgi eller tillägg av läkemedel mot viktuppgång utan att ha sett över din vardag först. Hur ser dina matrutiner ut? Har du mycket stress på jobbet? Sover du bra? Rör du på dig regelbundet? Vi har samlat konkreta råd och tips att följa i GB Obesitas kylskåpslista, som du kan ladda ner själv, skriva ut och sätta på kylskåpet. Kolla den först!

Läkemedel mot viktuppgång efter fetmaoperation

Det finns idag två godkända läkemedel i Sverige med indikationen obesitas, som båda sänker set point för kroppsvikt – tablett Mysimba (bupropion/naltrexon) och injektion Saxenda (liraglutid). Mysimba och Saxenda får du på vanligt recept, men inget av dem får subvention i nuläget. Detta innebär att man som patient får stå för hela medicinkostnaden själv (cirka 1000 – 2500 kr per månad). Det finns ett fåtal studier på Saxenda som behandling efter postoperativ viktuppgång, med synlig effekt på viktkurvan. Vanligaste biverkningarna till läkemedlet är mag- tarmbiverkningar. (För Mysimba saknas det vetenskapliga studier för behandling av viktuppgång efter fetmaoperation). GB Obesitas har medicinska paket för privatbetalande som vill testa läkemedelsbehandling.

Kan man göra en operation till?

I utvalda situationer kan man göra det. Vi kommer här att lista några av de olika alternativ som finns. Observera än en gång att stabila rutiner är och förblir grundförutsättningen för att detta skall vara aktuellt.

De äldre så kallat restriktiva metoderna gastric banding och VBG (vertikal bandförstärkt gastroplastik) har som enda verkningsmekanism att de facto göra magsäcken mindre, de sänker alltså inte set point för kroppsvikt (som de moderna metoderna nedan gör). Det är vanligt förekommande med problem relaterade till själva bandet som opererats in (trånga förhållanden, kräkningar m.m.) samt viktuppgång. Gastric banding eller VBG kan opereras om till en gastric bypass, vilket botar eventuella problem med inopererade bandet och dessutom sänker set point för kroppsvikt.

En gastric sleeve med viktuppgång kan opereras om till en gastric bypass eller en SASI (single anastomosis sleeve ileal bypass). Både gastric bypass och SASI sänker set point för kroppsvikt ytterligare. Gastric bypass kan även lösa problem med mycket reflux (sura uppstötningar) efter en sleeveoperation.

Om man redan har en gastric bypass då? Ja, i utvalda fall kan man överväga en utökad tarmomkoppling, en så kallad distal gastric bypass. GB Obesitas team har varit ledande i att ta fram denna operationsmetod. En distal bypass kräver noggrann uppföljning av framför allt vitaminnivåerna efter operationen.

Är du i en situation med viktuppgång efter din fetmaoperation? Vill du ha hjälp att komma vidare? Kontakta gärna oss, eller börja med att vara med på nästa repetitionskurs online.

 

jul 14 2021
Love0

Set point för kroppsvikt

By Kroppens viktreglering, Mat och dryck, Om fetmasjukdom, Set point

Set point för kroppsvikt

Del 1: Vad är set point? Och vad har set point med obesitas att göra?

 

Set point för kroppsvikt är den term som bäst beskriver hur kroppen styr och reglerar sin vikt. Ni som varit med på något av våra infomöten online känner säkert igen detta. Set point går att likna vid en vikttermostat (jämför med temperaturtermostaten på ett element så förstår ni liknelsen) och de nervcentran (neuronkärnor) som hanterar detta sitter i hypothalamus i hjärnstammen.

Set point är summan av signalerna till hjärnstammen från de olika system som kroppen har att signalera till hjärnan med: hungerhormnerna ghrelin och neuropeptid Y, stresshormonet kortisol, mättnadshormonet leptin m.fl. samt en mängd nervimpulser bidrar alla till ”set point”. Se även bilden ovan.

 (Överkurs: Termostatområdet är mer ”diffust” än ett vanligt organ som till exempel hypofysen eller binjurarna, så vi kan idag varken röntga eller på annat sätt exakt mäta värdet på set point. Hur hög eller låg set point är märks istället på vilken vikt kroppen spontant väljer över en längre tid.)

 

Varför är set point viktigt att förstå?

Jo, därför att set point bestämmer vår vikt i längden. Inte vi själva och vår viljestyrka, inte motivation eller uthållighet i samband med valfri bantningsregim -vi kan gå ner tillfälligt i vikt, men uttalad viktnedgång kommer också att resultera i ett uttalat biologiskt försvar från kroppen själv. Ghrelin upp, leptin ner, förbränning i kroppen ner och förr eller senare vikt upp igen till set point-nivån. Om man inte vet om set point som biologiskt fenomen, så kommer man att gå i den klassiska fällan att man klandrar sig själv för viktuppgången efter ett bantningsförsök. Otaliga är de patienter vi träffar som är helt övertygande om att allt är deras eget fel vad gäller kroppsvikten. ”Jag har ju ätit alla kalorierna själv. Ingen har tvingat mig…” och liknande. Känner Du igen det? Du är inte ensam. (Tyvärr gäller dessa missförstånd än idag även stora delar av svensk sjukvårdspersonal.)

Resultaten av detta blir flera: Dels att personen med en stor kropp till slut är sin egen värsta kritiker, man stigmatiserar sig själv och ger viktmobbande människor i omgivningen rätt i sina fördomar (”jag är ju fet och lat och dum”). Dels leder det också till risken att man upprepar sina misstag, och väljer att göra exakt samma dietprogram eller bantningskur om och om igen, trots att det bevisligen inte fungerar. Hade det rört sig om att en verkstad upprepat inte klarar av att reparera ens bil så hade nog de flesta börjat klaga och kanske bytt verkstad -men den logiken når sällan oss när det gäller vår egen kropp.

 

Högprocessad mat, stress och bantning -tre faktorer som riskerar att höja vår set point

Set point reglerar i normala fall variation i kroppsvikt åt bägge hållen -alltså både vid viktuppgång och viktnedgång. Men hur kommer det sig då att vi har en tilltagande problematik med övervikt och fetma/obesitas i samhället? Set point borde ju reglera ned vikten igen om den har gått upp?

Detta har forskare ledda av Kevin Hall studerat i forskningsartikeln ”Ultra-Processed Diets Cause Excess Calorie Intake and Weight Gain: An Inpatient Randomized Controlled Trial of Ad Libitum Food Intake” publicerad i Cell Metabolism 2019. Man lät 20 vuxna personer (som inte hade fetmasjukdom) äta så mycket eller litet de ville av antingen högprocessad (skräp)mat eller oprocessad mat i två veckors tid. Gruppen som lottades till högprocessad mat visade sig spontant äta i snitt 500 kcal mer per dag än de som lottades till oprocessat, och de gick upp i vikt i snitt 0,9 kg på de två veckorna. De åt också spontant snabbare än de med oprocessad mat och de fick i sig mer kolhydrater och fett. De som åt oprocessat gick i stället ner i vikt 0,9 kg. Detta alltså på bara två veckor och hos människor som inte hade obesitas i grunden.

Vad antyder detta? Jo, att den typ av ofta processade mat vi äter i vårt moderna samhälle idag ”gör något” mer än att bara mätta vår fysiologiska hunger. Den moderna maten ger ett slags sug efter mer, en dopaminbelöning i hjärnan som inte i sig har med näringsbehov att göra. Vi har talat om detta i tidigare bloggartikel om ”bliss point” i högprocessad mat. Möjligen är det så att bliss point-optimerad högprocessad mat bidrar till att ”lura” hjärnans set point uppåt genom att ge andra effekter på hjärnan än att bara stilla verklig hunger?

Ett annat biologiskt fenomen som också bör spela in här är stress (vårt samhälle idag är generellt klart stressigare än förr, vi har stressigare arbetsliv och familjeliv, sämre sömn, alltmer skärmtid och ”onlinestress”, osv.) -stresshormonet kortisol ökar aptiten och höjer i längden sannolikt också set point.

Ett tredje är, enligt vår samlade erfarenhet, misslyckad bantning i sig. De flesta beskriver bantning som en jo-jo-effekt, men där slutvikten i regel är högre än startvikten var. Att trigga svältförsvaret genom uttalad viktnedgång verkar i sig kunna leda till en överkompensation där set point de facto höjs som en reaktion från kroppen.

Sedan spelar som vanligt våra gener in. Alla är inte lika känsliga för ”modern” mat eller stress vad gäller viktuppgång. Har man inte gener känsliga för fetmasjukdom, så har man sannolikt inte heller en lika ”lättlurad” set point?

 

Vad innebär allt detta för Dig? Hur ska man hantera en hög set point?

Ja, om du lever med en stor kropp och högt BMI, så är detta inte ditt fel. Du har fötts med fetmakänsliga gener och levt i ett modernt Sverige med mycket högprocessad mat, stress osv. Om du upplevt upprepade misslyckade jo-jo-bantningar så är inte heller detta ditt fel -bantning sänker kroppsvikten tillfälligt, men sänker inte set point i hjärnan. Vikttermostaten är alltså kvar på den ursprungliga, höga nivån. Därför går du upp i vikt igen förr eller senare.

En gång till -detta är inte ditt fel. Du är som människa helt normal.

Hur ska man hantera en hög set point i kroppen? Man kan numera behandla set point och sänka den. Gör man det så kommer kroppen att ”vilja” gå ner i vikt (till den nya lägre set point-nivån). Det finns idag två metoder, moderna fetmaläkemedel samt fetmakirurgi (gastric bypass och sleeve är vanligast). Det finns många artiklar om operationerna här på vår blogg om du vill läsa mer. Det en obesitasoperation gör är alltså att sänka set point i hjärnan till mer normala BMI-nivåer. Det är därför en nyopererad har minimalt med hungerkänslor och samtidigt en snabb viktnedgång. Man kan säga att kirurgin normaliserar systemet och återställer vikttermostaten till sin ursprungliga nivå.

 

Viktuppgång efter fetmakirurgi

Är då kirurgi den definitiva lösningen och sedan är allt fixat? Nej, så är det ju inte och vi träffar regelbundet patienter som gått upp i vikt efter sin operation. Hur kan det komma sig? Detta skall vi prata mer om i nästa bloggavsnitt, ”Set point för kroppsvikt, del 2. Viktuppgång före och efter en fetmaoperation”. Håll utkik! Om du redan är opererad och har upplevt just viktuppgång -var gärna med på en av våra repetitionskurser online.

 

jun 22 2021
Love0

Obesitas -den bortglömda sjukdomen

By Om fetmasjukdom

Obesitas: patienten, läkaren och sjukdomen

En dag på läkarmottagningen, någonstans i Sverige

Tänk dig följande scenario: läkaren har patient på återbesök efter en genomförd lungröntgen. ”Här på väggen ser du din röntgenbild” säger doktorn. ”Vad tycker du..?”.

Patienten tittar en stund. ”Men… är det inte en fläck där? Ska den vara där?”.

”Vad bra att du säger det! Det kan vara en tumör”, säger doktorn. Sedan blir det tyst igen. Patienten säger till slut: ”Men kan man inte operera bort den?”. ”Jovisst kan man det”, säger doktorn.  Åter tystnad. ”…men då vill jag nog det?” säger patienten försiktigt. ”Eller vad tycker ni är bäst?”.

”Operation är det enda sättet att rädda ditt liv”, säger läkaren så till slut.

 

Vad är det som inte stämmer i den här berättelsen?

Jo, rollfördelningen naturligtvis. Det är inte rimligt att patienten skall förväntas göra läkarens arbete -och i det här fallet kunde ju utfallet ha blivit katastrofalt för patienten, om denne inte ställt ”rätt frågor”. Om vi nu skulle påstå att en variant på just detta sker i princip dagligen i svensk sjukvård, hur skulle du reagera då? Vi hävdar att så är fallet inom vårt område -fetmasjukdom (obesitas).

Bakgrunden är denna: obesitas definieras som BMI >30 kg/m2 och drabbar i nuläget en miljon vuxna svenskar (referens 1). Fetmasjukdom förkortar generellt en människas liv med i genomsnitt 4 år, vid mer uttalad obesitas 5-20 år (referens 2, 3) och samhällskostnaden i Sverige är beräknad till cirka 25,2 miljarder SEK per år (referens 4). Trots detta visar enkätdata från patientföreningen HOBS bilden av att patientgruppen tvingas ”driva sitt eget case” gentemot sjukvården för att få adekvat vård -alltså en variant på vårt scenario ovan.. Exempelvis lägger sjukvården 15 gånger mer resurser på behandling av obesitas följdsjukdomar än på grundproblemet (referens 4).

 

Obesitas -en bortglömd sjukdom på våra vårdutbildningar

Samma typ av snedvridning ses inom vårdens grundutbildningar -den kroniskt biologiska sjukdomen fetma sorteras in under ”levnadsvanor” och kunskaperna kring kroppens viktfysiologi begränsas i princip till ovetenskapliga tankar om att helt enkelt ”röra sig mer och äta mindre” (vilket av biologiska skäl inte fungerar hos 95-97%). Den effektivaste evidensbaserade vården av uttalad fetmasjukdom är bariatrisk kirurgi –gastric bypass respektive sleeve gastrektomi i första hand. Hälsoeffekterna är dramatiska; exempelvis halveras förekomst av cancersjukdom hos kvinnor, genomsnittlig livslängd ökar med 6 år och samhället tjänar i storleksordningen 80000 kr per opererad patient i långsiktigt minskade samhällskostnader (referens 5, 6, 7).

Ändå är de offentligt finansierade operationsvolymerna i Sverige i stadigt sjunkande (referens 8) -och andelen egenremisser till bedömning inför fetmakirurgi är rekordhöga. Vad driver en patient till att skriva egenremiss, istället för att bli remitterad via sin ordinarie vårdgivare? Vi möts ständigt av patientberättelser där läkare dels i åratal undvikit att ta upp möjligheten kirurgi -men även många exempel på hur läkare aktivt vägrat att skriva remiss för att man ”inte tror på det där”. Nu kommer Sverige att ta fram nationella riktlinjer för en rad diagnoser, bland dem obesitas (referens 9). Detta kan på sikt förbättra den totala situationen för  patientgruppen med obesitas. Samtidigt måste man vara realist -desto sämre generellt kunskapsläge inom ett område, ju sämre genomslag riskerar riktlinjerna att få.

 

Checklista för aktiv rådgivning om fetmakirurgi

Vi på GB Obesitas är ett expertcentra inom obesitaskirurgi. Vårt mål är att hjälpa såväl läkare som patienter att förstå när fetmasjukdomen är som fläcken på lungröntgenbilden i vårt scenario -situationer där det är direkt olämpligt att ur medicinsk synvinkel ignorera möjligheten av fetmakirurgi. En patient ska naturligtvis aldrig behöva driva sitt case själv -det är sjukvårdens uppgift att göra detta -men följande är att betrakta som de mest angelägna:

  • BMI >35 och samtidig diabetes typ 2, evidens finns redan från BMI 30
  • BMI >35 och samtidigt sömnapnesyndrom
  • BMI >35 och samtidig symtomgivande artros på viktbärande led
  • BMI >40 och PCOS med ofrivillig barnlöshet
  • alla patienter med BMI >50 (i synnerhet män -det är farligare att vara man med obesitas än kvinna, ändå är bara 20% av de som opereras män).

Ovanstående checklista är såklart inte att betrakta som att man som patient skall tvingas till kirurgi -men man skall aktivt informeras om att operation är den effektivaste metoden för att bota ohälsa i det aktuella läget.

Har du som läser detta själv högt BMI och kanske passar in i listan ovan? Du bör du söka mer information -kanske operation är något för dig? Var gärna med på vårt nästa infomöte online!

Detta blogginlägg är en förlängd version av den debattartikel i Läkartidningen som bl.a. dr Broden hos oss var medförfattare till. Debattartikeln finner du här.

 

Referenser

1 Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket. Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2017.

2 Bhaskaran K dos-Santos-Silva I Leon DA Douglas IJ Smeeth L. Association of BMI with overall and cause-specific mortality: a population-based cohort study of 3·6 million adults in the UK. Lancet Diabetes Endocrinol. 2018

3 Fontaine KR, Redden DT, Wang C, et al. Years of life lost due to obesity. JAMA 2003;289:187-93. 10.1001/jama.289.2.187

4 Kostnader för fetma i Sverige idag och år 2030, IHE rapport 2018:3

5 Association of metabolic–bariatric surgery with long-term survival in adults with and without diabetes: a one-stage meta-analysis of matched cohort and prospective controlled studies with 174 772 participants. Nicholas L syn et al, The Lancet VOLUME 397, ISSUE 10287, P1830-1841, MAY 15, 2021

6 Effects of bariatric surgery on cancer incidence in obese patients in Sweden (Swedish Obese Subjects Study): a prospective, controlled intervention trial. Sjöström L et al. Swedish Obese Subjects Study. Lancet Oncol. 2009 Jul;10(7):653-62. doi: 10.1016/S1470-2045(09)70159-7.

7 Cost-utility analysis of bariatric surgery compared with conventional medical management in Germany: a decision analytic modeling. Oleg Borisenko et al. BMC Surg 2017 Aug 3;17(1):87. doi: 10.1186/s12893-017-0284-0

8 Svenska obesitaskirurgiregistret SOReg

9 socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/pagaende-riktlinjeprojekt/fetma/

 

 

 

maj 04 2021
Love0

Vilka sjukdomar botar en gastric bypass?

By Nyheter, Om fetmasjukdom, Operationsmetoder

Vilka sjukdomar botar en gastric bypass?

Vilka sjukdomar botar en gastric bypass? Ja fetmasjukdom naturligtvis -en person som opereras med gastric bypass blir i genomsnitt av med 80% av sin övervikt. MEN det slutar inte där -det finns en mängd andra diagnoser som också kan lindras eller botas av operationen. Det är dessa vi skall prata om här.

Typ 2 diabetes

Insulin är ett hormon som produceras i bukspottkörteln, Insulin hjälper blodglukos att komma in i kroppens celler, där glukos utgör bränsle. Vid typ 2 diabetes har cellerna blivit alltmer okänsliga för insulinets effekt -man har blivit insulinresistent. I början fixar kroppen detta genom att producera allt högre doser insulin vid varje blodglukosnivå, men till slut räcker inte detta utan blodsockret stiger. Symtom på obehandlad typ 2 diabetes är trötthet, ökad törst och ökade urinmängder. Det finns en stark koppling med fetmasjukdom och typ 2 diabetes. Behandlingen är ofta till en början Metformintabletter, senare kanske Victozainjektioner och till sist insulin.

Typ 2 diabetes kan i sin tur leda till kompikationer. Dels så kallade makrovaskulära (hjärtinfarkt och stroke med mera), dels mikrovaskulära (retinopati i ögonbottnarna, njurpåverkan, nervpåverkan). Typ 2 diabetes i kombination med fetmasjukdom ökar dessutom risken för ett flertal cancersjukdomar, till exempel pankreascancer, levercancer, kolorektal cancer, endometriecancer och bröstcancer.

En gastric bypass verkar här dels via viktnedgång, men även via en direkt hormoneffekt som kommer av att tunntarm kopplas direkt till nya lillmagen. En gastric bypass har omedelbar effekt på typ 2 diabetes -du som patient åker hem dagen efter operation och har då satt ut all din diabetesmedicinering. Chansen att detta sedan är en bestående effekt är hela 80%!

Sömnapnesyndrom

Lider du av morgontrötthet och -huvudvärk, snarkningar nattetid och kanske din partner hemma tycker att du har andningsuppehåll när du sover? I så fall låter detta som sömnapnesyndrom (OSAS). Fetmasjukdom är en vanlig riskfaktor bakom OSAS. Diagnosen ställs genom en så kallad sömnregistrering och vanligaste behandlingen är en så kallad CPAP (en andningsapparat) att ha nattetid.

Sömnapne är en farlig sjukdom av flera skäl. Det ökar risken för trafikolyckor (p.g.a. trötthet),  påverkat minne, hjärtkärlsjukdom och stroke, samt typ 2 diabetes (oberoende av fetma). CPAP lindrar effektivt morgontröttheten och huvudvärken, MEN har ingen bevisad effekt på risken för hjärtkärlsjukdom och stroke. Man ”mår” alltså bättre med CPAP nattetid och blir säkert en säkrare bilförare. Men den kraftigt ökade risken för hjärtinfarkt och stroke är inte behandlad.

En gastric bypass med efterföljande viktnedgång är extremt effektivt som behandling av OSAS i grunden, minst 75% av patienterna får lindring eller är fullständigt botade från sjukdomen (och kan därmed också lämna tillbaka sin CPAP-maskin!).

PCOS och ofrivillig barnlöshet

PCOS (polycystiskt ovarialsyndrom) är kopplat till fetmasjukdom och har vissa typiska fynd: oregelbunden mens, cystor på äggstockarna vid ultraljud samt så kallad hirsutism (manlig behåring). Har man PCOS är också risken högre för samtidig typ 2 diabetes, sömnapné och oro/depression. PCOS är den vanligaste orsaken till ofrivillig barnlöshet hos kvinnor.

Hur effektivt botar gastric bypass PCOS? Jo i hela 100% av fallen botades infertiliteten vid PCOS när man studerat detta.

Artros i höft- eller knäled

Artros eller ”ledförslitning” har fetmasjukdom (tillsammans med idrottsskador) som viktigaste ”påverkbara” riskfaktorn (övriga faktorer är ålder, kön och gener). I värsta fall måste man operera och sätta in en höft- eller knäprotes. De metoder man prioriterar för att behandla problemet (och försöka undvika protesoperation) är fysisk träning och -viktnedgång. Gastric bypass med viktnedgång ledde i studie till förbättring eller total besvärsfrihet i 3/4 av fallen med artrosproblem.

Depression

Fetmasjukdom och psykisk ohälsa inklusive depression är vanligt förekommande tillsammans: de är som kommunicerande kärl, där den ena ökar risken för den andra åt bägge hållen. Viktnedgången efter gastric bypass eller sleeve botar inte all psykisk ohälsa, men är förvånansvärt effektivt –55% upplevde att depressionen gick tillbaka och hela 95% rapporterade förbättrad livskvalitet.

(Det finns situationer när man efter en fetmaoperation kan uppleva ökad nedstämdhet, det är i samband med den snabba viktnedgången första 6-9 månaderna postoperativt. Detta ”svältfenomen” brukar gå över av sig självt när viktkurvan senare planar ut, men behandlas som en vanlig depression om det behövs.)

Så -vilka sjukdomar botar en gastric bypass eller sleeve? Ja, klart fler än bara fetman i sig.

Fler exempel finner du på bilden!

aug 02 2020
Love0

Hur går sövningen till vid en fetmaoperation?

By Narkosen vid operation, Nyheter, Operationsmetoder

Narkosläkare Magnus berättar om sövningen vid gastric bypass och sleeve

Hur går sövningen till vid en fetmaoperation? Syftet med anestesin vid en fetmaoperation -förutom att göra det möjligt att operera dig -är att bidra till att du ska må så bra som möjligt efter operationen med hänsyn till smärta, illamående, mobilisering och temperaturkontroll.

När du kommer in till operationssalen har du har sannolikt redan fått en perifer venkateter i ena armen på avdelningen. Vi gör en ytterligare kontroll av din identitet och bekräftar vilken typ av operation som är planerad. På salen finns en del personer som alla har en specifik roll under operationen: vi är 2-3 operationssjuksköterskor/-undersköterska, 2 kirurger, 1-2 anestesisjuksköterskor och anestesiläkare.

Du lägger dig på operationsbordet och några från operationslaget arbetar runt om dig, kopplar dig till övervakningsutrustning och börjar förbereda operationen. Det blir inga stick eller annat smärtsamt som görs på operationssalen medan du är vaken. Vi kopplar även våra läkemedelspumpar till venkatetern och börjar snart ge dig liten dos medicin som hjälper dig slappna av innan att du somnar.

Sövning med intravenösa läkemedel vid gastric bypass och sleeve gastrektomi

I pumparna finns 2 olika mediciner, propofol (sövningsmedel) och remifentanil som är en stark smärtstillande medicin besläktad med morfin. Hos vissa patienter upplevs viss sveda vid infusionen i venen som går bort med lokalbedövning. Det är inte farligt och tyder inte på att venkatetern sitter fel. Innan du somnar helt andas du ren syrgas genom en mask. Detta är en säkerhetsåtgärd. Upplever du masken mycket obehaglig kan vi i flesta fall lätta något på masken så den inte sluter för tätt.

Under tiden du sover kommer vi att luta hela bordet på det sättet att vi reser huvudändan. För att säkra oss om att du inte glider under operationen finns en fotplatta som du skall ligga tätt mot med din fotsula och vi sätter även säkerhetsbälte runtom dina ben.

Vanliga frågor och svar om sövningen vid en fetmaoperation samt den postoperativa vården:

Kommer jag att ha ont efter operationen?
De flesta av våra patienter mår rätt bra när dom vaknar efter operationen och vissa frågar till och med om vi inte skall börja operera snart! Vi förflyttar dig i en säng till uppvakningsavdelningen och där övervakas du i 1-2 timmar innan du kan komma till ditt rum. Cirka 15-20 minuter efter operationens slut har största delen av anestesin tappat sin effekt och du kan förvänta dig obehag som liknar duktig träningsvärk i bukväggen, som om du hade gjort alltför många situps dagen innan. Många upplever även smärta i skuldrorna. Detta förklaras av irritation i diafragman och bukhålan efter titthålsoperationen och att dessa organ delar sensorik med skuldrorna – vi har alltså inte gjort något med skuldrorna. Vissa patienter har en upplevelse av sug högt uppe i bukhålans mitt. Ofta är det effektiv smärtlindring att ändra position och resa sig upp för att minska dessa obehag.

Du behöver inte vara orolig för att lida av kraftiga smärtor. Du skall vara så pass bra smärtlindrad att du kan dra djupa andetag, hosta, kunna röra dig i sängen och slappna av. Se även gärna vår informationsvideo om narkosen.
Du kommer att få extra smärtlindring vid behov – men målet med smärtlindringen är att göra dina obehag hanterbara, inte att göra dig smärtfri! Om vi skulle vara för frikostiga med smärtlindrande läkemedel (morfinliknande medel), så skulle det bidraga starkt till ökat illamående, sänka din andningsförmåga och göra dig väldigt slö. Målet är att hjälpa dig att så snart som möjligt kunna röra på dig och stå i benen. Detta för att minska risken för blodproppar och lungkomplikationer samt att tunntarmarna ska komma i gång och arbeta igen.

Vilka smärtlindrande läkemedel kommer jag att få?
Smärtlindringen består av olika delar. Som standard ges paracetamol och anti-inflammatorisk medicin (eterocoxib) i tablettform på vårdavdelningen. Under operationen ger vi dig även oxykodon, clonidin och lokalbedövning i bukväggen där titthålen kommer att vara.

Kommer jag att må illa efter operationen?
Det är individuellt hur benägen man är för att må illa efter operationer. Patienter som lider av rörelsesjuka (åksjuka) och har mått illa vid tidigare sövningar har förhöjd risk för illamående. Gastric sleeve-patienter mår i viss grad mer illa första timmarna efter operationen än andra operationstyper. I alla fall kommer detta att gå över, oftast första timmarna eller framåt kvällen. För att minska risken för illamående ger vi som standard läkemedel i förebyggande syfte förutom att vi undviker alla anestesigaser och söver med hjälp av propofol.

Är jag helt sövd under operationen?
Ja, det är enda sättet att utföra titthålsoperationer på ett säkert sätt.

Kan jag vakna under operationen?
Nej. Vi bevakar dig konstant under operationen och skulle märka om något inte stämde lång tid innan du skulle bli vid medvetande. Medicinerna vi använder har använts i lång tid och vi har utfört tusentals av dessa operationer utan att det har hänt. Vi övervakar bland annat puls, blodtryck, syresättning, kroppsrörelser, storlek på andetag, tryck i luftvägar och dina ögonrörelser.

När vaknar jag från sövningen?
Du vaknar till den graden från sövningen att du kan själv andas och vi kan kommunicera med dig i enkla meningar direkt efter avslutad operation när du fortfarande ligger på operationsbordet. I de flesta fallen minns patienterna inte dessa första minuter efteråt. Du kommer däremot att vara trött de första timmarna efter operationen när du ligger på uppvakningen och de flesta somnar om i kortare perioder där.

Får jag en slang i halsen?
Ja men endast under tiden du sover. Du kommer inte att vara vaken med slang i halsen.
En slang använder vi för att hjälpa dig med andningen och den kallas endotrakeal tub. Den går ner i luftstrupen. En andra slang går ner i matstrupen. I vissa fall kan patienterna efteråt uppleva obehag i halsen, som börjande halsfluss. Det brukar gå över på 1-2 dagar.

När kan jag träffa mina anhöriga?
När du har lämnat uppvakningsavdelningen. Eftersom det finns andra patienter som håller på att vakna i salen har vi inte möjlighet att ta emot anhöriga där. Oftast kan du själv ringa dina anhöriga från uppvakningsavdelningen.

mar 01 2020
Love0

GB Obesitas vårdkoncept

By Nyheter

1 Vi vill hjälpa dig!

Du skall känna dig trygg genom att vi hjälper dig hela vägen. Du kommer att träffa GB Obesitas professionella team och få möjlighet att ställa frågor kring allt du undrar. Vi är måna om att du får den kunskap du behöver under hela din kontakt med oss och vi kommer att vara tillgängliga för Dig. Vi arbetar alltid utifrån de senaste forskningsresultaten. Vi finns här för dig!

 

2 Lita på oss -vi är proffs.

GB Obesitas team tillhör topp tio i världen inom området fetmakirurgi, med erfarenhet av 18000+ operationer som gastric bypass, gastric sleeve med mera. Som patient hos oss får du ta del av vår breda kompetens och erfarenhet. Vi forskar inom området och är metoddrivande inom överviktskirurgi.

 

3 Vi står på din sida.

Vi vet att fetma är en sjukdom. Man ska aldrig behöva skämmas för att man är sjuk. Vi är aktiva i samhällsdebatten för att jobba mot den samhällssynen. Hos oss behöver du aldrig känna att du misslyckats för att du är överviktig. Vi tar gärna emot dina anhöriga eller vänner när du kommer på informationsmöte för att du inte ska bli misstrodd bland närstående. Vi står på din sida.

 

4 Att vänta är tråkigt!

Att operera sig är ett stort beslut. Man kan komma till GB Obesitas som offentlig patient (via Region Skåne) eller som privatbetalande.

Vi har en unik fast track -metod på både vår mottagning och operation. Detta förkortar tiden från första kontakt till operation, och leder dessutom till att fler patienter per dag kan opereras med bibehållen säkerhet.

(Väntetiden till vår offentliga kirurgi styrs av andra yttre faktorer, men kötiden till en privat operation är alltid mycket kort hos oss.)

 

5 GB Obesitas kan komma till Dig!

Vi har regelbundet kostnadsfria informationsmöten i Malmö. Men för er som bor längre bort så kan vi vända på steken och komma till er! Samla ihop minst fem personer som är aktivt intresserade av att veta mer -så kommer vi till er, var ni än bor i Sverige.

 

okt 26 2019
Love0

GB Obesitas -nu även på uppdrag av Region Skåne!

By Nyheter, Offentliga operationer No Comments

Vårt personal- och kirurgteam på GB Obesitas Skåne -under ledning av dr Gislason och dr Broden -arbetade tidigare under många år åt Aleris Obesitas i Malmö och Kristianstad. Detta inkluderade privat och offentlig kirurgi. Våren 2019 gick vårt team och Aleris skilda vägar i samband med att Aleris lade ner sin offentliga verksamhet inom fetmakirurgi.

Under sommaren 2019 utlyste Region Skåne en ny upphandling för offentligt finansierade fetmaoperationer, vilken vi lämnade in ett ambitiöst och seriöst anbud på den 12 september. Handläggning och beslutsprocess är nu avslutad och GB Obesitas Skåne vann upphandlingen. Tidigare denna vecka kunde vi formellt signera avtalet med Region Skåne -så nu kan vi därmed släppa nyheten:

GB Obesitas Skåne arbetar på uppdrag av Region Skåne från 1 januari 2020!

Detta avtal gäller offentlig fetmakirurgi och löper till 31 december 2025, med möjlighet till förlängning efter det i ytterligare två år.

Översiktligt gäller följande: GB Obesitas blir direkt remissinstans, en patients remiss eller egenremiss måste alltså inte längre gå via kirurgmottagningen i Landskrona. Vi kommer att följa Region Skånes riktlinjer för fetmakirurgi, länk till dokumentet finner ni här. I korthet är indikationerna för en operation i offentlig regi dessa;

  • 18–65 år med BMI >40
  • 18–65 år med BMI >35 och följdtillstånd kopplat till fetmasjukdomen; t.ex. typ 2 diabetes, sömnapnesyndrom, svår artros i viktbärande led, med mera.

I upphandlingen ingår jourberedskap för eventuella komplikationer efter ingreppet, samt ett års medicinsk uppföljning. Alla våra patienter har tillgång till digitala stödverktyget BariBuddy, samt rapporteras löpande till fetmakirurgiregistret SOReg.

 

Upphandlingen har även en ”sekundär vårdkedja”

Denna innebär att man på remiss kan komma till bedömning av långtidsproblem efter tidigare fetmakirurgi. Vi kommer att sätta upp ett strukturerat omhändertagande för detta. Upphandlingen medger allt ifrån rådgivande mottagningsbesök till diagnostiska laparoskopier och förnyade kirurgiska ingrepp. Observera att vårdkedjan inte är akut -om du har akuta bekymmer så skall du söka akutvård på vanligt sätt.

Operationer vid Centralsjukhuset i Kristianstad, CSK

Liksom vid tidigare upphandlingar kommer GB Obesitas Skåne att ha tillgång till vårdavdelning och operationssal vid CSK i Kristianstad. Detta ger möjlighet till säker kirurgi även i mer komplicerade patientfall, med uppbackning av sjukhusets övriga resurser när så krävs. Vi kommer att starta med att kalla dem till mottagning som redan står i befintlig offentlig kö till fetmaoperation, ni som tillhör denna grupp kommer att bli kontaktade av oss framöver allt eftersom. Många detaljer återstår att lösa. Håll utkik på våra digitala plattformar så kommer det mer information löpande!

GB Obesitas privata fetmakirurgi och fetmasjukvård fortsätter som tidigare

-med utbud i form av gastric bypass, gastric sleeve, SASI, revisionskirurgi, anatomisk återkoppling av gastric bypass, distal gastric bypass och medicinska paket. Läs mer under paket och priser. Våra informationsmöten finner du här.

Vi tar nu nästa steg mot våra högt satta mål för GB Obesitas Skåne -att bli ett komplett center för avancerad fetmasjukvård: med utbildningsinsatser för allmänheten inklusive föreläsningar om Best Weight, informationsspridning till sjukvårdspersonal, primär fetmakirurgi inklusive komplikationshantering och uppföljning, sekundära vårdkedjor med vård för dem med långtidsproblem efter tidigare kirurgi, samt aktiv klinisk forskning.

Det går nu att skicka sin remiss direkt till oss:

Adressen är: GB Obesitas Skåne, Östra Varvsgatan 4, 21175 Malmö.

 

Hälsningar!

Dr Hjörtur Gislason, dr Carl-Magnus Broden, dr Magnus Hjaltalin Jonsson och hela GB Obesitas team

jul 08 2019
Love0

Vi finns även på arabiska -webb, Facebook, infomöten!

By Resurser online No Comments

نحن عيادة خاصة تقع في مالمو ، فاسترا هامنين.

 

GB Obesitas Skåne يقدم فريقنا في

عملية جراحية للسمنة (تحويل المسار/ تكميم المعدة، والسعر 75000 كرونا سويدية بما في ذلك متابعة سنتين) للأشخاص الذين يعانون من مؤشر كتلة الجسم اكثر من> 30 والذين يعيشون في السويد والدنمارك ودوليا.

. فريق الجراحين لدينا, لديهم خبرة من أكثر من 18000 عملية

بفضل هذا ، يمكننا تقصير أوقات العملية وتقليل خطر حدوث المضاعفات.

 

نعمل العمليات الآن يوم الثلاثاء والأربعاء.

 

 

زيارة إعلامية جماعية

 

 

الزيارة الإعلامية الجماعية موجودة لإعطائك المزيد من المعلومات عن السمنة والسبب أنه من الصعب جدا الحفاظ على الوزن بعد اتباع نظام غذائي.

 

يمكنك مقابلة الطبيب/الجراح كامران شاه وأخصائية التغذية علا ، الذين سيتحدثان أكثر عن الوزن، زيادة الوزن والعمليات, باللغة العربية.

 

إذا كنت ترغب في فحصك وحجزك لإجراء عملية جراحية بعد الاجتماع، فهناك إمكانية لذلك.

 

الاجتماع مجاني ، لكننا نريد منك التسجيل. إرسل رسالة في البريد إلكتروني إلى

ulla@gbobesitas.com

أو أملء النموذج على الموقع

https://www.gbobesitas.com/?lang=ar

 

 

تطبيق Baribuddy

متوفر أيضًا باللغة العربية

https://baribuddy.se/app-nytt/baribuddy-pa-nytt-sprak/